Fler äldre kan få utökad behandling efter hjärtinfarkt

Fler äldre kan få utökad behandling efter hjärtinfarkt

Ett nytt riskbedömningsinstrument ska hjälpa läkare att skatta prognosen för äldre personer som drabbats av hjärtinfarkt och avgöra vilka som klarar en viss behandling. Om fler patienter i hög ålder kan behandlas med ballongvidgning och fler mediciner efter hjärtinfarkt skulle fler kunna leva med bättre livskvalitet samt färre och mildare symptom. Hjärt-Lungfonden lyfter nu behovet av mer forskning på hjärtsjuka över 80 år.

Gudny Stella Gudnadottir

– Äldre patienter drabbas oftare av problem efter en hjärtinfarkt, till exempel blödningar eller fall. Mer än hälften av alla svenska hjärtinfarktpatienter över 70 år blir återinlagda inom ett år.  För att ge så många som möjligt lämplig behandling har vi upprättat en skörhetsskala som gör att vi bättre kan bedöma enskilda äldres sårbarhet och behov, säger Gudny Stella Gudnadottir, överläkare i geriatrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tack vare forskning har behandlingen av patienter med hjärtinfarkt i Sverige förbättrats de senaste 20–30 åren. Dödligheten efter en hjärtinfarkt har minskat avsevärt i alla åldersgrupper över 65. Bland 80–90-åringar har den nästintill halverats på 20 år. 2018 diagnostiserades 86 450 personer från 80 år och uppåt i landet med någon form av hjärt-kärlsjukdom.

Ändå är det långtifrån alla patienter över 80 år som får den behandling de skulle behöva efter en hjärtinfarkt. Läkarna kan ha svårt att avgöra om de skulle klara ett ingrepp som exempelvis ballongvidgning eller medicinering, som kan innebära risk för biverkningar, till exempel blödningar. Detta kan åtminstone delvis bero på att det saknas tillräcklig forskning om äldre och sköra patienter med hjärtinfarkt.

Fakta om hjärtinfarkt

  • En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.

  • Varje år drabbas cirka 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör omkring 6 000 svenskar till följd av hjärtinfarkt.

  • Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa.

Det nya instrumentet för riskbedömning heter CFS (Clinical Frailty Scale) och kan beskrivas som en skörhetsskala, där vårdpersonal graderar patienten på en skala 1–9 utifrån variabler som aktivitet, långsamhet, begränsningar i vardagen och behov av hjälp. För att fortsätta förbättra vården av äldre hjärtpatienter har det nationella registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) bestämt att samtliga hjärtavdelningar i Sverige ska ha börjat tillämpa det nya instrumentet inom de närmaste åren. Därigenom kommer patienter som bedöms ha större risker kunna få mer stöd under sjukhusvistelsen och efter hemgång, samtidigt som läkarna får möjlighet att ge bättre skräddarsydd individuell behandling. De som inte har hög grad av skörhet kan behandlas enligt riktlinjerna, trots hög ålder.

- Forskning på äldre hjärtsjuka har hittills fokuserat på åldersgruppen 70–80, men i takt med att vi lever allt längre ökar behovet av studier på ännu äldre patienter. Ju mer kunskap vi får, desto större möjligheter att ta fram individanpassade behandlingar som är både effektiva och säkra för 80-plussarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut 308 miljoner kronor till forskningen.

Fakta: 5 åtgärder vid hjärtinfarkt

  • EKG: Vid bröstsmärta som kan bero på hjärtinfarkt tas ett EKG-prov som visar om hjärtat är påverkat av syrebrist. EKG innebär att elektrodplattor fästs över bröstet, handleder och fotleder. Ett EKG kan påvisa om hjärtinfarkten är färsk eller gammal.'

  • Kranskärlsröntgen: Görs för att undersöka om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen. Läkaren för in en tunn plastslang genom ett blodkärl i handleden eller ljumsken. Slangen förs sedan via blodkärl upp till hjärtats kranskärl. När kontrastvätska sprutas in syns eventuella förträngningar i kärlen med hjälp av röntgenbilder.

  • Ballongvidgning (PCI): En tunn slang, en kateter, leds upp till hjärtat via handleden eller ljumsken. Genom katetern sprutas kontrastvätska, så att läkaren hela tiden kan följa dess väg upp genom kärlen. När man nått fram till blodproppen förs en liten ballong upp via katetern. När ballongen blåses upp vidgas kärlet och blodet kan åter flöda fritt. Därefter läggs ett litet rörformat metallnät, en stent, in i kärlet. Stentens uppgift är att hålla kärlet öppet och förhindra framtida förträngningar.

  • Bypasskirurgi: Ett betydligt större ingrepp än en ballongvidgning. Operationen brukar göras när det finns flera förträngningar i kranskärlen eller om de inte lämpar sig tekniskt för ballongvidgning. Vid ingreppet öppnas bröstkorgen så att hjärtat blottas. Därefter skapas en extra passage förbi förträngningarna genom att friska blodkärl från andra ställen i kroppen transplanteras till hjärtat.

  • Läkemedel: Vanliga läkemedel efter en hjärtinfarkt är blodproppsförebyggande, kärlvidgande och blodtryckssänkande läkemedel samt betablockerare som underlättar hjärtats arbete, liksom mediciner som sänker blodfettsnivåerna.