Ny teknik kan öka antalet hjärttransplantationer
Johan Nilsson, professor och överläkare i thoraxkirurgi vid Lunds universitet.
Publicerad: 2025-05-27
I dag begränsas antalet hjärttransplantationer bland annat på grund av att donerade hjärtan riskerar att skadas under transporten. Johan Nilsson, professor vid Lunds universitet och ansvarig forskare, tilldelas nu Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor för utveckling av tekniken.
En ny metod som ger hjärtat en konstant tillförsel av syre och näring kan förbättra transporten och därmed öka antalet hjärttransplantationer. Metoden utvecklas av forskare vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. – Den här tekniken kan bidra till att fler donatorhjärtan blir användbara och att transplantationen blir tryggare. Vilket kan förbättra resultaten av hjärttransplantationer så att fler liv kan räddas, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
– Den här tekniken kan bidra till att fler donatorhjärtan blir användbara och att transplantationen blir tryggare.
Hjärttransplantation är det sista steget för patienter med svårbehandlade hjärtsjukdomar. Det råder idag brist på donerade hjärtan och de som ändå finns riskerar att skadas när de förvaras och transporteras på is. Det innebär att tiden från att hjärtat tas från donatorn till att det kan opereras in i mottagaren är avgörande, och vanligtvis klarar man bara några få timmar innan risken för skador blir för stor.
Simulerar blodflöden
– I vårt forskningsprojekt vill vi förbättra den här processen på två sätt. För det första använder vi en ny metod för att bevara hjärtat med en konstant tillförsel av syre och näring, vilket gör att det kan må bättre även om transporttiden blir längre. För det andra har vi utvecklat en apparat som kan testa hjärtat genom att simulera verkliga blodflöden och belastningar, säger Johan Nilsson, professor och överläkare i Thoraxkirurgi vid Lunds universitet.
Funktionstestar hjärtan
Apparaten ska utvärderas som ett sätt att funktionstesta hjärtan innan de opereras in, vilket kan öka säkerheten. Den ökar även möjligheten för att fler donatorhjärtan ska kunna användas. Vilket är potentiellt livräddande för många patienter som är hjärtsjuka.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden och Johan Nilsson, professor och överläkare i thoraxkirurgi vid Lunds universitet. Fotograf: Jeroen Wolfers
Publicerad: 2025-05-27
Hjärttransplantationer genom tiderna
1958 - Norman Shumway och Richard Lower på Stanforduniversitetet i USA genomför lyckade hjärttransplantationer på hundar.
1967 - Christiaan Barnard utför den första hjärttransplantationen på människa.
1980 - Den första svensken, 18-årige Matti, får ett nytt hjärta på Stanford. Han avled efter fem veckor.
1984 - Den första svenska hjärttransplantationen äger rum i Göteborg.
1988 - Hjärndödbegreppet införs i Sverige.
1990-talet - Hjärtpumpar utvecklas som hjälper patienter med svår hjärtsvikt att överleva i väntan på hjärttransplantation.
2017 – Den första mänskliga hjärttransplantationen med ”hjärtbox” utförs i Lund, uppfunnen av professor Stig Steen.
2022 - 57-årige svårt hjärtsjuka amerikanen David Bennett blir den första personen att transplanteras med ett genmodifierat hjärta från en gris. Men efter att hans tillstånd försämrats avled han två månader senare.
Fakta om hjärttransplantation
Varför opereras man? Vid mycket svår hjärtsvikt kan det bli aktuellt med hjärttransplantation. Detta förutsätter dock att den hjärtsjuke är relativt frisk för övrigt. De vanligaste orsakerna till svår hjärtsvikt är i dag genomgångna hjärtinfarkter, svår hjärtmuskelsjukdom och medfödda hjärtfel. Alla hjärttransplantationer i Sverige utförs i Lund och Göteborg.
Drabbade i siffror: Varje år transplanteras 60–70 hjärtan i Sverige, antalet hjärttransplantationer har dubblerats sedan mitten av 00-talet. I Sverige har cirka 1 400 personer genomgått en hjärttransplantation. Från omkring 30 per år till omkring 60–70 per år. Under 2019–2022 överlevde en högre andel än 97 procent av de hjärttransplanterade de första 30 dagarna och överlevnaden efter ett år är 95 procent. Tioårsöverlevnaden är nästan 80 procent.
Forskningens utmaningar: Det pågår ständigt ny forskning som syftar till att förfina metoderna vid hjärttransplantationer, motverka avstötning och förlänga överlevnaden för de transplanterade.
Hjärt-Lungfondens forskningsanslag
Vi delar ut olika former av forskningsanslag. Forskningsrådet väljer ut ansökningarna som är mest relevanta och har störst chans att bli framgångsrika för patienter.
Läs om våra forskningsanslag