Leva med kärlkramp

Stabil kärlkramp kan få olika följder beroende på person. Många lär sig leva med sin kärlkramp och tycker inte att den innebär några stora förändringar i livskvaliteten. Man vet när smärtan brukar komma och kan anpassa sin aktivitet. Ett alternativ är också att man tar nitroglycerin i förebyggande syfte i de situationer då kärlkrampen brukar sätta in.

Situationer som man kan undvika är till exempel ansträngning vid kall väderlek eller direkt efter maten. Medicinsk behandling kan betydligt lindra besvären och göra att anfallen kommer mera sällan. Åtgärder mot riskfaktorer minskar också risken för instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. För många innebär dock en stabil kärlkramp oacceptabla försämringar av livskvaliteten och det blir då aktuellt med vidare utredning och ställningstagande till operation eller ballongvidgning.

En period av rehabilitering

Vare sig ett ingrepp orsakats av en invalidiserande stabil kärlkramp eller en episod med instabil kärlkramp så innebär ingreppet en period av rehabilitering. Hur fort rehabiliteringen går är beroende på allmäntillstånd och aktivitetsgrad.

Efter en ballongvidgning stannar patienten vanligen kvar på sjukhuset över natten innan han eller hon åker hem igen. En bypass-operation kräver dock flera dagar på sjukhus.

Efter det tycker de flesta säkert att det ska bli skönt att komma hem och låta vardagen ta vid igen efter all uppståndelse. Efter en ballongvidgning kan man oftast snart återgå till samma aktivitet som tidigare och om ingreppet är lyckat kommer man också att kunna öka sin aktivitet och leva ett mera besvärsfritt liv.

En bypass-operation innebär en längre rehabilitering och den första dagen kan det vara en ansträngning bara att resa sig. På sikt brukar dock de flesta klara av att återgå till den aktivitetsgrad de hade före insjuknandet, och förhoppningsvis även ett mer aktivt liv.

Inte farligt att röra på sig

Efter att ha fått diagnosen instabil kärlkramp är många rädda för att röra sig så att de blir andfådda. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är farligt att röra sig efter sjukdomen, även om det gäller att öka sin aktivitetsgrad i etapper. Efter någon vecka brukar det gå utmärkt att röra sig obehindrat i omgivningarna runt hemmet och att klara av flertalet normala sysslor hemma – förutom de allra tyngsta.

Att klara av vardagssysslorna är givetvis viktigt för att få tillbaka ett normalt liv. Samtidigt måste den som en gång fått en allvarlig sjukdom alltid vara uppmärksam på kroppens signaler. Bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet är tecken på att det är bäst att ta det lugnare.

Återbesök och fortsatta hälsokontroller

Efter utskrivningen krävs fortsatta hälsokontroller. Det första återbesöket brukar vara på sjukhusets mottagning efter två till fyra veckor. En del sjukhus har speciella kranskärlsmottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister arbetar i team. Vid återbesöken kontrollerar de patientens hälsa bland annat för att se om behandlingen behöver förändras på något sätt. Målet är att patienten ska kunna återanpassas till ett normalt aktivt liv igen. Men det finns risk för att patientens vardag innehåller moment som kan leda till ett återinsjuknande. Därför är ett annat syfte med återbesöken att försöka påverka patientens livsstil.

I de allra flesta fall finns det något att göra för att uppnå ett sundare liv. Det viktigaste en person med kranskärlssjukdom kan göra för att förbättra sin hälsa är att sluta röka. Andra goda råd är att äta sundare, motionera mer och förändra vardagen så att den blir mindre stressig.

För att vara säker på att komma igång med lämplig fysisk aktivitet kan det vara bra att be om en remiss till sådan träning i sjukhusets regi alternativt be om "motion på recept".

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp som är faktagranskad av John Pernow, professor och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-04-28