Han vill hitta riskpatienterna innan de drabbas

Vem som drabbas av stroke är till stor del en gåta. Professor Gunnar Engström vill hitta personer som löper hög risk och behandla dem innan de drabbas.

Vem som drabbas av stroke är till stor del en gåta. Professor Gunnar Engström vill hitta personer som löper hög risk och behandla dem innan de drabbas.

Stroke är ett samlingsnamn för det tillstånd som uppstår när hjärnans nervceller drabbas av syrebrist – är en av vår tids stora folksjukdomar. 2017 drabbades cirka 26 000 personer i Sverige och omkring 6 500 avled till följd av stroke.

I ungefär 85 procent av fallen är orsaken en blodpropp, hjärninfarkt (ischemisk stroke), i resterande fall handlar det om en hjärnblödning till följd av ett brustet blodkärl.

Det finns flera etablerade riskfaktorer för stroke, exempelvis åderförfettning i form av plack i halspulsådern och förmaksflimmer.

Ändå är frågan varför vissa personer drabbas av stroke, och andra inte, till stor del obesvarad.

Mycket lidande och stora pengar skulle kunna sparas om vi kunde förutsäga vilka individer som löper störst risk och behandla dem förebyggande – trots att de kanske inte har några symtom.

Ett viktigt syfte med Gunnar Engströms forskningsprojekt är att identifiera nya riskfaktorer – både för ischemisk stroke och för olika typer av hjärnblödning.

Forskarna letar dels efter biomarkörer i blodet som påverkar risken för stroke – men också varningstecken som man kan hitta vid en rutinmässig EKG-undersökning.

– Min vision är att man genom EKG och blodprov, två enkla och vanligt förekommande metoder i vården idag, ska kunna hitta personer som löper hög risk för stroke och behandla dem innan de drabbas. Idag finns det förebyggande behandling som är bättre än tidigare vilket gör det ännu mer angeläget, säger Gunnar Engström, som är professor i medicinsk epidemiologi vid Lunds universitet.

– Förmaksflimmer är i sig en riskfaktor för stroke som kräver behandling. Men det är mycket bättre om patienterna slipper få det överhuvudtaget. Vår förhoppning är att man ska kunna hitta riskpatienterna redan innan de utvecklar flimmer.

Forskarna använder två stora studiepopulationer, Malmö Kost Cancer-kohorten (MKC) och delar av Hjärt-Lungfondens stora befolkningsstudie Scapis. Omkring 6 000 av Scapis-deltagarna i Malmö och Uppsala har genomfört 24 timmars-EKG-mätningar. 

– Det här är väldigt spännande. Vi går bland annat igenom stora studiematerial från 1980- och 90-talen och försöker hitta tidiga varningstecken i 24 timmars-EKG från personer som senare drabbades av stroke, berättar Gunnar Engström.

Forskarna är särskilt intresserade av tre typer av avvikelser på EKG, bland annat en sorts extraslag, SVES.

Stroke är en heterogen sjukdom och forskargruppen använder flera angreppssätt. I ett prisbelönat delprojekt upptäckte forskare i gruppen exempelvis nyligen att två proteiner i blod, TNF R1 och R2, ökar risken för hjärnblödning.

I en annan studie har man visat att en hög aktivitet hos eosinofila granulocyter, en typ av vita blodkroppar, är kopplat till en högre risk för stroke. Det gäller i synnerhet hos patienter som redan har plack i halskärlen.

– När vi lärt oss ännu mer om riskfaktorer för stroke är det inte orimligt att tänka sig en allmän screening av hela befolkningen via ett enkelt EKG och ett blodprov, säger Gunnar Engström.