Livräddande bypass

Tekniken att leda blodet förbi ett tilltäppt kranskärl, så kallad bypass, utvecklades av en argentinsk hjärtkirurg.

Den 9 maj 1967 tvättar och skrubbar sig thoraxkirurgen René Favaloro på Cleveland Clinic i USA inför en historisk operation. Han avser att leda blodet förbi en förträngning i ett av hjärtats kranskärl hos en patient. Favaloro tar en bit av en ytlig ven på den 51-åriga kvinnans ben och kopplar den till det högra kranskärlet. Ett par veckor senare visar en kranskärlsröntgen att operationen har lyckats.

Den argentinske kirurgen Favaloro var inte den första som försökte ersätta ett igensatt kranskärl. Men han var den första som lyckades och har därför gått till medicinalhistorien som bypassoperationernas fader.

Bypasstekniken har räddat miljontals liv

Bypasstekniken kallas även CABG efter engelskans Coronary Artery Bypass Grafting. Fram till mitten av 1990-talet, då katetertekniken med ballongvidgning av förträngda kranskärl slog igenom på bred front, räddade bypassoperationer miljontals liv i världen. De som opererades led av långt framskriden åderförfettning som orsakat kärlkramp och hjärtinfarkt.

I Sverige utfördes den första bypassoperationen 1970, men inledningsvis opererades endast ett mindre antal patienter. Under 1980- och början av 1990-talen ökade antalet operationer kraftigt i Sverige, sedan planade de ut och under senare år har de minskat kraftigt. I dag opereras företrädesvis patienter som har förträngningar på samtliga tre kranskärl eller som har förträngningar som sitter olämpligt till för ballongvidgning.

Artärer från bröstkorgen eller vener från benen

Vid en bypassoperation öppnas bröstbenet så att thoraxkirurgen kommer åt hjärtat. Som transplantat används artärer från insidan av bröstkorgen eller vener från benen. Transplantatet sys fast vid kranskärlet så att blodet leds förbi förträngningen. Innan bröstbenet sluts och fixeras med ståltråd mäts flödet i kärltransplantaten för att man ska vara säker på att de fungerar som de ska. Man gör även en ultraljudsundersökning och tar EKG.

En bypassoperation botar inte sjukdomen i kranskärlen, men de flesta som opereras blir fria från sina besvär och får bättre ork.

René Favaloro återvände så småningom till Argentina där han öppnade ett nytt stort thoraxkirurgiskt sjukhus i Buenos Aires. Men 90-talet var en svår tid i Argentina då ekonomin nådde bottennoteringar och det offentliga stödet till sjukhuset drogs in. 1999 var sjukhusets ekonomi helt körd i botten och den 29 juni valde den då 77-årige Favarolo att ta sitt liv. Mannen vars hjärtoperationer räddat så många liv valde symboliskt nog att skjuta sig – i hjärtat.

Bypasskirurgi genom tiderna

1950-tal - De första stegen mot kranskärlskirurgi tas i form av den så kallade Vinebergsoperationen.

Tidigt 1960-tal - Enstaka bypassoperationer utförs i USA men patienterna dör efter ett par dagar.

1967 - René Favaloro utför den första dokumenterade och framgångsrika bypassoperationen.

1970 - Den första bypassoperationen utförs i Sverige.

1990-tal - Tekniken att operera på slående hjärta utan hjärt-lungmaskin utvecklas. Metoden ger färre biverkningar och minskar risken för dödsfall bland högriskpatienter.

1999 - Douglas Boyd och Reiza Rayman i Kanada utför den första bypassoperationen med hjälp av titthålskirurgi.

2000-talet - Den så kallade "no touch-tekniken" utvecklas. Den innebär att den omkringliggande fettvävnaden runt ventransplantatet behålls.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08