Kärlkramp symptom

En kärlkrampsattack upplevs som en diffus, krampartad eller tryckande smärta bakom bröstbenet alternativt som ett band tvärs över bröstet. Smärtan strålar ofta ut mot vänster axel och ut i vänster arm samt ibland även mot hals och käke. Den kramande bröstsmärtan upplevs som en slags trånghetskänsla och som att det är svårt att få luft.

Symptom kärlkramp
  • Krampartad eller tryckande smärta bakom bröstbenet 
  • Smärta som ofta strålar ut mot vänster axel och arm.
  • Kärlkrampsattacken varar i regel högst tio minuter. 
  • Smärtan är ofta mer diffus hos kvinnor som kan ha ont både vid ansträngning och i vila. 

Många gånger liknar bröstsmärta vid kärlkramp och vid hjärtinfarkt varandra men den senare är mer intensiv och långvarig. En typisk kärlkrampsattack är relativt kort och varar i regel högst tio minuter. Symptomen vid hjärtinfarkt ofta mer långvariga, över 20 minuter.

Det är känt att äldre personer tycks känna mindre bröstsmärta vid kranskärlssjukdom än vad yngre gör. Likaså har personer med diabetes inte alltid lika tydliga symptom på bröstsmärta som icke-diabetiker. Samtidigt är kranskärlssjukdomar vanligare hos personer med diabetes än hos andra. I dessa grupper kan plötslig andnöd och ett diffust men plågsamt tryck över bröstet vara debutsymptom.

Hos kvinnor ger kärlkrampen inte heller lika karaktäristiska symtom som hos män. Särskilt gäller det kvinnor som inte passerat klimakteriet. Smärtan är också ofta mer diffus hos kvinnor och det är vanligare att de har ont både vid ansträngning och i vila. Detta bidrar till att det ofta är svårare att konstatera kranskärlssjukdom hos kvinnor än hos män.

Utlösande faktorer vid kärlkramp

En snabb promenad uppför en backe i kyla och blåst, kanske i ett pressat läge med en tid att passa. Eller några tunga kassar att bära hem en tryckande varm sommardag. Hemma väntar kanske barn eller barnbarn på mat och själv har du dessutom ett viktigt telefonsamtal att förbereda. Detta är typiska exempel på när den som har kranskärlssjukdom kan drabbas av ansträngningsutlöst kärlkramp. En annan typisk situation är fysisk ansträngning direkt efter en måltid.

Den som har förträngda kranskärl kan alltså drabbas av kärlkramp, inte bara vid fysisk och psykisk ansträngning utan också vid stress. Särskilt lättutlösta är symptomen vid extrema vädersituationer. Orsaken är ett begränsat blodflöde i ett eller flera av hjärtats kärl. Det är då smärtan eller trycket uppstår, men går över efter en stunds vila eller med hjälp av snabbverkande läkemedel, nitroglycerin.

Ansträngningsutlöst kärlkramp är vanligast, men en del patienter kan även få kärlkramp i vila, till och med nattetid. Även då lindras anfallet snabbt med nitroglycerin.

Smärtan eller trycket över bröstet vid stabil kärlkramp innebär ofta ett funktionshinder. Om symptomen är stabila lär man sig dock att anpassa sin livsstil och symptomen behöver inte vara så störande för den dagliga aktiviteten. Vid stabil angina pectoris krävs sällan sjukhusvård. Om symptomen är betydande kan det dock bli aktuellt med vidare utredning och eventuell ballongvidgning eller operation.

Så ställs diagnos vid kärlkramp

Allt som gör ont i bröstet är inte kärlkramp eller hjärtinfarkt. Men om läkaren på sjukhusets akutintag uppfattar smärtan som hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp läggs patienten in för utredning och behandling.

Det brukar vara svårare att ställa diagnos på instabil kärlkramp än på hjärtinfarkt. Ofta, men inte alltid, går det att se förändringar på EKG. Ibland kan även blodprover ge en fingervisning. Många gånger är dock blodproverna helt normala och det är inte alltid som EKG visar några förändringar. Däremot kan eventuell syrebrist i hjärtmuskeln, liksom onormal hjärtrytm, märkas vid ett arbetsprov på cykel där EKG registreras.

En mer exakt diagnos kan man få genom en kranskärlsröntgen för att spåra om det finns förträngningar i kranskärlen. Även om en läkare har säkerställt diagnosen kan i vissa fall en kranskärlsröntgen visa normala kranskärl. Det kan då ha rört sig om en blodpropp som sedan har upplösts eller en ovanligt lång spasm i ett kranskärl.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp som är faktagranskad av John Pernow, professor och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-03-31