Endast var fjärde svensk kan tecknen på stroke

Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker med ungefär 7 000 döda per år. Nu visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden att bara var fjärde svensk, 27 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.

– Vid en stroke krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. I dag kommer endast var tredje drabbad till sjukhus inom tre timmar. Därför är det oroväckande att allmänhetens kännedom om symptomen på stroke är så pass låg, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Cirka 100 000 lever med sviterna av stroke, som snabbt kan identifieras med hjälp av AKUT-testet (som beskrivs i en faktaruta nedan). Nu visar en ny Sifoundersökning av Hjärt-Lungfonden att endast var fjärde svensk, 27 procent, känner till tecknen på stroke. 43 procent har hört talas om testet men vet inte hur det går till, och 28 procent känner inte alls till det.

En studie med stöd av Hjärt-Lungfonden ger ny kunskap om diagnosticering av stroke. Vid akut stroke är det viktigt att snabbt kunna avgöra om patienten har en stor propp i hjärnan, ett tillstånd som kräver behandling med trombektomi. I studien har man jämfört olika kliniska modeller för diagnosticering av stroke baserade på patientens symptom. Resultatet tyder på att man, enbart genom att testa den drabbades armmotorik - det vill säga ber patienten att lyfta båda armarna – snabbast kan identifiera en massiv stroke. Studien är publicerad i BMJ Journals Stroke and Vascular Neurology.

– Tack vare forskningsframsteg och förbättrad vård har dödligheten i stroke nästan halverats sedan millennieskiftet. Om kunskapen om symptomen för stroke ökar hos allmänheten skulle det både rädda liv och öka livskvaliteten för dem som drabbas, säger Jan Nilsson, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. 2018 delade organisationen ut det rekordstora beloppet 351 miljoner kronor till forskningen.