Framsteg i vården av stroke tack vare forskningen

Strokevården har tagit viktiga steg framåt den senaste tiden, speciellt i akutskedet.

Publicerad 2025-04-30 ur Forskning för hälsa nummer 1, 2024 | Text: Nils Bergeå, Foto: Julia Sjöberg.

Stroke kan vara en förödande sjukdom, men strokevården har tagit viktiga steg framåt de senaste decennierna – särskilt i akutskedet. Ingreppet trombektomi är en revolution, säger Christina Jern, professor och strokeforskare.

Stroke är en folksjukdom. I Sverige drabbas omkring 25 000 personer årligen och cirka 5 900 avlider varje år av en stroke. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter, ischemisk stroke, som orsakas av blodpropp. De övriga är hjärnblödningar.

Stora framsteg

Christina Jern, professor i neurologi vid Göteborgs universitet, har forskat om ischemisk stroke sedan 1990-talet. Sedan hon började har mycket hänt för patienterna, inte minst när det gäller behandlingen i akutskedet.

De största medicinska genombrotten är akutbehandlingarna trombolys, en metod att med läkemedel lösa upp blodproppen, och trombektomi, ett ingrepp där blodproppen avlägsnas med hjälp av tunna verktyg som förs in via blodkärlen.

– Särskilt trombektomin har inneburit en riktig revolution för strokevården, säger Christina Jern.

Allt färre drabbas

Glädjande nog drabbas betydligt färre idag av stroke än på 1990-talet. Dessutom överlever fler och färre får betydande funktionsnedsättningar. Framgångssagan antas bero på flera saker – exempelvis förändrade levnadsmönster med mindre rökning och bättre behandling av riskfaktorer, både i befolkningen och hos strokeöverlevare.

Vi ser i genomsnitt en mindre andel patienter med svår ischemisk stroke idag jämfört med på 1990-talet.

De nya möjligheterna att behandla stroke i akutskedet har inte bara förbättrat överlevnaden och minskat funktionsnedsättningarna, de har också ökat medvetenheten om hur bråttom det är till sjukhuset om man misstänker en stroke.

Dessutom har sedan länge införandet av multiprofessionella strokeenheter på sjukhusen förbättrat omhändertagandet vid stroke.

– Även många av de som av olika skäl inte kan genomgå trombolys och eller trombektomi i akutskedet mår generellt bättre än tidigare. Vi ser i genomsnitt en mindre andel patienter med svår ischemisk stroke idag jämfört med på 1990-talet, säger Christina Jern.

Studerar gåtfull grupp

I cirka en fjärdedel av de ischemiska strokefallen är orsaken helt okänd.

– Det kallas för kryptogen stroke. Hos unga drabbade är andelen med kryptogen stroke särskilt stor. Ett av målen för min egen forskning är att öka kunskapen om sjukdomsmekanismer i den här gåtfulla gruppen. Vi studerar både svenska och internationella kohorter med strokepatienter och undersöker patienternas nivåer av ämnen i blodet för att hitta molekylära mönster och samband, säger Christina Jern.

– Vid sidan av kryptogen stroke tittar vi brett på avbildningar av hjärnan och biomarkörer i blod för att hitta faktorer som predicerar olika utfall vid ischemisk stroke. I ett arbete som nyligen publicerades i tidskriften Neurology kunde vi exempelvis visa att höga nivåer av en helt ny markör för hjärnskada i blodet är kopplad till dåligt utfall vid stroke.