Kärlkramp behandling

Vid plötsliga bröstsmärtor, andnöd eller tryckkänsla över bröstet är det viktigt att snabbt komma till sjukhus, vare sig det rör sig om ett första insjuknande med kärlkramp eller om det är symptom av instabil kärlkramp. Det är viktigt att utesluta hjärtinfarkt, eller att utreda om det finns indikation för medicinering eller andra åtgärder som ballongvidgning eller operation.

En snabb behandling kan vara viktig och på flera orter går det i dag därför att göra ett EKG och ge första medicinsk behandling redan i ambulansen. Om läkaren på akutintaget konstaterar kärlkramp görs en omfattande undersökning där man kartlägger patientens sjukdomshistoria tar blodprov och eventuellt kranskärlsröntgen, ultraljud, magnetröntgen och arbetsprov på motionscykel eller löpband tillsammans med EKG. Kärlkramp kan behandlas både med hjälp av mediciner och genom olika operationer.

Kranskärlsröntgen

När läkaren har konstaterat instabil kärlkramp görs ofta omgående en kranskärlsröntgen. Sådan röntgen görs ofta även på de personer som får smärtor i bröstet eller EKG-förändringar under arbetsprovet på testcykeln.

Vid en kranskärlsröntgen sprutas kontrastmedel in direkt i kranskärlen genom en lång kateter vilken förs in via en pulsåder i patientens ljumske eller i armvecket. Samtidigt med injektionen röntgas hjärtat. Undersökningen, som sker under lokalbedövning, ger bra information om hur kranskärlen ser ut och underlättar därför läkarens beslut om fortsatt behandling.

Ultraljudsundersökning

Vid en ultraljudsundersökning (ekokardiografi) kartläggs hjärtats struktur och funktion med hjälp av ett slags ekolod. Undersökningen är inte besvärlig för patienten och ger en bra bild av hur hjärtat fungerar. Vid undersökningen stryks en salva på bröstet varefter en scanner förs över området och en bild av hjärtats rörelser förmedlas till en bildskärm. Om patienten har haft en hjärtinfarkt kan det avspeglas i en förändrad sammandragning av hjärtmuskeln. Däremot kan man inte se själva kranskärlen.

Arbetsprov på testcykel

Vid misstanke om instabil kärlkramp eller efter en hjärtinfarkt brukar patienten få göra ett arbetsprov på en testcykel. Detta innebär att man får cykla på en testcykel samtidigt som EKG registreras.

Under arbetsprovet registreras hjärtats aktivitet med hjälp av elektroder som är fästa på bröstet och överarmarna. Resultatet av undersökningen visar om syrebrist uppstår vid ansträngning och om det finns något onormalt i hjärtrytmen. På så vis får läkaren en indikation om hur mycket patienten orkar anstränga sig innan det gör ont i bröstet, och man kan också få en uppfattning om hur utbredd och allvarlig kranskärlssjukdomen är.

Magnetröntgen och datortomografi

De senaste åren har det introducerats nya modernare undersökningsmetoder som ger bra bilder av hjärtat utan att patienten behöver besväras av katetrar eller insprutning av kontrastvätska.

Med hjälp av magnetröntgen (magnetresonanstomografi, MRI) går det i dag att avbilda hjärtmuskeln och delar av kranskärlen på ett slående hjärta. Vid undersökningen ligger patienten på en brits och hjärtat utsätts där för ett kraftigt magnetfält, med vars hjälp hjärtat kan avbildas. Undersökningen är helt smärtfri och patienten märker den knappt.

Datortomografi, även kallad skiktröntgen eller hjärt-CT, kan visa bilder av hjärtat i flera skikt. Denna metod verkar ge mycket bra bilder av hjärtat och även möjligheten att se hjärtats kranskärl har förbättrats påtagligt. Inte heller denna metod kräver speciella katetrar som förs in i kroppen.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp som är faktagranskad av John Pernow, professor och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04