Kärlkramp symtom

Kärlkramp utlöses ofta av fysisk eller psykisk ansträngning och i synnerhet om väderförhållandena är extrema. Det främsta symtomet är en kramande bröstsmärta.

Symtom kärlkramp
  • Krampartad eller tryckande smärta bakom bröstbenet 
  • Smärta som ofta strålar ut mot vänster axel och arm.
  • Kärlkrampsattacken varar i regel högst tio minuter. 
  • Smärtan är ofta mer diffus hos kvinnor som kan ha ont både vid ansträngning och i vila. 

En kärlkrampsattack upplevs som en diffus, krampartad eller tryckande smärta bakom bröstbenet alternativt som ett band tvärs över bröstet. Smärtan strålar ofta ut mot vänster axel och ut i vänster arm samt ibland även mot hals och käke. Den kramande bröstsmärtan upplevs som en slags trånghetskänsla och som att det är svårt att få luft. Inte sällan blir personen ifråga illamående och får en känsla av ångest. Trötthet är också vanligt. I allmänhet ger vila snabb symtomlindring. 

Skillnaden i symptom mellan kärlkramp och hjärtinfarkt

Bröstsmärta vid kärlkramp och vid hjärtinfarkt liknar varandra, men den senare är mer intensiv och långvarig. En typisk kärlkrampsattack är relativt kort och varar i regel högst tio minuter. Symptomen vid hjärtinfarkt är ofta mer långvariga – över 20 minuter.

Äldre personer tycks känna mindre bröstsmärta vid kranskärlssjukdom än vad yngre gör. Likaså har personer med diabetes inte alltid lika tydliga symptom på bröstsmärta som icke-diabetiker. Samtidigt är kranskärlssjukdomar vanligare hos personer med diabetes än hos andra. I dessa grupper kan andnöd vara ett vanligare symtom än bröstsmärta vid kärlkramp eller hjärtinfarkt. 

Utlösande faktorer för kärlkramp

Den som har förträngda kranskärl kan drabbas av kärlkramp, inte bara vid fysisk ansträngning, utan också vid stress och psykisk ansträngning. Särskilt lättutlösta är symtomen vid extrema vädersituationer. Det är då besvären uppstår, men de går över efter en stunds vila eller med hjälp av snabbverkande läkemedel, nitroglycerin.

Ansträngningsutlöst kärlkramp är vanligast, men en del patienter kan även få kärlkramp i vila, till och med nattetid, möjligen beroende på spasm i kärlen. Även då lindras anfallet snabbt med nitroglycerin.

Vid stabil kärlkramp krävs sällan sjukhusvård. Om symptomen är betydande kan det dock bli aktuellt med vidare utredning och eventuell ballongvidgning eller operation.

Så ställs diagnosen kärlkramp

Allt som gör ont i bröstet är inte kärlkramp eller hjärtinfarkt. Men om läkaren på sjukhusets akutintag misstänker att smärtan beror på hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp läggs patienten in för utredning och behandling.

Det brukar vara svårare att ställa diagnos på instabil kärlkramp än på hjärtinfarkt. EKG, blodprover och symtom ger vägledning. Vid stabil kärlkramp är ofta EKG i vila normalt.  Diagnos stabil kärlkramp kan då ställas med hjälp av olika provokationsmetoder, till exempel arbetsprov på cykel där EKG registreras.

En mer exakt diagnos kan man få genom en kranskärlsröntgen för att spåra om det finns förträngningar i kranskärlen. Man kan också göra datortomografi av kranskärlen för att påvisa förändringar.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp
Vetenskapligt ansvarig: Lena Jonasson, professor i kardiologi, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2018-05-07