Dödstalen i hjärtinfarkt bland kvinnor minskar mindre än för män
Överlevnaden efter hjärtinfarkt är sämre för kvinnor än för män.
Publicerad: 2024-11-26
Dödstalen i hjärtinfarkt fortsätter att minska bland svenskarna totalt sett och bland män, men inte lika mycket för kvinnor. Närmare 2000 kvinnor dör varje år i hjärtinfarkt.
Mellan år 2021 och 2022 ökade de absoluta dödstalen i hjärtinfarkt för kvinnor. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Hjärt-Lungfonden har sammanställt.
– Män utvecklar åderförfettning omkring tolv år tidigare i livet än kvinnor, men det betyder inte att kvinnor är skyddade från hjärtinfarkt. Tvärtom visar både dödstalen i hjärtinfarkt för kvinnor och forskning på livsviktiga behov vad gäller såväl prevention som diagnos och behandling, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Överlevnaden efter hjärtinfarkt är sämre för kvinnor än för män. En studie vid Karolinska Institutet visar att en 50-årig kvinna som drabbas av en hjärtinfarkt förlorar i snitt 7,5 års livslängd jämfört med 4 år för en jämnårig man. Inom eftervården syns också könsskillnader. Data från kvalitetsregistret Swedeheart visar att färre kvinnor än män når målnivåerna för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt.
Kvinnor upplever ofta mer diffusa symtom
Något som försvårar både diagnos och behandling av kvinnor är att deras hjärtan är mindre och kärlen smalare. Samtidigt upplever kvinnor ofta mer diffusa symtom, vilket bidrar till att de söker vård senare än män. Kvinnor drabbas dessutom oftare av så kallade "tysta" infarkter och tillstånd som "brustet hjärta", vilka ofta förbises. Graviditetskomplikationer ökar risken för hjärtsjukdom hos kvinnor, liksom svåra klimakteriebesvär.
– Kunskapsläget om kvinnors hjärtan behöver förstärkas. Vården måste bli ännu bättre på att identifiera och behandla hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor med särskild uppmärksamhet på tidiga symtom och uppföljning. Vi behöver också stärka forskningen inom området så att vi bättre förstår hur vi ska förebygga och behandla hjärtsjukdom hos kvinnor, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.
När någon drabbas
Ring 112 direkt! En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling. Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset.
Fakta om hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är: En ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga en sjukdom orsakad av syrebrist i hjärtmuskeln. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till att hjärtmuskelcellerna skadas och dör om syrebristen inte upphör tillräckligt snabbt.
Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.
Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 22 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4 500 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med drygt 70 procent sedan 1987. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt hjärtinfarkter som har minskat i så hög grad. Antalet hjärtinfarkter har nästan halverats samtidigt som överlevnaden efter en hjärtinfarkt har ökat kraftigt.
Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.
Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.
Forskningens utmaningar: Forskarnas hypotes är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt och det skulle kunna gå att hitta dem med hjälp av ett blodprov. Man skulle då kunna sätta in riktade förebyggande åtgärder hos individer som uppvisar risk för hjärtinfarkt innan de har fått symptom på sjukdom.
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
