Alla Sveriges universitetssjukhus i unikt hjärtpumpsprojekt

Göran Dellgren vill tillsammans med kollegor från alla Sveriges universitetssjukhus undersöka om en mekanisk hjärtpump kan hjälpa dem med svårast hjärtsvikt till ett längre och bättre liv.

Personligt

Familj: Fru, tre vuxna barn och två hundar.

Bor i: Saltsjöbaden i Nacka och veckopendlar till Göteborg.

Forskningsrelaterat glädjeskutt: ”Varje gång jag bidragit till något som har lett till att patienterna får det bättre ger det en enorm belöningseffekt. Jag träffar hela tiden människor med ena foten i kistan. Om jag kan hjälpa dem upp betyder det fantastiskt mycket.”

Om stödet från Hjärt-Lungfonden: ”Hjärt-Lungfonden bekostar i dag mer forskning kring hjärt-lungsjukdomar än vad staten gör och det betyder oerhört mycket. Det har bland annat möjliggjort studien kring långtidsanvändning av vänsterkammarpump.”

Fritidsintressen: Trädgård och snabba motorbåtar.

Aktuellt: Mottagare av Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2017.

Under en vanlig arbetsvecka på Sahlgrenska sjukhuset utför Göran Dellgren två eller tre hjärtoperationer. Blir det fler rör det sig framför allt om hjärt- eller lungtransplantationer. Av de cirka 60 hjärttransplantationer som årligen utförs i Sverige görs drygt hälften här i Göteborg under ledning av Göran Dellgren.

– För den som lider av svår hjärtsvikt är hjärttransplantation en fantastiskt bra metod, men vi har ett mycket begränsat antal donatorer, vilket gör att vi måste prioritera hårt bland mottagarna. De som i dag får en ny chans genom transplantation är barn, unga eller medelålders, säger han.

Samtidigt finns flera hundra tusen personer med hjärtsvikt i Sverige. Närmare 4 000 av dem har så svår hjärtsvikt att det begränsar möjligheterna till att leva ett normalt liv. De flesta av dessa personer är äldre. Det gör att en transplantation kan vara både omöjlig och olämplig.

Med sitt senaste forskningsprojekt hoppas Göran Dellgren kunna hjälpa just dessa patienter och de som av andra skäl är olämpliga för transplantation, men är starka nog att klara av en operation. I dag opereras en mekanisk vänsterkammarpump i många fall in som en brygga under de månader patienter väntar på transplantation. 

– Annars skulle många patienter inte överleva väntetiden. Det vi nu vill undersöka är om en pump kan hjälpa även dem som inte är möjliga att transplantera. Vi vill se om pumpen kan användas under lång tid och dessutom kan ge bättre effekt än traditionell hjärtsviktsbehandling med medicinering och olika sorters pacemakrar, säger Göran Dellgren.

Stort behov av försökspersoner

Målet är att hitta 140 patienter med svår hjärtsvikt som är villiga att ställa upp i en randomiserad studie där slumpen avgör vilka 70 som kommer att få en pump inopererad och vilka 70 som fortsatt får medicinsk behandling. Båda grupperna kommer regelbundet att följas med samma noggrannhet för att kunna visa vilken typ av behandling som är bäst.

Studien har redan vunnit internationell uppmärksamhet och har fått arbetsnamnet ”Swedish evaluation of left Ventricular Assist Device as permanent treatment in end-stage of heart failure” (SweVAD) och den största utmaningen i detta skede är att nå ut med information om studien för att kunna samla ihop de 140 patienter som behövs.

 – Många klarar sig länge med den medicinering de får via läkaren, men förr eller senare når de en försämringsfas och det är då vi vill nå dem. Eftersom dessa patienter inte regelbundet kommer till oss behöver vi hjälp från primärvården och andra vårdinstanser för att informera om studien och få kontakt i detta tidsmässigt ganska snäva fönster då behandlingen kan göra störst skillnad, säger han.

”Att något är dyrt får inte vara en bromskloss”

Inom två år hoppas Göran Dellgrens forskargrupp – där representanter från alla svenska universitetssjukhus ingår – ha svar på hur väl en vänsterkammarpump fungerar vid långtidsbehandling.

De patienter som är villiga att delta kommer att bidra till fler än tio understudier som tittar på exempelvis stamceller, livskvalitet, biomarkörer och inte minst på de hälsoekonomiska aspekterna.

Vänsterkammarpumpar är dyra. Om studien kan visa att de kan hjälpa svårt hjärtsjuka till ett både bättre och längre liv kommer det med största säkerhet påverka de riktlinjer som finns inom vården i Sverige och även i andra länder. Det kommer i sin tur att påverka både teknikutvecklingen och prislappen.

– Att något är dyrt får inte vara en bromskloss för att förbättra vården. Se på fullt implanterbara defibrillatorer, vilka 1989 kostade en halv miljon kronor. I dag kostar de 35 000 kronor. Om fler behöver de fullt implanterbara pumparna kommer vi se en liknande förändring, säger han.