Behandling kärlkramp - Hjärt-Lungfonden

Kärlkramp behandling

Kärlkramp kan behandlas både med mediciner och olika typer av operationer.

Vid plötsliga bröstsmärtor, andnöd eller tryckkänsla över bröstet är det angeläget att snabbt komma till sjukhus. Det är viktigt att utesluta hjärtinfarkt, eller att utreda om det finns behov av medicinering eller andra åtgärder som ballongvidgning eller operation.

Behandlingen av instabil och stabil kärlkramp har delvis olika syften. Vid stabil kärlkramp är målen att nå symtomlindring och att bromsa plackbildningen. Vid instabil kärlkramp går behandlingen dessutom ut på att förhindra en hotande nära hjärtinfarkt.

Läkemedel vid kärlkramp

Vid kärlkramp ges blodproppsförebyggande läkemedel som minskar blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig, betablockerare som minskar hjärtmuskelns syrebehov genom att sänka blodtrycket och dämpa hjärtrytmen samt ibland även ett kärlvidgande läkemedel som kallas kalciumantagonist.

Ett sätt att minska smärtan vid kärlkramp är att ge det kärlvidgande medlet nitroglycerin som snabbt får blodkärlen att vidgas. Därigenom minskar hjärtats arbete och syrebehov och en pågående kärlkrampsattack kan avbrytas. Inför en fysisk eller psykisk ansträngning kan man också förebygga en kärlkrampsattack genom att ta ett långtidsverkande nitroglycerinpreparat.

För att blodfetterna ska ligga på en optimal nivå hos personer som genomgått hjärtinfarkt eller lider av kärlkramp behandlas de också med så kallade statiner som sänker kolesterolnivån och även har andra positiva effekter på kärlväggen.

Ballongvidgning

Om man vid kranskärlsröntgen konstaterar att en person bara har enstaka förträngningar i kranskärlen görs oftast en så kallad ballongvidgning (PCI). Ett sådant ingrepp sker utan narkos och utan att man behöver öppna bröstkorgen. För den som har stabil kärlkramp är syftet med ballongvidgningen framför allt att bli av med symptomen. Vid instabil kärlkramp är syftet lika mycket att förbättra prognosen och minska risken för en hjärtinfarkt.

Vid en ballongvidgning går läkaren via handleden in med en kateter i kärlträdet och för under röntgengenomlysning upp den till förträngningen i kranskärlet. I kateterns främre ände finns en liten ballong som kan lirkas in där förträngningen finns. När ballongen är på plats blåses den upp och vidgar det ställe i kranskärlet som är förträngt. Därefter placeras ett rör av metallnät, ett så kallad stent, i kärlet för att hålla det öppet. Stentet kan i vissa fall vara täckt med läkemedel som ska förhindra återväxt av förträngningen.

Bypassoperation vid kärlkramp

En kranskärlsoperation (bypassoperation) är ett större ingrepp än en ballongvidgning och kräver att bröstkorgen öppnas. Läkarna brukar välja att göra en bypassoperation när det finns flera förträngningar i kranskärlen. Man gör då en passage förbi de förträngda kranskärlen med hjälp av blodkärl från andra delar av kroppen. Oftast används en pulsåder från bröstkorgsväggen och ytliga vener som tas från benen.

En bypassoperation innebär en längre rehabilitering med cirka en veckas sjukhusvård. På sikt kan de flesta återgå till normal aktivitetsgrad och ett mer aktivt liv tack vare att de slipper kärlkrampsbesvär.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp
Vetenskapligt ansvarig: Lena Jonasson, professor i kardiologi, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2018-05-07