Leva med kärlkramp

Ballongvidgning eller bypassoperation i kombination med medicinering gör att de allra flesta med stabil kärlkramp slipper besvär. För att minska risken för instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt är det dock viktigt att lägga om sin livsstil.

Stabil kärlkramp kan innebära varierande grad av funktionsnedsättning. De allra flesta blir besvärsfria efter ballongvidgning eller operation i kombination med medicinering. De som trots allt har fortsatta kärlkrampsbesvär lär sig leva med sin kärlkramp. De vet när smärtan brukar komma och kan anpassa sin aktivitet. Ett alternativ är att ta nitroglycerin i förebyggande syfte inför de situationer då kärlkrampen brukar sätta in. Medicinsk behandling kan betydligt lindra besvären och göra att anfallen kommer mer sällan. Åtgärder mot riskfaktorer minskar också risken för instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. 

Sluta röka och börja motionera

Rökning är en av de två största enskilda riskfaktorerna för kärlkramp och hjärtinfarkt. Att sluta röka är därför högprioriterat. Många är rädda för viktökning i samband med rökstoppet. Men de flesta går inte upp mer än mellan ett och tre kilo, vilket är mindre farligt för hjärtat än att fortsätta röka. Ökad fysisk aktivitet motverkar dessutom både abstinensbesvär och viktuppgång.

Redan en lätt ökning av den dagliga motionen innebär en kraftig riskminskning och förbättrad livskvalitet. För den som är väldigt stillasittande minskar risken betydligt av att börja röra sig lite lätt i vardagen, till exempel med regelbundna promenader. Risken minskar ytterligare om man ökar på den fysiska aktiviteten.

En stark rekommendation är att röra på sig minst 30 minuter dagligen. Bra aktiviteter utöver promenader är att cykla, simma, dansa eller gympa under 30 till 45 minuter ett par gånger i veckan.

Koll på midjemåttet

Fetma, framför allt bukfetma, kan leda till sjukdomar. Man brukar tala om det metabola syndromet, som är ett samlingsbegrepp för bukfetma, högt blodtryck, blodfettsrubbningar samt nedsatt känslighet för insulin, så kallad insulinresistens. Det metabola syndromet innebär stor risk för utveckling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det är därför viktigt att försöka hålla vikten och kontrollera sitt midjemått. Optimalt bör midjemåttet i navelhöjd för män vara under 94 centimeter och för kvinnor under 80. Över 102 centimeter för män och över 88 centimeter för kvinnor betraktas som för högt.

Högt blodtryck och högt kolesterol

Hypertoni (det vill säga högt blodtryck) och höga kolesterolvärden är viktiga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos både män och kvinnor. Orsakerna påverkas av såväl arv som miljö.

De flesta kan påverka sina värden genom att motionera och lägga om sina matvanor.

Det viktigaste är att öka andelen fleromättade fetter i kosten. Nyttiga fleromättade fetter finns till exempel i nötter, mandel, avokado, raps- och olivolja samt fisk som lax, sill, strömming och makrill.

Bad och bastu

Den som har kärlkramp bör undvika alltför kraftiga temperatursvängningar. Snabb avkylning i samband med kallbad medför att cirkulationen påverkas och kan leda till en kärlkrampsattack. Bastubad bör också ske med viss försiktighet. Värmen i bastun gör att blodkärlen vidgas och att blodtrycket sjunker. Det kan leda till att man svimmar – den risken är speciellt stor för dem som tar blodtryckssänkande medicin. Snabb eller kraftig avkylning efter bastubadet gör att blodtrycket stiger, vilket innebär en stor påfrestning för hjärtat.

Sex

Att tappa sexlusten efter en svår sjukdom är vanligt bland både män och kvinnor. Men det finns inga medicinska skäl att avstå från det sexuella samlivet. Påfrestningarna på hjärtat är i regel inte större vid ett samlag än vid det arbetsprov som patienten gör vid utskrivningen från sjukhuset.

Den som är rädd att få kärlkramp kan förebygga detta genom att ta en nitroglycerintablett några minuter före ett samlag. Läkare varnar dock för att använda medicinen Viagra samtidigt med nitroglycerin. Kombinationen kan leda till mycket allvarliga blodtrycksfall.

Oro och depression

Hjärt-kärlsjukdom drabbar inte enbart kroppen. Det är vanligt och naturligt att reagera med oro och nedstämdhet de första veckorna efter sjukdomsdebuten. Detta brukar dock försvinna utan speciella åtgärder eller medicinering.

En del hjärtpatienter utvecklar emellertid depression och ångest. Det är viktigt att dessa personer snabbt får diagnos och behandling. Ett tecken på att någon kan vara deprimerad är att personen ifråga verkar ointresserad av det mesta och har svårt att känna glädje. Problem med minne och koncentration är andra symptom, liksom dålig aptit och sömnsvårigheter.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Kärlkramp
Vetenskapligt ansvarig: Lena Jonasson, professor i kardiologi, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2018-05-07