Svårt läge för kvinnor med fruktad kärlsjukdom

Svårt läge för kvinnor med fruktad kärlsjukdom

Oddsen är sämre för kvinnor än för män som drabbas av bråck på stora kroppspulsådern.

Professor Rebecka Hultgren arbetar som kärlkirurg och hon vill ta reda på varför oddsen är sämre för kvinnor som drabbas av pulsåderbråck.

Pulsåderbråck eller aortaaneurysm innebär att kroppspulsåderns kärlvägg vidgas på ett onormalt sätt. I värsta fall leder ett bråck på aorta till att pulsådern spricker – aortaruptur – ett livshotande tillstånd där risken att dö omedelbart är mycket stor.

Drabbar stora kroppspulsådern

Bråcket kan antingen uppstå i thorakala aorta, den del av stora kroppspulsådern som löper från hjärtat till diafragma, eller i delen nedanför som kallas bukaorta. Aneurysm i bukaorta är relativt lätta att diagnostisera med ultraljudsundersökning. Rebecka Hultgren, överläkare och adjungerad professor vid Karolinska institutet, är en av Sveriges ledande forskare och experter på aortaaneurysm. Hon har från och med 2019 en av Hjärt-Lungfondens forskartjänster. Män drabbas betydligt oftare än kvinnor och därför är det i dag endast 65-åriga män som omfattas av den screening för bukaortaaneurysm som startade i hela landet 2015.

– Schablonbilden är ju att män drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Det hänger ofta ihop med att de genomsnittligt drabbas tidigare i livet. I takt med att medellivslängden ökat får även allt fler kvinnor sjukdomarna och statistiken har därför jämnats ut över tid. Men det gäller inte för aortaaneurysm. Den här sjukdomen är en av få hjärt-kärlsjukdomar som faktiskt är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor, närmare bestämt 5-6 gånger vanligare, berättar hon.

Hormoniella orsaker?

– Hur det kan komma sig att det skiljer sig åt är en av frågorna som vi ställer oss i vår forskning. Min hypotes är att det har hormonella orsaker, men vi har inga svar ännu, säger Rebecka Hultgren.

Målet med hennes forskning är att bidra till att fler personer med aortaaneurysm upptäcks innan deras bråck blir farliga och riskerar spricka.

– Screeningen har gjort vården av aortaaneurysm mer jämlik och strukturerad, och vi har fått viktiga nya kunskaper. Men det kan finnas andra riskgrupper än de 65-åriga männen som det skulle kunna vara rationellt att screena.

Studera syskon till drabbade

En sådan grupp skulle kunna vara syskon till personer som drabbats.

– Vi har i en studie visat att syskonspårning lönar sig. Frågan är hur detta kan genomföras i Sverige. Ska vi leta rätt på personer via register och kalla dem till undersökning, eller bara försöka medvetandegöra befolkningen och distriktsläkarna om att det är bra att undersöka syskonen?

Hon planerar nu en liknande registerstudie för att ta reda på om vuxna barn till patienter som fått aortaaneurysm är en liknande riskgrupp.

– Jag vill hitta en metod som fungerar i Sverige som gör att vi kan hitta fler riskpersoner och rädda fler liv än vad vi gör i dag via screeningen, säger Rebecka Hultgren.

Färre kvinnor verkar få behandling

I dagsläget är det inte rationellt i ett samhällsperspektiv att screena kvinnor, eftersom aortaaneurysm är så ovanligt hos dem. Vad värre är tycks det som att kvinnor mer sällan får behandling när de väl drabbas av aortaruptur, jämfört med män.

– Av dem som överlever rupturen i första skedet och lyckas ta sig in till akuten i det här mycket allvarliga tillståndet lyckas vi i dag behandla betydligt fler än tidigare. Det är förstås glädjande. Men de patienter som vi inte behandlar, för att det av olika anledningar inte anses fruktbart, är till stor del kvinnor. Det här är svårbegripligt. Det kan visserligen vara så att kvinnors bråck är mer svårbehandlade generellt, men det förklarar knappast hela skillnaden. Jag tror att det på många håll behövs en förändrad attityd i omhändertagandet av äldre kvinnor i vården.

Kända riskfaktorer för att utveckla pulsåderbråck i bukaorta är

  • Hög ålder: Sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder.

  • Manligt kön: Sjukdomen är cirka 5 gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Män drabbas också 5−10 år tidigare.

  • Rökning: Majoriteten av dem som drabbas är aktiva eller tidigare rökare. Rökning påverkar risken att utveckla sjukdomen, och ökar också tillväxten av aneurysmet.

  • Ärftlighet: Om en förstagradssläkting (mor, far, syster, bror) har utvecklat aortaaneurysm är risken betydligt högre att man själv drabbas. Man bör därför hos kända blodsanförvanter överväga att erbjuda dem ultraljudsundersökning av bukaorta vid 55 års ålder.

  • Hjärtsjukdom och högt blodtryck: De personer som har andra sjukdomar som är associerade med åderförfettning (ateroskleros) och höga blodfetter har också en ökad risk att utveckla aortaaneurysm och dissektion.

Svårare sjukdomsbild hos kvinnor

– Min teori är ändå att vi har att göra med olika typer av sjukdom hos kvinnor och män, där kvinnor oftare har en mer aggressiv form av aortaaneurysm som är tekniskt svårare att operera. Om kirurgen känner till detta kan tröskeln bli hög att operera och vi får det som brukar kallas selektionsbias.

– Generellt sett är det sämre odds för kvinnor än för män med aortaaneurysm i alla led, förutom att de drabbas mer sällan än männen. Mitt mål är att utarbeta ett program som gör att vi kan hitta de här kvinnorna i tid, avslutar Rebecka Hultgren.

Vill du veta mer?

Ta del av både berättelser ur livet och forskningsnyheter om aortaaneurysm.

Läs mer här