Han gjorde världens första trombektomi

En trombektomi och samtidig angiografi av hjärnan utförs på en patient med stroke.

Publicerad: 2025-05-11. Foto: Alamy Stock Photo.

Den svenske läkaren Gunnar Wikholm var först i världen med att genomföra det banbrytande ingreppet trombektomi i hjärnans blodkärl 1994 – en metod som har räddat många liv.

Införandet av ingreppet trombektomi i akutbehandlingen av ischemisk stroke på senare år är en framgångssaga. Metoden innebär att blodproppen i hjärnan tas ut mekaniskt med hjälp av tunna verktyg som förs in i blodkärlen via ljumsken. Syftet är att återupprätta blodflödet för att rädda den påverkade delen av hjärnan. Metoden har räddat många liv och bidragit till att många klarat sig utan svårare handikapp efter en stroke.

Ny behandlingsmetod

Det var en svensk läkare, radiologen Gunnar Wikholm, som var först i världen att genomföra en trombektomi 1994. Platsen var Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Patienten hade fått en hjärnblödning till följd av ett brustet aneurysm, pulsåderbråck, i hjärnan, berättar han.

– Vid den här tiden hade det kommit en ny behandlingsmetod vid hjärnblödning från aneurysm som fungerade bra, så kallad coiling. Via en kateter för man in små metallspiraler, coils, och fyller ut aneurysmet. När vi genomförde det här ingreppet på patienten hände något oväntat. Vi såg att en av de viktigaste artärerna i hjärnan, som hade varit öppen före ingreppet, nu var blockerad av en blodpropp. Patienten riskerade att utveckla en ischemisk stroke. Situationen var akut och vi var tvungna att agera snabbt.

Tog ett snabbt beslut

– Jag kom att tänka på att vi hade tillgång till en metod för att plocka ut saker som kommit vilse i kärlen, framför allt coils som inte hamnat rätt. Man gjorde det via kateter och använde en sorts mikrosnara. Jag tog ett snabbt beslut att testa den här metoden för att avlägsna proppen. Det fungerade, vi lyckades under stor tidspress öppna artären.

Gunnar Wikholm, tidigare verksam som neuroradiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Publicerad: 2025-05-11.

Vi lyckades under stor tidspress öppna artären.

Hur gick det för patienten?

– Han levde vidare, men var tyvärr skadad av blödningen som fört honom till sjukhuset. Han fick dock inte någon ischemisk stroke och det blev ett kvitto på att metoden hade fungerat.

Gunnar Wikholm och hans kollegor på Sahlgrenska använde sedan metoden vid flera tillfällen. Några år senare skrev Wikholm en artikel i en vetenskaplig tidskrift där han efterlyste särskilt designade verktyg för trombektomi.

– Industrin vaknade till liv. De utvecklade nya verktyg som nu används flitigt. Vilket verktyg som egentligen är bäst vet jag inte om någon studerat, säger Gunnar Wikholm.

Tidsfaktorn viktig

Tidsfaktorn är viktig i strokevården, det får inte ha passerat för lång tid efter en stroke om en trombektomi ska vara meningsfull att genomföra.

– Utvecklingen av vårdkedjor, som drivits av strokeneurologerna, har varit mycket viktig. Man har påtagligt lyckats minska tiden från insjuknande till behandling, säger Gunnar Wikholm.