Pia lever med förmaksflimmer

Pia Johansson levde ett aktivt liv med musik, jobb och familj. När hon drabbades av förmaksflimmer tog livet en drastisk vändning.

Personligt

Namn: Pia Johansson
Ålder: 60 år.
Bor: I Nödinge utanför Kungälv.
Familj: Barn, barnbarn och bonusbarnbarn.
Sysselsättning: Tidigare kyrkomusiker, i dag förskolechef i Biskopsgården i Göteborg.
Tycker om att göra: Sjunga och musicera, både själv och tillsammans med andra.

Det var en majmorgon 2013. Trots att det var helg vaknade Pia Johansson tidigt eftersom hon och den damkör hon grundat skulle uppträda på ett kosläpp. Men något var fel.

– Hela jag bara skakade och jag svettades massor. Jag försökte gå upp, jag försökte koka kaffe och äta lite mackor, men vad jag än gjorde blev det bara värre.

Trots det lyckades Pia ta sig iväg till gården och dirigera sin kör. I varje paus drog hon sig undan och hoppades att skakningarna skulle gå över med tvärtom blev det värre. Efter uppträdandet åkte Pia hem, men när det inte blev bättre ringde hon sjukvårdsupplysningen som uppmanade henne att söka vård direkt. Väl på jourcentralen fick hon göra ett EKG, och strax därefter kom läkaren in och sa att hon skulle elkonverteras.

– När läkaren förklarade att det innebar att jag skulle få en elstöt för att jag hade förmaksflimmer blev jag helt skräckslagen. Jag undrade om jag skulle dö nu.
 

Pia visste inte vad förmaksflimmer var

Efter den första elkonverteringen i maj lugnade hjärtat ner sig och flimret försvann - men en kort tid senare var flimret tillbaka, och efter en lång rad elkonverteringar bestämde

Om förmaksflimmer

-Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos vuxna. Minst 300 000 svenskar lider av förmaksflimmer. Men mörkertalet är stort och endast drygt två tredjedelar har fått diagnosen.

- Om man misstänker förmaksflimmer undersöks hjärtats elektriska funktioner med hjälp av olika former av EKG.

- Behandlingen består av läkemedel som är avsedda att förebygga attacker och dämpa hjärtfrekvensen, exempelvis betablockerare som får hjärtat att arbeta lugnare och kalciumblockerare som motverkar oregelbunden hjärtverksamhet.

- Vid svåra besvär kan kateterablation bota förmaksflimmer. Kateterablation innebär att det område i vänster förmak eller i lungvenerna som utlöser flimret bränns bort eller isoleras. Det sker genom att en tunn kateter förs in i ljumsken via ett blodkärl till det drabbade området i hjärtat där den avger värme.

- Tekniken utvecklas hela tiden och allt fler blir botade från sitt flimmer. Personer med förmaksflimmer får även blodförtunnande läkemedel.
Detta eftersom flimret innebär en kraftigt ökad risk för stroke.

läkarna att Pia skulle få genomgå en lungvensablation, vilket innebär att en speciell elektrod förs in i vänster förmak och det område som utlöser flimret bränns bort eller isoleras.

– Resultatet av den höll i ett par år, men sen kom flimret tillbaka och läkarna har fått börja göra elkonverteringar igen.

Hennes hjärtsjukdom syns inte på utsidan

Pia som före den 3 maj 2013 hade gått ner 30 kilo i vikt, tränade tre dagar i veckan, jobbade som chef för tre förskolor, cyklade till och från jobbet och ledde sin kör, orkar i dag nästan ingenting. Det har också varit jobbigt att hon genom hela vårdtiden har fått träffa nya läkare.

– Hjärtsjukdom är så känsligt. Man blir ledsen i perioder, till och med deprimerad, för hjärtat är förknippat med så mycket oro. Då hade det varit skönt att ha tryggheten i att ha en läkare som jag känner och som känner mig.
 

”Jag har haft stora problem med biverkningar”

Men trots att sjukdomen har varit tuff och förändrat vardagen på många sätt har Pia aldrig haft någon tanke på att ge upp.
– Jag har sysslat med musik sedan jag var liten och det har alltid varit en stor del av mitt liv. Och nu hjälper det mig även att orka med mitt flimmer.

Dessutom sätter hon stora förhoppningar till forskningen.

– Jag har haft stora problem med biverkningar från mina mediciner, och jag hoppas att forskningen framöver ska kunna ta fram nya mediciner som kan ge mig och alla andra som lever med flimmer bättre livskvalitet.

Hon hoppas också att forskarna ska få reda på mer om vad det är som utlöser förmaksflimmer så att hon och andra drabbade kan göra livsstilsförändringar.

–  Jag är beredd att avstå från mycket bara mitt hjärta slår som det ska och jag kan göra det som alla andra kan. Så länge försöker jag leva i nuet, för det är nu jag kan leva och det är nu läkarna och forskarna kan göra saker för framtiden.