Flygande hjärtstartare kan rädda liv

Publicerad 2025-09-04 ur Forskning för hälsa nummer 3, 2025 | Foto: Everdrone AB, text: Nils Bergeå.

Tusentals personer drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Bara 12 av 100 som drabbas utanför sjukhus överlever. I ett unikt forskningsprojekt med stöd av Hjärt-Lungfonden flygs hjärtstartare ut med hjälp av drönare till personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp.

Hjärtstopp är ett av de farligaste och mest livshotande medicinska tillstånd man kan drabbas av. Överlevnaden har inte förändrats markant under det senaste decenniet trots att det idag finns över 80 000 hjärtstartare ute i samhället.

Forskare vid Hjärtstoppscentrum på Karolinska institutet har genomfört en pilotstudie av drönare med hjärtstartare, som flygs ut i samband med hjärtstopp i Västra Götalandsregionen. Studien genomfördes 2020-23.

Stora förberedelser

Projektet krävde stora tekniska och logistiska förberedelser. En viktig fråga handlade om var de sex drönarna i projektet skulle placeras för att göra mest nytta.

– Det var inte optimalt att använda dem i områden där ambulanserna når fram väldigt snabbt. Majoriteten av hjärtstoppen sker i hemmet, så det var viktigt att drönarna fanns nära tätbefolkade bostadsområden. En tredje aspekt var att luftrummet behövde vara kontrollerat från en flygplats, berättar Andreas Claesson, forskare och docent vid Hjärtstoppscentrum.

Pilotstudien visade att metoden är genomförbar och att den innebär en tidsbesparing på mer än tre minuter i snitt vid hjärtstopp. Pandemivintern 2021 bidrog en hjärtstartare från en drönare för första gången i världshistorien i återupplivningen av en hjärtstoppspatient.

Vetenskapligt stöd saknas

Trots detta saknas fortfarande starkt vetenskapligt stöd för att metoden gör nytta i långa loppet.

– På sikt hoppas vi kunna visa att detta gör att fler överlever. Vi är delvis begränsade av att projektet i dagsläget bara omfattar sex drönarsystem, men vi har ändå goda förhoppningar om att vetenskapligt kunna visa på en effekt, säger Andreas Claesson.

– Det finns flera utmaningar med att flyga ut hjärtstartare. Ofta är bara en person i närheten när ett hjärtstopp inträffar. Om man till exempel bor på tredje våningen i ett hyreshus och ens partner fått hjärtstopp, ska man då lämna den drabbade och springa ned och hämta hjärtstartaren?

Jag skulle tro att Kanada eller USA blir först ut med detta efter oss.

Drönarprojektet har väckt stor uppmärksamhet internationellt. Kliniker och sjukvårdsorganisationer från länder som USA, Australien, Frankrike och Kanada har visat intresse och besökt den svenska forskargruppen.

– Jag skulle tro att Kanada eller USA blir först ut med detta efter oss. Många ser en stor potential och inte bara när det gäller hjärtstartare. Drönare kan till exempel användas i andra delar av akutsjukvården för att snabbt transportera blodprov mellan sjukhus, läkemedel vid allergisk chock eller utrustning som blodstoppande förband i samband med olyckor eller skjutningar, säger Andreas Claesson.

Vid sidan av hjärtstoppsforskningen är han involverad i ett nystartat forskningsprojekt vid Sjukvårdens larmcentral där drönare försedda med videokameror sänds ut för att stödja akutsjukvården i bred mening.

– Drönarsystemen larmas vid drunkning, trafikolyckor och bränder. Med hjälp av videokamera kan händelserna följas live på larmcentralen, personalen har möjlighet att använda videon som beslutsstöd för en situationsanpassad bedömning och larma ut rätt enheter till platsen, berättar Andreas Claesson.

Prioritering av patienter

En annan tillämpning som han vill undersöka handlar om prioriteringen av patienter i akutsjukvården. När 112 får ett samtal om att någon upplever diffusa bröstsmärtor eller bröstsmärtor som pågått några dagar kategoriseras den som ringt ofta i prioriteringsgrupp 2. Det är dock ofta svårt att avgöra vilka patienter som har störst behov av akutvård i den gruppen och ambulanserna kan dröja längre tid än vid prioritet 1.

– Här skulle man kunna flyga ut enkel medicinsk mätutrustning med drönare så att den drabbade själv eller en anhörig kan ta vitalparametrar som puls, blodtryck och syresättning av blodet.

– Det är bara fantasin som sätter gränser för vad akutsjukvården kan åstadkomma med drönarteknologin, säger Andreas Claesson.