Utmaningen är att få ner tiden till hjärtstartare

I ett längre perspektiv har överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus ökat rejält, men under de senaste åren har kurvan planat ut.

Man med glasögon och vit skjorta

Vid plötsligt hjärtstopp talar man om kedjan som räddar liv. Det handlar om tidigt larm, tidig hjärt-lungräddning, tidig defibrillering (användandet av en hjärtstartare) samt kvalificerad vård på sjukhus.

– Tiden till larm och tiden till hjärt­-lungräddning ligger i dag på i genomsnitt två minuter vardera. Det är mycket bra, även om tiderna kanske kan halveras till en minut, säger Johan Herlitz, professor emeritus vid Högskolan i Borås och ansvarig för Svenska Hjärt­ lungräddningsregistret.

– Den stora utmaningen ligger i att få ner tiden till hjärtstartare. Inte minst tack vare Hjärt-Lungfonden finns det många hjärtstartare ute i samhället, men för få används.

I dag ligger tiden till dess att hjärtstoppspatienten får behandling med hjärtstartare på i snitt elva minuter. Om det gick att få ner den tiden till fem minuter så skulle enligt Johan Herlitz ytterligare 200 liv kunna räddas årligen.

– Det är genomförbart. Nederländerna är ett föregångsland i det här avseendet. Där har alla inom räddningstjänsten och polisen utbildning i hjärt-lungräddning och hjärtstartare i fordonen. Hälften av all defibrillering görs av poliser. Och överlevnaden är mycket bättre än i Sverige, säger han.

Sms-livräddare på fler orter kan rädda fler liv

Här finns med andra ord en utmaning för samhället. En annan är att sprida systemet med SMs-livräddare över hela landet. SMs-livräddare är personer som har utbildning i hjärt-lungräddning och som far ett meddelande från larmcentralen om att ett hjärtstopp ägt rum i närheten. I dag är systemet endast utbyggt i Stockholm och Västra Götaland.

– Det borde på lång sikt kunna gå att använda systemet överallt. Intresset från allmänheten är stort, säger Johan Herlitz.

För forskarnas del handlar mycket om att studera olika metoder för hjärt­lungräddning med syftet att insatserna ska kunna optimeras.

– Det bör också bli enklare att gå en utbildning i hjärt-lungräddning, säger Johan Herlitz.