Hjärtskolan

Frågor och svar om hjärtat

• Finns det något alternativ till arbets-EKG?

  Visa svar

  Om man inte har möjlighet att genomföra ett arbetsprov finns det en undersökning där man istället injicerar ett ämne som heter adenosin och följer hur EKG förändras. Metoden finns tillgänglig på de flesta större sjukhus. Professor Jan Nilsson

• Syns spasmangina på EKG?

  Visa svar

  Spasmangina (kallas även för Prinzmetals eller variant angina) är ett ganska ovanligt tillstånd som precis som det låter orsakas av en spasm i ett kranskärl. Det utlöses inte av ansträngning och brukar därför inte gå att upptäcka med ett arbetsprov. Om man tar EKG medan man har ett anfall kan man dock se det på EKG, men det är ovanligt att man lyckas med det. Bästa sättet att ställa diagnosen är att ge ett läkemedel som kan stimulera fram spasm i samband med att man gör en kranskärlsröntgen. Anfallen brukar gå över av sig självt ganska snabbt. Professor Jan Nilsson

• Är det farligt när hjärtat slår extraslag?

  Visa svar

  Enstaka extraslag behöver inte alls vara något farligt. Ibland kan det kännas som om hjärtat hoppar över ett slag när det pumpat ut en ovanligt stor volym och inte hinner fylla sig för nästa slag. Professor Jan Nilsson

• Vilka är riskerna med en förtjockad hjärtmuskel?

  Visa svar

  Det här tillståndet kallas för hypertrof kardiomyopati och innebär att delar av hjärtmuskeln kan förtjockas. Det kan finnas i allt från lindriga former som inte ger några som helst besvär till allvarliga former som påverkar hjärtats pumpförmåga och ger upphov till hjärtsvikt. När det krävs behandling använder man sig i första hand av läkemedel som underlättar för hjärtat att pumpa och ibland också av pacemakerbehandling. Professor Jan Nilsson

• Är det vanligt att plötsligt inte kunna ta djupa andetag?

  Visa svar

  Plötslig smärta i bröstet som uppstår vid djupandning och som är snabbt övergående (som att det kändes som om det högg till) brukar inte komma från hjärtat. Vanliga orsaker kan vara muskulaturen mellan revbenen eller retning på lungsäcken. Det här är inte alls ovanligt och är helt ofarligt. Det finns en del forskning på den här typen av bröstsmärtor men det är mest för att säkerställa att man inte missar smärta som verkligen kommer från hjärtat. Professor Jan Nilsson

• Vad har anabola steroider för negativa effekter på hjärtat?

  Visa svar

  Det här är något som man ännu har ganska liten kunskap om men det finns misstankar om att anabola steroider kan orsaka en sjuklig tillväxt av hjärtmuskeln (så kallad kardiomyopati) och öka risken för plötslig hjärtdöd. Professor Jan Nilsson

• Hur går en "transesofagal eco usk" till?

  Visa svar

  Det är en ekokardiografisk undersökning av hjärtat där en lillfingertjock kabel innehållande ultraljudssändare förs ner i matstrupen. Den här typen av undersökning görs i vissa fall när man behöver få en särskilt bra bild av hjärtat. Först får man lokalbedövning i svalget för att minska obehaget. Själva undersökningen tar 5-15 minuter. Professor Jan Nilsson

• Hur påverkar plötsligt hjärtstopp hjärnan och minnet?

  Visa svar

  Vid hjärtstopp finns alltid en risk att det uppstår skador på hjärnan på grund av syrebrist. Det finns många sätt att utvärdera detta men viktigaste är att man ser om det uppstår någon typ av personlighetsförändring. Professor Jan Nilsson

• Hur långt har forskningen om LQTS kommit?

  Visa svar

  Kartläggningen av mutationspanoramat i Sverige för långt QT-syndrom (LQTS) pågår fortlöpande. Mönstret att vi har åtminstone en utbredd mutation (foundermutation) i Sverige står sig. Mutationen är inte bara utbredd i norra Sverige utan visar sig utgöra en stor del av de prover som kommer in från övriga landet. Släktforskningen har även den gått stadigt framåt och vi har nu spårat foundermutationen bakåt till 1500-talet. Vi har nu även kunnat undersöka den kliniska bilden hos ett så stort antal personer med den specifika mutationen, att vi även kunnat beskriva hur den vanligtvis yttrar sig – den kliniska bilden eller den så kallade fenotypen.

  Det visar sig att personerna med foundermutationen svimmar lika ofta som andra med LQTS typ1 men svimningen blir inte fatal det vill säga personen har mycket liten risk att avlida. Dödligheten i den vanligaste formen av långt QT-syndrom är alltså mycket låg jämfört med andra kända foundermutationer av LQTS. Detta kommer att ha stor betydelse för hur vi gör riskbedömningar och ger rekommendationer för att hantera LQTS-patienternas vardag.

  Forskningen om LQTS har utvecklat tre huvudinriktningar: klinisk med beskrivning av fenotyper; genetisk inkluderande släktforskning samt forskning om EKG diagnostik. EKG-gruppen är även den mycket aktiv och har kunnat påvisa att en annan form av EKG så kallat vektorkardiogram(VKG) är särskilt bra vid LQTS diagnostik hos barn. Vi har även utvecklat en prototyp till ett nytt instrument för att värdera 24-timmars EKG och på det sättet lättare kunna bedöma tveksamma fall av LQTS.

  Legitimerad läkare Annika Rydberg

• Vad är pulmonalisstenos?

  Visa svar

  Stenos betyder förträngning, i detta fall gäller det förträngning av pulmonalisklaffen, det vill säga en backventil som sitter mellan höger kammare och lungpulsådern. Professor Anders Waldenström

• Vad menas med primär och sekundär prevention?

  Visa svar

  Primär prevention söker förhindra att viss sjukdom uppkommer hos personer som inte har sjukdomen i fråga, medan sekundär prevention avser att förhindra upprepning av till exempel akut hjärtinfarkt eller stroke. Professor Anders Waldenström

• Vet ni något om Marfans aortasjukdom?

  Visa svar

  Sjukdomsnamnet kommer från Marfan och är en ärftlig bindvävssjukdom som resulterar i svag bindväv varvid aorta kan vidgas och till och med spricka. Aortaklaffen kan börja läcka. Professor Anders Waldenström

• Kan vi byta hjärtat mot en pump?

  Visa svar

  Hjärtat är förvisso på det hela taget bara en pump - men inte vilken som helst. Den förstår vad kroppen vill ha, mer blod ibland och mindre ibland, allt efter behov. Den är sin egen energikälla, det vill säga den omsätter socker och fett och skapar den energi som motorn behöver. Det blod som pumpas igenom levrar sig inte. Problemen med en konstgjord inopererad pump är att blodet lätt levrar sig i den och energi måste tillföras utifrån på ett eller annat sätt. Antingen med en sladd som gör att patienten får begränsad räckvidd eller ett batteri som är tungt och ändå måste fyllas på med jämna mellanrum. Tekniken i all ära, den biologiska lösningen är fortfarande oöverträffad. Professor Anders Waldenström

• Vilken är orsaken till Syndroma X?

  Visa svar

  Syndrom X är en sjukdom som jag har lagt ner mycket tid och forskning på. Jag menar att den har med kaliumjonläckage genom hjärtcellernas membran att göra. Det finns annan uppfattning om detta men ingen har någon bevisad och accepterad förklaring och någon bra behandling finns tyvärr inte heller. Besvären kan vara betydande (bröstsmärtor) men leder mig veterligt aldrig till något allvarligt tillstånd med fara för livet. Professor Anders Waldenström

• Hur snabbt färdas blodet runt i kroppen?

  Visa svar

  Blodet färdas ungefär någon meter per sekund, lite beroende var i kärlträdet man mäter. Professor Anders Waldenström