Frågor och svar om kolesterol

Forskarna är överens om att en hög nivå av det onda LDL-kolesterolet i blodet är en av de viktigaste orsakerna till åderförfettning, liksom en alltför låg nivå av det goda HDL-kolesterolet.

Eftersom mättat fett ökar nivån av LDL-kolesterol är det klokt att minska på det intaget. Det betyder mindre av fett kött, feta charkprodukter och mejeriprodukter och istället mer av livsmedel som innehåller omättat fett – till exempel feta fiskar (lax, makrill, sill), nötter och avokado.

Det är viktigt att börja med att se över sin livsstil. Sluta röka, äta nyttigt och motionera, kanske gå ner i vikt, är några klassiska råd. Men medicinering i form av statiner kan ofta också behövas, och i stort sett alltid då det är frågan om ärftliga tillstånd som FH då behandling bör påbörjas så tidigt som möjligt. Om en person haft hjärtinfarkt eller symptom på kranskärlssjukdom är det också särskilt angeläget att åstadkomma en effektiv kolesterolsänkning, vanligen med statiner.

Statiner är i dag det vanligaste läkemedlet mot förhöjt kolesterol. De hämmar produktionen av kolesterol i levern och ökar på så vis mängden av de LDL-receptorer som bryter ner LDL-partiklarna. Statiner har förhållandevis få biverkningar och har visat sig effektiva när det gäller att förebygga kranskärlssjukdom. Smärta i muskler, med ungefär samma känsla som träningsvärk, förekommer, men försvinner oftast genom att dosen ändras. Ibland, och särskilt vid FH, behöver flera mediciner kombineras för att få tillräcklig effekt.

Ja, det tycker jag definitivt. För minst 5 procent av dem som har förhöjda kolesterolvärden handlar det om en uttalat ärftlig sjukdom, så kallad familjär hyperkolesterolemi, FH. Den ärvs på så sätt att minst en av föräldrarna har sjukdomen.

Ett barn har således 50 procents risk att få FH om någon av föräldrarna har det. Av män med FH drabbas ungefär hälften av kranskärlssjukdom före 50 års ålder.

Det kan finns tecken på FH som är synliga och som brukar visa sig i 25-årsåldern, till exempel knutor på fingrarnas sträcksenor, fettansamlingar runt ögonen och knölar på hälsenorna.

Rökare lever alltid farligt och rökning är en allvarlig riskfaktor när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Rökningen skadar endotelskitet i blodådrorna, vilket underlättar för det onda LDL-kolesterolet att ta sig in i kärlväggen.

Rökning har också en negativ påverkan på det goda HDL-kolesterolet, som fungerar som städpatrull i blodkärlen, eftersom det samlar upp överflödigt kolesterol och transporterar det tillbaka till levern.

Kvinnor som röker når menopausen tidigare än andra, vilket i sig också ökar risken för högt kolesterol eftersom de dessförinnan delvis är skyddade av östrogen.

Både ja och nej. Det är framför allt fördelningen av kolesterolet som är olika. Om man talar om yngre män har de oftast högre nivåer av det skadliga LDL-kolesterolet, medan kvinnor i stället har högre koncentrationer av det skyddande HDL-kolesterolet.

Detta beror framför allt på det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket delvis också förklarar varför dödligheten i hjärt-kärlsjukdom är längre hos yngre kvinnor än hos jämnåriga män.

Efter menopausen minska könsskillnaderna och vid hög ålder är riskerna lika höga för kvinnor som för män. Många forskningsresultat om kolesterol och hjärt-kärlsjukdom baserar sig fortfarande på studier av män, även om de studier som görs i dag ofta tar hänsyn till skillnader mellan könen.