Nya behandlingar mot hjärtinfarkt

Allt färre dör av stora massiva hjärtinfarkter och de som ­drabbas får oftare mindre infarkter med större chans att återhämta sig. Nya upptäckter visar också att proppbildningen i kärlen kan se helt annorlunda ut vid små infarkter. Det betyder nya utmaningar för forskningen.

Det finns två viktiga indikatorer på att hjärtinfarkter ser annorlunda ut i dag än för 30 år sedan. För det första är vi äldre när vi insjuknar, vilket gör att infarkterna oftare blir mindre. Det andra är att förändringarna i kärlväggen vid vissa infarkter ser annorlunda ut. Detta innebär att de läkemedel vi har i dag riskerar att inte ha samma effekt i framtiden.

– Om fem till tio år kommer vi ha maxat effekten av de läkemedel vi har i dag. Alla som då drabbas av en ny infarkt kommer redan att ha den medicin som finns. Utmaningen blir att hitta nya behandlingar, för detta är en sjukdom som kommer fortsätta att utvecklas, säger Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Färre ST-infarkter och lägre dödstal

Nya behandlingar med läkemedel och förändrad livsstil gör att de flesta med sjukdom i hjärta och kärl mår bättre allt längre. De stora så kallade ST-infarkterna – som fått sitt namn efter utslaget på EKG – har blivit färre och dödstalen i hjärtinfarkt har sjunkit dramatiskt de senaste tre decennierna.

Skolexemplet på plack som ger upphov till hjärtinfarkt har länge beskrivits som ett inflammerat, instabilt plack med en kärna av döda förkalkade cellrester, med oxiderat LDL-kolesterol och en tunn bindvävskappa som håller ihop det hela. När den tunna kappan brister uppstår en blodpropp som kan leda till hjärtinfarkt eller stroke. Nya rön visar nu att detta inte är hela sanningen.

– Studier på åderförkalkningsplack, framför allt hos strokepatienter med en kraftig förträngning i halspulsådern, visar att det inte längre är så det ser ut. Placken börjar bli allt mer stabila, kärlen ser mer ofarliga ut och inflammationen är mindre liksom mängden kolesterol.

Omvärdering av ofarliga plack

Utmaningen är att förstå varför även denna typ av till synes ofarliga plack ger upphov till stroke och hjärtinfarkt.

– Vi tror att det kan vara kopplat till endotelet – cellagret på kärlets insida – och att endotelet har tappat förmågan att försvara sig mot proppbildning, säger Jan Nilsson.

Upptäckterna får konsekvenser eftersom den forskning som gjorts har inriktats på att ta fram behandlingar för det tillstånd som råder när placken spricker vid stora infarkter. För att kunna rädda fler liv behövs nya behandlingar. Här kan Hjärt-Lungfondens forskningsprojekt SCAPIS få stor betydelse. Jan Nilsson är övertygad om att SCAPIS kommer att bidra till att belysa hur sambanden mellan livsstilsfaktorer, sjukdom i kärlväggen och risk för hjärtinfarkt och stroke ser ut i dag. 

Sidan senast uppdaterad 2016-04-26