Träning gör susen vid hjärtsjukdom

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning gör nytta vid hjärt-kärlsjukdom. Forskning för hälsa bad forskaren och fysioterapeuten Maria Bäck berätta mer.

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning gör nytta vid hjärt-kärlsjukdom. Forskning för hälsa bad forskaren och fysioterapeuten Maria Bäck berätta mer.

Publicerad 2025-08-18 ur Forskning för hälsa nummer 2, 2024 | Text: Nils Bergeå, fotograf: Marie Ullnert

Pandemiåret 2021 var Maria Bäck, professor och fysioterapeut på Sahlgrenska universitetssjukhuset, den första forskaren att tilldelas Norhedsstiftelsens nyinstiftade preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden. 

Med stöd av anslaget leder hon en studie som utvärderar gruppträning via videolänk för patienter som genomgått hjärtinfarkt. Passen leds av fysioterapeuter. 

– Studien är nu i full gång på 27 sjukhus i landet. Vi har hittills kunnat konstatera att metoden är säker och genomförbar. 

Framåt hösten 2025 väntas de första resultaten, berättar Maria Bäck. 

Hur är kunskapsläget idag när det gäller fysisk träning hos personer med hjärt-kärlsjukdom? 

– Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning är positivt och bör vara en del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Träning minskar risken för återinläggning på sjukhus för denna patientgrupp. 

– Allra starkast evidens finns just vid kranskärlssjukdom, där man har påvisat en minskning av dödligheten. Andra effekter som det finns stöd för är ökad livskvalitet och mindre ångest och depression. 

Kan det inte vara riskfyllt att träna om man har hjärt-kärlsjukdom? 

– Det är generellt sett inte farligt, men ibland kan man behöva anpassa upplägget. Att röra sig med en låg eller måttlig intensitetsnivå innebär mycket små risker. Vill man träna hårdare bör man först träffa en fysioterapeut och göra ett arbetsprov. Här kan man få hjälp att ta fram ett anpassat träningsprogram, säger Maria Bäck. 

Träning som behandling

Efter en hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig del av behandlingen. Det är bra att påbörja träningen så snart som möjligt, gärna inom 1-2 veckor efter infarkten. 

1. Konditionsträning

Konditionsträning är aktiviteter där du använder flera stora muskler samtidigt vilket gör att hjärtat slår snabbare. Du blir varm och andfådd. Det finns många sätt att träna konditionen på, några exempel är snabba promenader, joggning, stavgång, cykling, simning och dans. 

Det är viktigt att träningen är utmanande utifrån din egen förmåga och att du ökar intensiteten allt eftersom du blir starkare.

2. Styrketräning

Vid styrketräning behöver musklerna bli trötta för att träningen ska ge effekt. Vid styrketräning går det bra att använda träningsmaskiner, fria vikter (hantlar/skivstång) eller att träna med den egna kroppen som motstånd. Varje träningstillfälle bör innehålla 8-10 övningar för kroppens större muskler. Rekommendationen är att träna styrka 2-3 gånger per vecka.

3. Vardaglig fysisk aktivitet

Oavsett ålder och fysisk kapacitet har vardagsaktivitet positiva effekter för din allmänna hälsa. Utnyttja vardagliga situationer och minska ditt stillasittande genom att till exempel stå upp när du pratar i telefon, promenera till och från arbetet eller ta trappan i stället för hissen.   För dig som är över 65 rekommenderas även balansträning, till exempel att gå på ojämnt underlag.

4. När ska jag undvika träning?

Var uppmärksam på kroppens signaler under ansträngning, exempelvis bröstsmärta, yrsel och illamående. Träna inte när du har ont i halsen, hosta, magsjuka och/eller allmänpåverkan. Var försiktig med träning på extrem ansträngningsnivå, särskilt med samtidigt tävlingsmoment.

Dessa råd är framtagna för personer som haft en hjärtinfarkt, men samma principer gäller även för andra hjärtsjukdomar. 

Källa: 1177/Västra Götalandsregionen. Råden är faktagranskade av professor Maria Bäck, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Forskaren Maria Bäck

Fråga forskaren om hjärtträning

Maria Bäck, docent i fysioterapi, är kliniskt verksam inom hjärtrehabilitering vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon tog emot Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag år 2021. Här delar hon sina forskningsbaserade kunskaper om träning och hjärtsjukdom.

Om hjärtträning
Illustration hjärtinfarkt

Om hjärtinfarkt

Symtom, riskfaktorer, forskning – allt du behöver veta om hjärtinfarkt.

Det här är hjärtinfarkt