Stora framsteg inom lungforskningen

De som drabbas av cystisk fibros idag har en förlängd överlevnad och bättre livskvalitet än tidigare. 

Publicerad 2025-04-29 ur Forskning för hälsa nummer 2, 2025 | Text: Nils Bergeå.

Tack vare forskning har livet förändrats för många som lever med lungsjukdomar. Nya behandlingar har den senaste tiden inneburit stora genombrott, exempelvis för cystisk fibros. Inom andra lungsjukdomar kvarstår dock stora kunskapsluckor.

Professor Gunilla Westergren-Thorsson ger en bild av forskningsläget och vad som krävs framåt. Det stora glädjeämnet inom den tillämpade lungforskningen på senare tid är att de som drabbas av cystisk fibros idag har en klart förlängd överlevnad och en avsevärt bättre livskvalitet än tidigare.

Ny läkemedelsbehandling 

Forskning har utmynnat i en ny läkemedelsbehandling som gör att patienterna inte får lika mycket slem i lungorna som tidigare och inte heller drabbas av infektioner i samma utsträckning. 

– Det här är ett riktigt glädjeämne som verkligen illustrerar forskningens betydelse, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd. 

Cystisk fibros var för bara 30 år sedan en mycket svår sjukdom att behandla och den som drabbades dog som regel i unga år. Idag har patienter med cystisk fibros i Sverige en medianöverlevnad på mellan 50 och 60 år. Med den nya behandlingen förväntas denna siffra att öka ytterligare. 

Hos barn som får tidig diagnos och behandling väntas överlevnaden börja närma sig den som friska har. 

Verkar på jonkanal 

Den nya behandlingen, Kaftrio, är en kombination av tre aktiva läkemedelssubstanser. De verkar tillsammans direkt på den defekta jonkanal som orsakar cystisk fibros. 

Jonkanalen sitter i cellmembranet hos epitelceller, särskilt i lungorna och bronkerna men även i celler i andra delar av kroppen. 

Det kanske viktigaste genombrottet på senare tid är att vi sett att astma inte bara är en sjukdom, utan flera.

Genom att jonkanalens funktion förbättras minskar mängden segt slem i lungorna. Det leder till en förbättrad lungfunktion och bättre livskvalitet för patienterna. I Sverige är Kaftrio godkänt för subvention inom högkostnadsskyddet och kan sedan slutet av 2022 förskrivas till patienter. 

Nya astmabehandlingar 

Inom astmaforskningen har det också hänt mycket på senare år. Nya riskfaktorer, exempelvis förvärvade genetiska förändringar i vissa av immunförsvarets celler, har identifierats. Andra har omprövats. Nya behandlingar vid svår astma har introducerats och antalet personer som dör i sjukdomen går stadigt nedåt. 

Antalet personer som lever med astma har länge legat ganska stabilt i Sverige, men det finns nu tendenser till en viss ökning.  

– Det kanske viktigaste genombrottet på senare tid är att vi sett att astma inte bara är en sjukdom, utan flera, som också kräver olika behandling, säger Gunilla Westergren-Thorsson. 

Stort behov av KOL-forskning 

Inom sjukdomen sarkoidos har det hänt mycket inom den mer grundläggande forskningen. Tidigt såg forskarna att sjukdomen kan drabba skilda delar av kroppen, nu vet man mer om vilka gener som avgör vilken variant en patient kan drabbas av och hur sjukdomen utvecklas. 

Om cystisk fibros är det största glädjeämnet inom lungforskningen, är KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, dessvärre lite av motsatsen. 

– Mörkertalet kring hur många som lever med KOL är tyvärr stort. Vi vet för lite om sjukdomens mångfald och faser. Vi måste komma längre. Det behövs individanpassade behandlingar. Vi behöver förstå vilka som drabbas och i vilken grad ärftlighet och miljö bidrar till uppkomsten, säger Gunilla Westergren-Thorsson. 

En nytillkommen grupp patienter är de som drabbats av långtidscovid, där en stor undergrupp har påverkan på lungorna. 

– Det kan exempelvis innebära problem med syresättningen. När covidpandemin börjar falla i glömska är det viktigt att fortsatt hjälpa den här patientgruppen genom mer forskning, säger Gunilla Westergren-Thorsson.