Kärlkramp riskfaktorer

Både kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl. Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda riskfaktorerna för att drabbas. Det visar den stora internationella studien Interheart som presenterades vid en europeisk hjärtkonferens hösten 2004.

En av de dominerande riskfaktorerna för hjärtinfarkt som nämns i Interheart-studien är det globalt växande problemet med övervikt. Under många år har läkare världen över larmat om fetmaepidemin bland västvärldens vuxna men trots varningarna blir fetma allt vanligare.

Övervikt och diabetes

Fetma är inte bara ett av de största hoten mot hälsan hos västvärldens vuxna befolkning utan övervikten kryper också ner i åldrarna. Enligt WHO är vart tionde barn i världen överviktigt. I fetmans fotspår kommer också andra sjukdomar och typ 2-diabetes, det som tidigare kallades åldersdiabetes, drabbar numera även barn och unga.

Ett samlingsbegrepp för denna välfärdssjukdom är det metabola syndromet. Inom medicinen används beteckningen syndrom när flera olika aspekter av en underliggande sjukdom förekommer hos en och samma person. Det metabola syndromet handlar om kopplingen mellan övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar samt nedsatt känslighet för insulin, så kallad insulinresistens. Det metabola syndromet innebär stor risk för utvecklingen av diabetes och hjärt-kärlsjukdom och orsaken är framför allt ohälsosam kaloririk kost med mycket fett och socker.

Högt blodtryck

Hypertoni eller högt blodtryck är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos både män och kvinnor. Orsakerna bakom högt blodtryck kan vara många och påverkas av såväl arv som miljö. Övervikt betraktas som en särskilt viktig riskfaktor för högt blodtryck så även ur den aspekten lönar det sig ofta med sunda vanor. Hos yngre kvinnor kan p-piller vara en orsak till högt blodtryck.

Höga kolesterolvärden

Det finns de som har höga kolesterolvärden på grund av ärftliga faktorer. Men de flesta kan påverka sina värden genom att lägga om sina kostvanor.

I länder där befolkningen äter annan typ av kost och har lägre kolesterolvärden än i Sverige är det ovanligare med hjärt-kärlsjukdom. Några exempel på sådana länder är Japan, Kina och Medelhavsländerna. Den avgörande skillnaden i kosthållningen mellan dessa länder och Sverige tycks vara mängden mättat fett i maten.

För höga andelar mättat fett i maten leder till högre kolesterolvärden. Mättat fett finns i smör, ost, grädde och andra feta mejeriprodukter. Det fett som finns i kött från nöt, gris och får innehåller också höga andelar mättat fett. Nyttiga fleromättade fetter finns i vissa fisksorter, till exempel lax, sill, strömming och makrill, avokado, nötter samt oliv- och rapsolja.

Alla som har eller har haft kranskärlssjukdom bör sträva efter att sänka sina kolesterolvärden. Vid de flesta sjukhus finns det möjlighet att få kostrådgivning av en dietist.

För den kranskärlssjuke behövs oftast dessutom kolesterolsänkande läkemedel. Den vanligaste gruppen av läkemedel kallas för statiner. För de flesta patienter med kranskärlssjukdom eftersträvar man ett totalt kolesterolvärde under 4,5 eller ett LDL-värde under 2,5. Man bör räkna med långvarig, kanske livslång behandling – liksom med ett livslångt sunt levnadssätt. Men därmed inte sagt att man ska tacka nej till kalas och fester. Festmat behöver inte vara onyttig och enstaka avsteg från en sundare kost är ingen katastrof.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp som är faktagranskad av John Pernow, professor och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04