Vasaloppsåkare har stora hälsovinster

Stefan James har undersökt hälsovinsterna med en fysiskt aktiv livsstil och en grupp Vasaloppsåkare.

Publicerad 2023-02-14 ur Forskning för hälsa nummer 1, 2023 | Text: Nils Bergeå.

När det är dags för Vasaloppet är vanligtvis hjärtforskaren Stefan James en av alla på startlinjen i Sälen. Han har själv undersökt hälsovinsterna med en fysiskt aktiv livsstil – med hjälp av en stor grupp Vasaloppsåkare.

De klassiska nio milen mellan Sälen och Mora är platsen för världens största långlopp på skidor. Stefan James har följt Fädrens spår minst 25 gånger – han har inte riktigt hållit räkningen på hur många Vasalopp det har blivit.

– Jag har alltid älskat skidåkning. Under läkarutbildningen valde jag att göra AT och ST i Mora för att det gav möjligheten att åka mycket skidor. Mina bästa sluttider i Vasaloppet har jag faktiskt noterat på senare år så trenden är fortfarande hyfsat uppåtgående, berättar han.

Vasaloppsåkarna har en liten riskhöjning när det gäller några få sjukdomar, men desto större hälsovinster inom en lång rad andra sjukdomsområden.

Till vardags är Stefan James överläkare och professor i kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han är också vetenskaplig ledare på forskningscentret UCR, Uppsala Clinical Research Center. Han är involverad i en lång rad forskningsstudier och med stöd av Hjärt-Lungfonden leder han exempelvis en stor undersökning som ska öka kunskapen om förträngning av aortaklaffen, aortastenos.

Vasaloppsåkare och forskare

Ovanpå detta är Stefan James Vasaloppsforskare. Tillsammans med några kollegor står han bakom ett 20-tal vetenskapliga artiklar med koppling till Vasaloppet.

– Det började med att Ulf Hållmarker, Vasaloppets chefsläkare som också jobbade på Mora lasarett, skulle gå i pension. Han hade samlat på sig ett berg av komptid men kunde inte få ut detta som lön, bara som tid. Då bestämde han sig för att börja forska om Vasaloppets hälsoeffekter och det utvecklades så småningom till ett doktorandprojekt. Jag, Ulf och några andra byggde upp en kohort bestående av alla personer som hade åkt Vasaloppet fram till 2010. Med hjälp av befolkningsregistret kunde vi matcha Vasaloppsåkarna mot andra personer med samma ålder, kön och länstillhörighet. Vi har sedan samkört vårt Vasaloppsregister med SCB:s och Socialstyrelsens register och ett antal medicinska kvalitetsregister, berättar han.

Själva loppet är snarare en sorts indikator på att man har en sund livsstil.

– Tanken har varit att jämföra hälsa och sjukdom hos Vasaloppsåkarna med den övriga befolkningen. Sammanfattningsvis kan man säga att vinsterna överväger riskerna med råge. Vasaloppsåkarna har en liten riskhöjning när det gäller några få sjukdomar, men desto större hälsovinster inom en lång rad andra sjukdomsområden, säger Stefan James.

Hjärtinfarkt, stroke, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom i allmänhet, Parkinsons sjukdom, depression, vaskulär demens, livsstilsrelaterad cancer, större benbrott och epilepsi är exempel på riskfaktorer och sjukdomar där forskarna har kunnat konstatera att Vasaloppsåkarna i genomsnitt är betydligt friskare än sina kontrollpersoner.

I många fall är det stora skillnader. Risken att drabbas av ett återfall av hjärtinfarkt är sänkt med hela 60 procent bland Vasaloppsåkarna. Samma stora skillnad gäller för risken att drabbas av ångestsjukdomar.

Observationsstudier

Tidigare har man trott att förmaksflimmer är vanligare hos Vasaloppsåkare än hos allmänheten, men det har forskarna kunnat motbevisa. I hela populationen Vasaloppsåkare är risken tvärtom lägre än hos andra, men hos de som åker riktigt fort är den något förhöjd jämfört med dem som åker långsammare.

– Våra studier är observationsstudier, vilket betyder att man inte kan dra slutsatsen om ett kausalsamband, det vill säga att det är Vasaloppet i sig som har de positiva effekterna. Själva loppet är snarare en sorts indikator på att man har en sund livsstil, säger Stefan James.

Hjärtstartare längs spåret

På minuskontot för Vasaloppsåkarna finns risken att drabbas av plötsligt hjärtstopp under själva loppet. Men den är mycket, mycket liten.

– Vi har sett att 34 personer, alla män, har drabbats av hjärtstopp under Vasaloppet under årens lopp. De har i princip alltid haft en underliggande hjärtsjukdom. Risken är dock extremt liten att drabbas, bara två av 100 000 får hjärtstopp under loppet. Hjärt-lungräddning har räddat livet på en tredjedel av de som fått hjärtstopp under Vasaloppet. Beredskapen är idag hög och det finns hjärtstartare utplacerade längs spåret.

Enligt Stefan James bör man tänka två gånger innan man anmäler sig till Vasaloppet om man inte är i form eller är äldre och inte tränat regelbundet.

Vanligt att överskatta sin förmåga

– Det är vanligt att personer som en gång varit vältränade, men som inte tränat på länge, överskattar sin förmåga. Under perioden som man inte tränat kan man ha utvecklat hjärt-kärlsjukdom. Har man hållit uppe länge är det klokt att låta läkarundersöka sig innan man bestämmer sig för att delta i loppet.

– Naturligtvis är inte alla lämpade att åka Vasaloppet. Men om man försöker gå i riktning mot en livsstil som liknar den som Vasaloppsåkarna har, med träning 3-4 gånger i veckan, kan man göra stora hälsovinster, säger Stefan James.