Ny metod förlänger förvaringstiden för donatorhjärtan

Ny metod förlänger förvaringstiden för donatorhjärtan

En ny förvaringsmetod kan göra det möjligt att tredubbla förvaringstiden för donatorhjärtan – från fyra till tolv timmar.

Stig Sten, senior professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet, med sin nya förvaringslåda för donatorhjärtan

Foto Audrius Paskevicius

Hjärtan som förvarats i den nya ”förvaringslådan” har nu för första gången transplanterats till behövande inom ramen för en klinisk prövning – med positiva resultat. Den kliniska prövningen har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Metoden kan bana väg för fler hjärttransplantationer i framtiden.

Lång väntan på donatorhjärta

– Hittills i år har fyra patienter dött i väntan på ett donatorhjärta. Med den nya metoden hoppas jag att alla som väntar ska hinna få ett nytt hjärta och överleva en transplantation. Den här studien är ett tydligt bevis på hur forskningsframsteg kan bidra till att rädda fler liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Många lider av hjärtsvikt

Omkring 250 000 svenskar lever med hjärtsvikt, som i sin allvarligaste form är den vanligaste orsaken till en hjärttransplantation. Trots förbättrad överlevnad är hjärtsvikt fortfarande en av de mest dödliga folksjukdomarna i landet, med cirka 3 000 dödsfall per år. År 2019 transplanterades 60 hjärtan i Sverige, nästan en fördubbling sedan 1989, då antalet hjärttransplantationer var 31. Under det senaste decenniet har överlevnaden för transplanterade patienter förbättrats kraftigt tack vare de bättre metoder och behandlingar som utvecklats tack vare forskningen. I dag är överlevnaden för transplanterade svenskar cirka 90 procent ett år efter operation, att jämföra med 65 procent i slutet av 70-talet.

Förvaring i bärbar hjärtlungmaskin

Den nya förvaringsmetoden innebär att donatorhjärtat monteras i en bärbar hjärt-lungmaskin, en slags ”låda”, där det förses med blod, syre, hormoner och näringssubstanser fram till operation. I lådan exponeras hjärtat för en miljö som liknar den levande kroppen. Den hittills använda metoden, som varit i bruk sedan 70-talet, innebär istället att hjärtat kyls ner med en vätska utan blodtillförsel. Utan det syre som blodet för med sig klarar sig hjärtat inte lika länge.

Ny studie visar färre komplikationer

I studien transplanterades sex personer med hjärtan som legat fyra timmar i den nya förvaringslådan. Transplantationerna skedde successivt en efter en, så att man kunde konstatera att patienten överlevde och avbryta om något gick fel. Resultaten jämfördes mot en kontrollgrupp på 25 personer, som opererats med hjärtan som förvarats enligt nuvarande metod. Det visade sig att patienterna med hjärtan från förvaringslådan inte hade några komplikationer alls ett halvår efter transplantationen, medan tre personer som fått donatorhjärtan enligt den traditionella metoden drabbats av svåra komplikationer och fyra avlidit.

Längre transporter kan bli möjliga

Tidigare prekliniska studier med den nya metoden pekar mot att ett hjärta kan klara upp till 24 timmar utanför kroppen. Om fortsatt forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar.

– Längre transporter tack vare ökad möjlig förvaringstid gör fler donatorhjärtan tillgängliga. Då kan fler liv räddas. Nu behövs mer finansiering till forskning om restaurering av donatorhjärtan, så att fler hjärtan kan transplanteras, avslutar Stig Steen, senior professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet.

Bli månadsgivare - läs nyheter i Forskning för hälsa

Som månadsgivare till Hjärt-Lungfonden får du vår populära tidning Forskning för hälsa 4 gånger per år.

Få Forskning för hälsa

Mina patienter behöver ett forskningsgenombrott

Idag kan vi bara hjälpa, inte bota. I min forskning tar jag reda på om en viss typ av hjärtpumpar kan hjälpa många fler, säger Göran Dellgren, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Så vill Dellgren behandla hjärtsvikt

Hjärttransplantation