Svensk uppfinnare byggde den första pacemakern 

Publicerad: 2024-03-27 | Uppdaterad: 2024-03-27

1950- och 60-talen var en gyllene epok för medicinska innovationer på hjärt-kärlområdet. Flera av dem har en svensk koppling. Pacemakern är en av många innovationer som Hjärt-Lungfonden har bidragit till.

1958 konstruerade den svenske ingenjören och uppfinnaren Rune Elmqvist under stark tidspress världens första pacemaker. Brådskan bestod i att patienten Arne Larsson hade en livshotande hjärtsjukdom och befann sig i ett kritiskt tillstånd.   

Kirurgen Åke Senning på Karolinska sjukhuset genomförde pionjäroperationen på Larsson. Pacemakern, stor som en ishockeypuck, skadades dock och slutade fungera efter några timmar. Lyckligtvis hade Rune Elmqvist tagit fram två prototyper. Den andra opererades in följande dag och visade sig fungera. Arne Larsson överlevde både Åke Senning och Rune Elmqvist. Han hann förbruka 26 pacemakers under sin livstid.   

Åke Senning hade anslag från Hjärt-Lungfonden när han genomförde de experimentella pacemakeroperationerna på Arne Larsson 1958.  

Sverige i framkant 

Fem år tidigare, 1953, genomförde den amerikanske thoraxkirurgen John Gibbon den första framgångsrika öppna hjärtoperationen med en hjärt-lungmaskin inkopplad. Även här låg Sverige i framkant – den svenske professorn Clarence Crafoord blev nummer två i världen och först i Europa att göra en sådan operation.  

Samma år gjordes ett annat stort genombrott i Lund. Där genomförde fysikern Hellmuth Hertz och kardiologen Inge Edler världens första hjärtundersökning med hjälp av ultraljud. Den bakomliggande tekniken hade utvecklats under andra världskriget för att upptäcka ubåtar. Uppfinnarna hade lånat och modifierat en ultraljudsapparat från Siemens. Den smärtfria metoden för hjärtundersökning kallas ekokardiografi eller ultraljudsundersökning.  

Ny typ av operation räddade miljontals liv 

Den första framgångsrika bypassoperationen genomfördes 1967 i USA av den argentinske thoraxkirurgen René Favaloro. Bypasstekniken kallas även CABG, Coronary Artery Bypass Grafting, och innebär att syresatt blod leds förbi en förträngning i hjärtats kranskärl och kan komma fram till hela hjärtat. Fram till mitten av 1990-talet, då katetertekniken med ballongvidgning av förträngda kranskärl (PCI) slog igenom på bred front, räddade bypassoperationer miljontals liv i världen. Alltjämt är det ett relativt vanligt ingrepp. 

Året därpå var det dags för en ny, banbrytande svensk innovation. Den svenske hjärtkirurgen Viking Björk lyckades tillsammans med den amerikanske ingenjören Don Shiley utveckla en konstgjord hjärtklaff – Björk-Shileyklaffen. I januari 1969 opererades den första hjärtklaffen in och metoden spreds snabbt över världen.   

Nya genombrott på gång 

Det är inte osannolikt att nästa stora genombrott på hjärt- och lungområdet också kommer att vara en svensk angelägenhet. Det pågående svenska initiativet SCAPIS är världens största studie inom hjärta, kärl och lungor. I studien har sex universitet och universitetssjukhus gått samman och undersökt 30 000 invånare med målet att på sikt kunna förutse och förhindra hjärt- och lungsjukdom. 

– Vårt fokus är att försöka identifiera fullt friska människor som går runt utan symptom, men som har en överhängande risk att själva få hjärtinfarkt – utan att de själva vet om det. Där är SCAPIS superintressant, säger Göran Bergström som är vetenskapligt ansvarig för studien.