NÀr en person med aortadissektion kommer till sjukhuset med akuta symtom gör lÀkarna en snabb bedömning av patientens allmÀntillstÄnd. Om patienten Àr kontaktbar och kan svara pÄ frÄgor försöker man ta reda pÄ hur smÀrtorna kÀnns och var de Àr lokaliserade, allt för att fÄ en snabb bedömning av hur allvarligt tillstÄndet Àr. Vanligen fÄr patienten genomgÄ en akut skiktröntgenundersökning (CT).
Ingen tid att avvakta
MisstÀnker lÀkaren aortadissektion typ A, den mycket allvarliga form dÄ bristningen i kÀrlvÀggen Àr i den första delen av stora kroppspulsÄdern, brukar utredningen och behandlingen pÄbörjas direkt och skyndsamt.
En del av dem som drabbas av typ A dissektion hinner aldrig komma in till sjukhuset. Av dem som uppsöker sjukhus och fÄr en snabb diagnos av sin typ A dissektion opereras man vanligen urakut för att förhindra svÄra skador, syrebrist i viktiga organ och blödningar.
Operation av aortadissektion typ A
Operationen vid aortadissektion typ A Àr alltid öppen och utförs av hjÀrtkirurger vid en thoraxklinik och med anvÀndande av en sÄ kallad hjÀrt-lungmaskin.
Det skadade partiet i stora kroppspulsÄdern ersÀtts av en kÀrlprotes, ett sk kÀrlgraft. Under operation nÀr patienten Àr sövd och syresÀttningen av viktiga organ sker med stöd av hjÀrt-lungmaskinen, klipper thoraxkirurgerna upp den sjuka delen av aorta och syr fast kÀrlprotesen. I vissa fall behöver aortaklaffen lagas eller ersÀttas med en konstgjord klaffprotes samtidigt och det kan Àven bli nödvÀndigt att sy in hjÀrtats kranskÀrl i kÀrlprotesen.
Dessa patienter vÄrdas vanligen pÄ en intensivvÄrdsavdelning under de första dygnen för att stödja viktiga funktioner som andning, syrsÀttning och njurfunktion fungerar tillfredsstÀllande efter operationen och sjukdomen.
Behandling av okomplicerad typ B-dissektion
Om blodcirkulationen till kroppens organ inte pĂ„verkas akut av dissektionen och det inte finns nĂ„gra tecken pĂ„ bristning eller snabb expansion av aorta behövs i allmĂ€nhet inte operation av patienter med typ B dissektion. De flesta patienter med Typ B dissektion behöver inte opereras akut. I stĂ€llet fokuserar behandlingen pĂ„ att sĂ€nka blodtrycket â som ofta Ă€r högt och svĂ„rbehandlat â och att sĂ€nka hjĂ€rtfrekvensen samt att minska smĂ€rtan. LĂ€kemedel ges dĂ„ inledningsvis intravenöst och senare i tablettform. Dessa första dagar behandlas patienterna ofta pĂ„ en lite mer avancerad vĂ„rdavdelning, men kan senare behandlas nĂ„gra dagar pĂ„ en vanlig avdelning med kunskap om denna patientgrupp.
Dessa patienter kommer sedan att leva med vad som kallas en kronisk aortadissektion och gÄ pÄ regelbundna kontroller livet ut, bland annat eftersom de löper en ökad risk för att senare utveckla ett vidgning av kroppspulsÄdern, ett sÄ kallat aneurysm.
Vid typ B-dissektion övervÀgs operation om det finns risk för att aorta brister eller att skadan bidrar till att blodtillförseln till andra organ försÀmrats. Annars behandlas man som patient med smÀrtstillande och blodtryckssÀnkande medicinering pÄ avdelning med förstÀrkt observation under nÄgra dygn.
Operation av aortadissektion typ B
Vid aortadissektion typ B opereras patienten om det finns tecken pĂ„ att aorta ska brista, om cirkulationen i nĂ„got organ Ă€r dĂ„lig till följd av dissektionen eller om aorta expanderar snabbt inom loppet av ett eller tvĂ„ dygn. Numera anvĂ€nder man sig av en endovaskulĂ€r operationsmetod som innebĂ€r att en kĂ€rlprotes, ett stentgraft â ett metallnĂ€t som pĂ„ insidan Ă€r tĂ€ckt med tyg â förs in i aorta via ljumsken och placeras pĂ„ den plats dĂ€r dissektionen börjat. DĂ€rmed styrs blodflödet in i rĂ€tt blodkanal.
Man kan ibland behöva sövas vid detta ingrepp, men en del patienter kan behandlas i lokalbedövning. Ingreppet sker under röntgengenomlysning med kontrast och kallas för TEVAR (Thoracic Endovascular Aortic Repair).
Behandling av okomplicerad typ B-dissektion
Om blodcirkulationen till kroppens organ inte pĂ„verkas av dissektionen och det inte finns nĂ„gra tecken pĂ„ bristning eller snabb expansion av aorta behövs i allmĂ€nhet inte operation. I stĂ€llet fokuserar behandlingen pĂ„ att sĂ€nka blodtrycket â som ofta Ă€r högt och svĂ„rbehandlat â och att sĂ€nka hjĂ€rtfrekvensen samt att minska smĂ€rtan. LĂ€kemedel ges dĂ„ inledningsvis intravenöst och senare i tablettform.
Dessa patienter kommer sedan att leva med vad som kallas en kronisk aortadissektion och gÄ pÄ regelbundna kontroller livet ut, bland annat eftersom de löper en ökad risk för att utveckla ett aneurysm.
Ă
terhÀmtning efter operation
Efter en akut operation Àr patienten ofta mycket medtagen. IntensivvÄrd och smÀrtlindring krÀvs efter en öppen operation, detta gÀller framför allt de som drabbats av typ A dissektion.
Efter kirurgiska ingrepp finns alltid en risk att oförutsedda komplikationer tillstöter. Det gÀller i synnerhet operationer som har utförts akut pÄ grund av ett livshotande sjukdomstillstÄnd. Vid aortadissektion kan patienten drabbas av ryggmÀrgsskador, det vill sÀga förlamning av nedre kroppshalvan, som kan vara övergÄende eller bli permanenta. Det finns ocksÄ en risk för stroke, det vill sÀga nedsatt cirkulation till hjÀrnan pÄ grund av sjukdomen eller behandlingen. Symtomen varierar och blir inte alltid bestÄende. Andra vanliga komplikationer Àr att hjÀrt- och lungfunktionen pÄverkas, liksom att patienten drabbas av en övergÄende nedsÀttning av njurfunktionen.
Ă
tgÀrder för att minimera komplikationer
Andra vanliga komplikationer Àr att hjÀrt- och lungfunktionen pÄverkas, liksom att patienten drabbas av en övergÄende nedsÀttning av njurfunktionen.
VÄrdpersonalen försöker minimera risken för kÀnda komplikationer som blodpropp och lunginflammation genom att fÄ den nyopererade patienten att sÄ snart som möjligt sitta eller stÄ upp vid sÀngkanten. Efter nÄgon dag fÄr man försöka röra pÄ sig genom att gÄ. Man bör Àven undvika att ligga för mycket i sjukhussÀngen eftersom lungorna dÄ pressas ihop och andningen försÀmras.
Ă
terhÀmtningen Àr individuell
SjukvÄrdspersonalen ser ocksÄ till att patienten ganska snart efter operationen dricker och Àter nÄgot. Detta kan tillsammans med motion och rörelse pÄskynda tarmarnas rörlighet och funktion.
Efter operationen kan det ta upp till nĂ„gra mĂ„nader innan man har Ă„terhĂ€mtat sig helt. Takten Ă€r individuell, mycket beroende pĂ„ Ă„lder och allmĂ€nt hĂ€lsotillstĂ„nd. Ă
terhÀmtningen efter endovaskulÀr kirurgi Àr vanligen betydligt snabbare, frÄn ett par dagar till enstaka veckor.
KÀlla: HjÀrt-Lungfondens skrift om Aortasjukdomar
Vetenskapligt ansvarig: Rebecka Hultgren, adjungerad professor/överlÀkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2022-03-22