Allt fler riskerar utveckla hjärtsjukdom

Forskare vill vända trenden med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Publicerad 2025-02-15 ur Forskning för hälsa nummer 1, 2025 | Text: Malin Sjödin Byström och Nils Bergeå.

Trenden går åt fel håll för flera vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros, Sveriges första professor i kardiovaskulär prevention, vill bidra till att vända utvecklingen.

Stillasittande, övervikt och diabetes – alla välkända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom – ökar i samhället. Allt fler lever dessutom med högt blodtryck, den allra viktigaste riskfaktorn för att dö i förtid. Och de nya nikotinprodukterna som e-cigaretter och vitt snus får allt fler användare.

Levnadsvanor en stor riskfaktor

Många kurvor pekar åt fel håll, och våra levnadsvanor riskerar på sikt att bryta de senaste decenniernas positiva utveckling för akuta hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt och stroke.

– Vi vet att en mycket stor andel av all kranskärlssjukdom och stroke kan förebyggas genom förbättrade levnadsvanor. Samtidigt har vi en situation där hälften av alla svenskar har övervikt eller obesitas. Många barn och unga ingår i statistiken. Bara två av tio barn uppfyller idag rekommendationerna för fysisk aktivitet. Hälften av alla vuxna sitter mer än nio timmar per dag. Det är ingen tvekan om att vi har stora hälsoutmaningar, säger Ylva Trolle Lagerros, forskaren och obesitasläkaren som 2024 blev Sveriges första innehavare av Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention.

Hon brinner för folkhälsoarbetet och saknar inte idéer om vad som behöver göras.

– Det kan handla om samhällsplanering, rekommendationer från myndigheter, kanske ändrad lagstiftning och att få med sig aktörer som livsmedelsindustrin, lokala organisationer och religiösa samfund för att främja hälsa. Det hälsofrämjande arbetet överlappar ofta det förebyggande arbetet för att minska risken för sjukdom eller återinsjuknande. Om målet är en hälsosammare befolkning behöver vi tänka brett och jobba långsiktigt, säger hon.

Vad vi äter är avgörande för hälsan. Över en tredjedel av barns och ungas energiintag i Sverige i dag kommer från mat som är näringsfattig och energirik. Vad kan vi göra för att vända den trenden?

– Många skolor och förskolor gör ett fantastiskt arbete. Men föräldrar behöver få mer stöttning, eftersom det mesta av den här typen av energirik mat med högt fett- och sockerinnehåll äts hemma. Vi behöver skapa ett samhälle där det blir lättare och naturligt att välja hälsosamma alternativ.

Du är obesitasläkare i botten. Vad betyder de nya läkemedlen mot övervikt?

– De har inneburit en stor förändring. Vi har nu fått helt nya verktyg för att behandla obesitas, men framför allt har de ökat förståelsen för att obesitas handlar om aptit, inte dålig karaktär och brist på vilja. Det kan nog i längden leda till en minskad stigmatisering av obesitas.