Lungtransplantation

Den vanligaste diagnosen för lungtransplantation är kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, som vanligtvis orsakas av rökning. I Sverige har omkring 1 000 personer genomgått en lungtransplantation

Andra orsaker kan vara lungfibros, cystisk fibros, primär pulmonell hypertension och mer ovanliga tillstånd som sarkoidos, histiocytos, lymfangioleiomyomatos (LAM) och sclerodermi.

Förstörd lungfunktion

I lungorna tar blodet upp syre (oxygen) från andningsluften och avger koldioxid, som försvinner ut med utandningsluften. Denna funktion kan förstöras vid sjukdomar i luftrör och lungor.

Luften till lungorna förs ner genom luftstrupen, som först delar sig i två bronker, en till vardera lungan, och sedan i luftrör som delar sig i allt finare grenar. Ändgrenarna utgörs av tunnväggiga små säckar med halvklotformiga utbuktningar som kallas lungblåsor eller alveoler. Runt alveolerna löper ett finmaskigt nätverk av små blodkärl och det är här utbytet av oxygen respektive koldioxid sker.

Vid den vanligaste av lungsjukdomarna, KOL, förstörs alveolernas väggar, de vidgas och blir färre, vilket resulterar i att ytan som kan ta upp oxygen och transportera bort koldioxid blir mycket mindre. 

Lungtransplantationer i Sverige

Till slut är lungfunktionen så dålig att en transplantation blir nödvändig för att den drabbade ska överleva. Andra lungsjukdomar som kan kräva transplantation visar upp andra skadebilder som gör att lungfunktionen blir kraftigt och oåterkalleligt nedsatt. Vid en operation kan antingen den ena eller båda lungorna transplanteras.

Sveriges alla hjärt- respektive lungtransplantationer utförs i Lund och Göteborg. I Sverige utförs cirka 60 lungtransplantationer per år. Sammanlagt har cirka 1 000 patienter lungtransplanterats i Sverige.

Aktuell forskning

Forskning pågår i syfte att förfina metoderna vid lungtransplantation, motverka avstötning och förlänga överlevnaden. En ny metod gör det möjligt att använda donerade lungor som tidigare ansetts oanvändbara.

Många donerade lungor som i grunden har varit friska drabbas av en hastigt nedsatt funktion i samband med donatorns dödsfall och klassas då som oanvändbara. 

Forskare i Göteborg har placerat donatorlungorna i en specialbyggd hjärt-lungmaskin. De flesta lungor får en normaliserad funktion och kan sedan användas för transplantation.