Register över hjärtoperationer gör forskning möjlig

Svensk hjärtkirurgi håller hög och stabil kvalitet, tack vare ett registret med över 30 års täckning.

Publicerad 2022-12-07 ur Forskning för hälsa nummer 4, 2022 | Text: Nils Bergeå.

År efter år visar den svenska hjärtkirurgin goda och jämna resultat. En förklaring är det heltäckande hjärtkirurgiregistret som funnits i över 30 år. Registret har också gjort flera viktiga forskningsprojekt möjliga.

Svenskt Hjärtkirurgiregister startade 1992. Det är därmed det äldsta registret under registerparaplyet SWEDEHEART och ett av de äldsta kvalitetsregistren i Sverige överhuvudtaget.

Enkelt att samla ihop

Örjan Friberg är överläkare på kärl-thoraxkliniken på universitetssjukhuset i Örebro. Han är ordförande i registrets arbetsgrupp och har varit med sedan slutet av 1990-talet.

– Det var Svensk thoraxkirurgisk förening som tog det här initiativet för tre decennier sedan. Tidigare fanns det separata databaser över hjärtoperationerna på sjukhusen, och därför var det ganska enkelt att samla ihop dessa och starta ett nationellt register, berättar han.

Vi har haft en hundraprocentig täckning från dag ett, vilket är helt unikt för ett medicinskt register.

Delregister i SWEDEHEART

2009 blev hjärtkirurgiregistret ett delregister inom det sammanslagna SWEDEHEART. Att finnas under registerparaplyet har sina fördelar.

– I Sverige är vi unika som har ett kirurgiregister som är integrerat med kardiologiska register, trots att hjärtkirurgin egentligen tillhör en annan medicinsk specialitet. Det här gör att vi kan följa patienterna mellan registren. Exempelvis kan vi se om patienter som vi opererat får hjärtinfarkt, ballongvidgning och så vidare.

Ända sedan starten 1992 finns alla hjärtoperationer i Sverige i samlade i registret.

– Vi har haft en hundraprocentig täckning från dag ett, vilket är helt unikt för ett medicinskt register. Det faktum att det bara finns åtta thoraxkirurgiska kliniker i Sverige har underlättat mycket.

Kan följa resultat

Örjan Friberg är övertygad om att de goda och jämna resultaten i svensk hjärtkirurgi till stor del är registrets förtjänst.

– Möjligheten att följa och jämföra klinikernas resultat via det öppna registret är väldigt viktig. Alla har ögonen på sig och vi kan jämföra oss med varandra. Internationellt sett ligger vi mycket bra till, säger han.

En stor förändring på senare tid är att antalet hjärtoperationer minskar över tid. På 1990-talet genomfördes omkring 10 000 operationer om året, idag 5 000-6 000 årligen. Det beror till stor del på genombrottet för en banbrytande icke-kirurgisk behandlingsmetod: ballongvidgning, PCI, som ofta genomförs i samband med akuta hjärtinfarkter.

Den vanligaste hjärtoperationen är sedan länge bypassoperation av hjärtats kranskärl, CABG, vid åderförkalkning i kranskärlen. Ungefär 40 procent av hjärtoperationerna är av denna typ. Näst vanligast är kirurgi av hjärtklaffarna, där man byter ut eller lagar aorta- eller mitralisklaffen. Aortaoperationer och hjärttransplantationer är andra viktiga kategorier av operationer. Ungefär 50-60 hjärttransplantationer genomförs årligen på vuxna i Sverige.

– Det är också vanligt med kombinationer av olika typer av hjärtoperationer, exempelvis CABG plus klaffoperation eller kombinerad aorta- och aortaklaffoperation, berättar Örjan Friberg.

Gör forskning möjlig

Förutom att Hjärtkirurgiregistret höjt vårdkvaliteten har det möjliggjort flera stora forskningsprojekt som fått stort genomslag internationellt.

– Ett exempel är en stor studie som jämförde olika typer av klaffproteser. Vi kunde konstatera att det finns skillnader mellan fabrikaten när det gäller hur länge de håller. Den här studien publicerades i tidskriften JAMA 2022. Och tack vare att PCI-ingreppen fångas upp i ett annat av SWEDEHEART:s delregister har vi kunnat göra stora jämförelser mellan CABG och PCI, berättar Örjan Friberg.

– En annan registerbaserad randomiserad studie inom ramen för Hjärtkirurgiregistret har jämfört olika typer av blodförtunnande behandling. Ytterligare en av annan har utvärderat en ny teknik vid kranskärlsoperation där man helt undviker att röra vid det blodkärl som man syr fast intill det sjuka kärlet, säger Örjan Friberg.