Färre kvinnor än män når målvärden
Efter hjärtinfarkt har kvinnor betydligt svårare än män att nå målvärdet för det onda kolesterolet LDL. Andelen är hela nio procent lägre för kvinnor.
Margrét Leósdóttir är hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.
Foto: privat bild via Hjärt-Lungfonden
Skillnaden mellan kvinnor och män framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att kvinnors riskfaktorer uppmärksammas och behandlas i lika stor utsträckning.
– Många tror att hjärt-kärlsjukdom är vanligare bland män, vilket ökar risken för att kvinnors symtom missas eller misstolkas. Kvinnors underrepresentation i forskningsstudier kan också medföra att metoder för att skatta risk inte tar hänsyn till riskfaktorer specifika för kvinnor. Generellt så har kvinnor inte heller samma psykosociala stöd från närstående som män har, vilket också påverkar deras möjligheter till optimal behandling, säger Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.
Även sämre livskvalitet
Enligt Swedeheart skattar kvinnor efter hjärtinfarkt sin livskvalitet sämre och är sjukskrivna i större utsträckning än männen, vilket kan vara ett uttryck för sämre behandling. Forskning har också upprepade gånger visat att kvinnors hjärtproblem förbises och att de inte får adekvat behandling i lika stor utsträckning, såväl i den akuta fasen som i eftervården. Med risk för nya hjärthändelser.
– En ökad medvetenhet om kvinnors hjärthälsa behövs på alla nivåer – politiskt, inom vården och hos befolkningen, det vill säga hos både kvinnor och deras närstående. Adekvat psykosocialt stöd ökar sannolikheten för att man söker hjälp i tid, får rätt behandling, tar sina mediciner, deltar i hjärtrehabilitering och förbättrar sina levnadsvanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till kvalitetsregistret Swedeheart.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Leonard Gren
Hjärt-Lungfonden och Swedeheart framhåller att kvinnor behöver representeras bättre i forskningen, vilket bland annat skulle kunna leda till att skillnader i kvinnors och mäns symtom och behandling framgår tydligare av riktlinjerna. De anser också att sjukvårdspersonalen behöver mer utbildning för att kunna ställa säkrare diagnoser och sätta in adekvat behandling.
Fakta om kolesterol
Kolesterol är: Fettämnen som bland annat utgör en byggnadssten i cellerna och bidrar till produktionen av vissa hormoner. Man skiljer mellan det ”goda” kolesterolet HDL, High Density Lipoprotein och det ”onda” kolesterolet LDL, Low Density Lipoprotein.
Vad gör kolesterol farligt? Ett normalt totalkolesterolvärde bör ligga under 5.0. När kroppen får ett överskott av LDL-kolesterol som fastnar i blodkärlens väggar, bildas plack som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. HDL-kolesterolet samlar upp och transporterar överflödigt kolesterol tillbaka till levern, som hos friska personer bryter ner det onda kolesterolet. Det är därför viktigt med en god balans mellan nivåerna av LDL och HDL.
Drabbade i siffror: Cirka 50 000 personer beräknas leva med sjukdomen FH, familjär hyperkolesterolemi. De flesta utan att veta om det. En hjärtinfarkt i 40-årsåldern kan vara det första tecknet på FH. Hur många som lever med ett något förhöjt kolesterol är enligt Folkhälsomyndigheten både underdiagnostiserat och underbehandlat. Data från människor i åldrarna 53-78 år boende i Stockholms län visar att cirka tre fjärdedelar av kvinnorna och en tredjedel av männen lever med högt kolesterol.
Forskningens framgångar: Att man idag vet att man kan balansera sina kolesterolvärden med hjälp av goda matvanor och fysisk aktivitet, att man kan sänka kolesterolvärdet och minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar med hjälp av mediciner.
Forskningens utmaningar: Att förklara hur FH uppstår hos den femtedel där inga genförändringar påvisats. Finns hittills okända gener inblandade? Hitta nya sätt att sänka LDL- och höja det goda HDL-kolesterolet. Forskarna försöker också ta reda på om man kan få alltför lågt kolesterolvärde. De studerar också de som är friska trots att de har rubbade blodfetter, äter onyttigt och inte rör sig. Vad har de för egenskaper som är annorlunda? I framtiden hoppas man också att med hjälp av genteknik kunna göra det möjligt att korrigera ärftliga rubbningar eller ta fram ett vaccin mot högt kolesterol.
Vilka levnadsvanor bidrar till goda kolesterolvärden? Goda matvanor, ett rökfritt liv och regelbunden motion. Forskning visar att det går bra att äta måttligt med kolesterolrika livsmedel som ägg eller räkor, som både är magra och näringsrika. Mättat fett skadar däremot kolesterolbalansen och ökar det onda LDL-kolesterolet i blodet. Vid förhöjt kolesterol bör därför intaget av mättat fett minska. När det gäller motion bör man röra på sig ofta under dagen och regelbundet utöva intensiv fysisk aktivitet.