Dag för genombrott i Uppsala

Här presenteras en sammanfattning av SCAPIS-seminariet ”Dag för genombrott” i Uppsala den 14 maj. Intresset för dagen var mycket stort, över 700 personer kom till Uppsala Konsert & Kongress. Lydia Capolicchio guidade alla genom programmet, där hjärta, kärl och lungor stod i fokus.

Lydia inledde med att intervjua Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, som själv förlorat både sin farfar och pappa i hjärtinfarkt. Kristina berättade om oron att själv drabbas, men att hon gör vad hon kan med goda levnadsvanor för att hålla sig frisk. Det var den Internationella strokedagen just denna dag och Kristina Sparreljung informerade om att varje år dör ca 6 000 svenskar av stroke. Med hjälp av forskning vill Hjärt-Lungfonden inom det närmaste decenniet halvera antalet som avlider av stroke.
-SCAPIS är ett viktigt steg på vägen. Hela idén med SCAPIS är att hitta människor innan de riskerar att bli sjuka. Det är ett drömprojekt där vi på Hjärt-Lungfonden hittills har satsat 400 miljoner kronor. Men det behövs mer pengar och därför behövs många fler månadsgivare, sa hon.

Att stoppa infarkten innan den kommer

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom gått ned är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det är svårt att förutsäga vem som kommer att drabbas eftersom sjukdomarna ofta uppkommer utan tidigare symptom.
– Ibland kommer hjärtinfarkten som en blixt från klar himmel. SCAPIS kommer att lära oss mer om varför det händer, sa professor Johan Sundström, huvudansvarig för SCAPIS Uppsala.
Vidare berättade han om Framingham Heart Study, en hjärtstudie som startade 1948 i orten Framingham utanför Boston. Från Framinghamstudien kom den första riskekvationen som använts mycket i sjukvården och forskningen. En modell som räknar ut människors risk för att dö i hjärt-kärlsjukdom inom tio år.
– Kunskaperna från Framinghamstudien har haft stor betydelse för de fantastiska framgångar vi haft med att minska antalet hjärtinfarkter. SCAPIS-studien är samma typ av studie, men mycket modernare, med mer avancerade undersökningar, och den kommer att ge oss mycket ny och viktig kunskap.
Och ny kunskap behövs. Människor idag lever inte som personerna utanför Boston gjorde i slutet av 40-talet. 
– Idag röker vi mindre, men äter fel och rör oss för lite. Nu vill vi studera vad som händer i våra kärl och med vår hälsa när vi lever på det här viset. Mitt önskescenario är att SCAPIS lär oss mer om hur vi ska hitta riskpersoner och behandla dem innan de blir sjuka, avslutade Johan Sundström.

Frisk på utsidan, sjuk på insidan?

Inom ramen för SCAPIS har tusentals röntgenbilder tagits på alla deltagare. John Brandberg, överläkare tillika verksamhetschef för Radiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, visade datortomografibilder som tagits på kärl, hjärta, lungor och fettfördelning. Nu hoppas forskarna att bilderna ska ge svar på varför människor drabbas av hjärt-lungsjukdom.
– Bilderna kommer att bli fantastiskt värdefulla tillsammans med alla andra prover och undersökningar som har gjorts inom SCAPIS. Genom att analysera bilderna kommer vi att se vad som leder till sjukdom, vilka risker som finns och vad som samverkar, förklarade Johan Brandberg.
Befolkningen har blivit fetare, men hur fettet placerar sig är individuellt. John visade bilder på två personer med samma BMI, men där fettet i magen på den ena personer (en man) var placerat innanför bukmusklerna medan på den andra personen (en kvinna) var fettet placerat under huden. Skillnaden kan vara intressant då forskarna tror att det är farligare med mycket fett inne i bukhålan, som det manliga exemplet, än när fettet ligger under huden. John visade också bild på leverförfettning, som kan man få av alkohol, men också av övervikt eller störd ämnesomsättning. Även bilder på lungor visades, där förstadium till KOL ringades in.
– Min förhoppning är att vi kan fånga upp tidiga tecken på sjukdom, att vi hittar nya riskfaktorer och kanske nya grupper som har en risk för att bli sjuka, sa John Brandberg. 

Hur påverkar tarmfloran kärl och ämnesomsättning?

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken världen över. Åderförfettning är den vanligaste underliggande faktorn och innebär att blodkärlens väggar har fått inlagringar, så kallad plack.
– Flera levnadsvanor och ärftliga faktorer påverkar risken för åderförfettning, men det är fortfarande mycket som vi inte förstår, sa Tove Fall professor vid Uppsala universitet, som undersöker tarmflorans roll för bildningen av åderförfettningsplack.
I SCAPIS Uppsala har 5 000 avföringsprover samlats in. Tove Fall och hennes forskarkollegor kommer att studera vilka bakterietyper som är vanligare hos de personer som redan fått åderförfettning jämfört med dem som inte har åderförfettning. Sedan kommer de genom detaljerade analyser av blodprover se om det går att hitta spår av dessa bakterier i ämnesomsättningen. Sådana spår/molekyler skulle i framtiden kunna användas för att testa vilka personer som har en ohälsosam tarmflora. Vidare kommer forskarna att testa om kopplingarna mellan tarmflora, ämnesomsättning och åderförfettning är ett orsakssamband eller beror på andra yttre faktorer som till exempel kostvanor.
– Jag hoppas att resultaten ska ge många nya insikter om betydelsen av tarmflora för åderförfettning samt om kopplingen till vår ämnesomsättning, sa Tove Fall.

 

All rörelse är bra rörelse

Inom ramen för SCAPIS studerar Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm, kopplingen mellan fysisk aktivitet och deltagarnas hjärt-kärl- och lunghälsa. En pilotstudie från SCAPIS i Göteborg visade att endast 7 % av personerna uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men tränade däremot mer än kvinnorna. 
– Vi ville undersöka om risken för det metabola syndromet, (bukfetma i kombination med riskfaktorer som blodfetter, kolesterol, högt blodtryck, nedsatt glukostolerans eller diabetes typ-2), minskade om stillasittande byttes ut mot rörelse i en minut och upp till 120 minuter per dag. Resultatet visade att vid tio minuters högintensiv träning per dag halverades risken, vid en timmes träning per dag eliminerades den helt. Det räcker att gå en promenad på tio minuter för att minska risken att bli sjuk men även rörelse på en minut per dag ger förbättringar, förklarade Elin Ekblom Bak.

Så mår Sverige – SCAPIS ger svar

I Sverige har totalt 30 000 deltagare genomgått SCAPIS studiens alla provtagningar och tester, varav 5 000 har undersökts i Uppsala. Hur mår då Sverige från norr till söder?
– Resultat visar att över 40 procent av SCAPIS-deltagarna var överviktiga, och ca 23 procent hade ett BMI på över 30, vilket klassas som fetma, sa Margaretha Persson docent och enhetschef för Kliniska forskningsenheten Skånes universitetssjukhus.
När det gäller andra riskfaktorer som rökning, högt blodtryck och blodfetter visade resultat att antalet rökare var lägst i Umeå och Uppsala medan flest röker i Malmö. Fyra procent var rökare i Umeå, 5 procent i Uppsala medan motsvarade siffra i Malmö var elva procent. Blodfetter och framför allt det onda kolesterolet, LDL, låg tämligen jämnt mellan orterna förutom Umeå, där tio procent hade ett för högt värde. Umeå stack också ut vad gällde blodtryck, likaså Linköping.
I SCAPIS har man också tittat på tidiga tecken på sjukdom som förträngningar och plack i halskärl och hjärtats kranskärl.
– Man kan konstatera att nästan 55 % av alla SCAPIS deltagare har någon förändring i sina halskärl och det utgör en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och framför allt stroke, sa Margaretha.
När det gäller plack i hjärtas kranskärl var det ganska jämt över landet, ungefär 30 procent av deltagarna hade det. Högst andel deltagare med högskoleutbildning fanns i SCAPIS Stockholm och Uppsala.

 

Bli hjärtsmart

Det går att vända riskfaktorer till friskfaktorer. Sveriges enda livsstilsprofessor, Mai-Lis Hellénius, vid Karolinska institutet, berättade att vi svenskar motionerar mest i Europa, men att vi också sitter mest. Stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
– En lång rad studier bekräftar att medelhavskost med mycket olivolja och nötter är bland det mest hälsosamma vi kan äta. Den som äter medelhavskost lever längre och har en minskad risk för att dö av hjärt-kärlsjukdom. Jag förespråkar matpyramiden, vi måste äta allsidigt och varierat för att vi är allätare och för att vi ska må bra. Det är också viktigt att vi alla börjar röra på oss mer i vardagen, det är den lilla rörelsen som kan göra stor skillnad ihop med kosten. Att göra ”en Kiruna”, det vill säga tio ben böj, ett par gånger varje dag är väldigt bra, förklarade Mai-Lis och uppmanade alla i publiken att resa sig upp och göra övningen tillsammans med henne. 
– På benen har vi stora muskelgrupper och genom att röra på dig kan du bränna ned mellan 60 och 70 procent av ditt blodsocker. Kom ihåg att äta mycket sallad och gröna blad som ruccola, spenat samt rödbetor och rädisor. Det är nitratrika och studier har visat att nitratrika grönsaker minskar risken för blodproppar och påverkar insulinkänsligheten. Välj rätt fett, fleromättat fett, som solrosolja, ger mer muskler och är nyttigare. Ytterligare tips, råd och recept finns att läsa www.sundkurs.se, berättade Mai-Lis Hellenius. 

 

Mojje framförde ”Låt ditt hjärta slå”

Artisten Mojje Milacki drabbades vid 36 års ålder av en hjärtinfarkt i direktsändning av programmet Let’s Dance. Han genomförde sin dans under pågående hjärtinfarkt. Om det berättade han om på SCAPIS-dagen innan han framförde sin egen sång ”Låt ditt hjärta slå”. En sång som han har skrivit med utgångspunkt från sin erfarenhet av att underhålla sjuka barn och deras föräldrar på barnsjukhus runt om i landet. 

Maja var gravid när hon fick en stroke

Maja Arnell var fullt frisk och gravid med sitt första barn då hon plötsligt drabbades av en stroke. Ingen visste om Maja och barnet skulle överleva.
– Allt var så bra. Jag skulle bli mamma, min mamma skulle bli mormor. Men plötsligt
smällde det bara till. Jag fick en stroke. Det enda jag kunde tänka på var barnet. Att han
skulle dö i min mage. Tack vare forskningens framsteg överlevde både jag och min son,
men alla har inte samma tur. Varje år dör över 6 000 svenskar av stroke, berättade Maja Arnell när hon gästade SCAPIS-seminariet.
Uppsalapubliken fick även se Hjärt-Lungfondens kampanjfilm om stroke, som Maja medverkar i, för att samla in mer pengar till forskningen.