Automatiserad bildanalys av lungor

Automatiserad bildanalys av lungor

Tack vare generösa gåvor från privatpersoner kan forskare följa upp covid-19-patienter och studera hur lungorna påverkas på längre sikt.

Professor Magnus Sköld vill tacka alla givare som gör forskningen möjlig.

Foto Leonard Gren

Magnus Sköld är överläkare och professor i lungmedicin vi Karolinska institutet (KI) och han har sedan sin AT-tjänstgöring intresserat sig för människans andningsorgan. Parallellt med sina läkartjänster på olika kliniker forskar han om svåra lungsjukdomar. Gemensamt för många sjukdomar är att lungvävnad på ett eller annat sätt förstörs och att lungkapaciteten minskar hos de drabbade. Det gäller även många av de svårast sjuka covid-19-patienter och därför inkluderas nu även den patientgruppen i hans forskning.

Artificiell intelligens som stöd

KI-forskarna samarbetar med Kungliga tekniska högskolan, KTH, där man utvecklar metoder för maskininlärning och artificiell intelligens som behövs för att analysera och jämföra enorma mängder data i form av bilder. I det här fallet kommer materialet från röntgenbilder av patienter med sjukdomar som till exempel lungfibros eller covid-19.

Fakta om lungsjukdom

  • Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom.

  • De vanligaste lungsjukdomarna i Sverige är astma, sömnapné och KOL.

  • Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.

  • Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen, inhalatorn och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL.

  • Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Mer resurser krävs för att vända utvecklingen.

- Vi analyserar bildmaterial från det akuta insjuknandet och kan sedan följa förändringen över tid. Även efter utskrivningen från sjukhus följer vi upp patienter med regelbundna kontroller. Vi vill bland annat kartlägga om covid-19 leder till lungfibros och om den skiljer sig från den vanliga formen av lungfibros. På sikt får vi kunskaper som sannolikt kan ge vården bättre förutsättningar att förutse sjukdomsförlopp på ett tidigare stadium, säger Magnus Sköld.

Forskarens vision om genombrott

Sedan slutet av 80-talet har Magnus forskat om kronisk lungsjukdom; om till exempel varför KOL även drabbar icke-rökare och hur andra faktorer än rökning kan leda till KOL. Hans vision på längre sikt är att lungforskningen kan leda till behandlingar som ersätter skadad lungvävnad med frisk vävnad – något som inte är möjligt idag. Vilken betydelse spelar Hjärt-Lungfonden för dina möjligheter att driva forskningen framåt?

Patientnära forskning viktig

- Hjärt-Lungfonden är den viktigaste finansiären för lungforskningen i Sverige. Framför allt för att forskningsanslagen till stora delar går till kliniskt inriktade projekt, alltså till patientnära forskning. Jag vill därför tacka alla er som stödjer den medicinska forskningen. Ert stöd betyder mycket för folkhälsan nu och i framtiden, avslutar Magnus Sköld.

Bli månadsgivare - läs nyheter i Forskning för hälsa

Som månadsgivare till Hjärt-Lungfonden får du vår populära tidning Forskning för hälsa 4 gånger per år.

Få Forskning för hälsa

Vill du veta mer?

Ta del av både berättelser ur livet och forskningsnyheter om lungfibros.

Läs mer här

Pågående forskning om Covid-19

Hjärt-Lungfonden har beslutat att genomföra en extra satsning på forskning relaterad till covid-19. Här har vi samlat pågående forskningsprojekt som fokuserar på covid-19 och hjärt-lungsjukdom.

Se forskningsprojekten