Unik kartläggning av det fysiska aktivitetsmönstret: Få medelålders rör sig högintensivt

Medelålders svenskar ägnar i genomsnitt endast 0,1 procent av sin vakna tid åt sådan fysisk aktivitet som klassas som högintensiv. Det motsvarar mindre än fem minuter varje dag. Samtidigt är de stillasittande mer än hälften av sin vakna dag, i genomsnitt åtta timmar. Det visar en unik kartläggning från befolkningsstudien SCAPIS, Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning.

Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

– Vi förväntade oss låga nivåer av högintensiv fysisk aktivitet, men detta är ändå en anmärkningsvärt låg siffra, och dessutom var det mer än var femte deltagare som inte hade någon högintensiv fysisk aktivitet alls under dagen. Resultatet visar också att det är stora variationer mellan individer hur man sitter och rör sig, säger Elin Ekblom Bak, docent vid
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Rörelsemätare under en veckas tid

Under en veckas tid fick SCAPIS-deltagarna bära en rörelsemätare, så kallad accelerometer, med syfte att studera hur mycket de satt och rörde sig i låg, måttlig och hög intensitet under dagen. Detta för att i framtiden mer precist kunna bedöma risk för hjärt-kärlsjukdom och bättre upplevd och generell hälsa.

I SCAPIS-studien har 30 000 svenskar i åldern 50 – 64 år genomgått omfattande hälsoundersökningar och av dem var det totalt 27 890 studiedeltagare som bar accelerometern. Ett så stort material har gett forskarna möjlighet att identifiera olika undergrupper.

Tre grupper utmärkte sig

Att ha mycket stillasittande, men också högre nivåer av högintensiv fysisk aktivitet:

  • Män

  • Universitetsutbildade

  • Deltagare med god ekonomisk buffert

  • Födda i Sverige

  • Deltagare med stillasittande eller lätt fysiskt arbete

Att ha mycket stillasittande, och också lite övrig fysisk aktivitet (alla intensitetsnivåer):

  • Deltagare med högt BMI (>25, >30, samt >35)

  • Deltagare med en eller flera av följande sjukdomar; hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och/eller reumatisk sjukdom.

Året-runt aktiva pendlare:

  • Året-runt aktiva arbetspendlare (gång eller cykel) hade ett generellt mer aktivt rörelsemönster med mindre stillasittande och mer måttlig eller högintensiv fysisk aktivitet.

– Vi tror att denna studie med högupplöst data kommer att bli ett viktigt referensmaterial för såväl kommande interventioner som forskning. Vårt nästa steg blir bland annat att studera kopplingar mellan det fysiska aktivitetsmönstret och plack i kranskärl respektive halskärl, som finns så fint avbildat i SCAPIS. Denna kombination av material är helt unik i världen, förklarar Elin Ekblom Bak.

– Den här studien bygger på uppmätt fysisk aktivitet och stillasittande och inte på självrapporterad data. Studien blir därmed ett viktigt steg på vägen mot att bättre förstå vilka undergrupper som kan vara i störst behov av interventioner för att förebygga ohälsa, vilket är ett av de övergripande målen med SCAPIS, säger Kristina Sparreljung generalsekreterare
Hjärt-Lungfonden.

Fakta om studien (källa: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH)

Alla SCAPIS-deltagare erbjöds att bära en accelerometer under en vecka. Accelerometern fästes i ett resårband runt midjan. Totalt 27 890 studiedeltagare (92,5 % av alla SCAPIS-deltagare) bar accelerometern samt hade godkänd data under minst fyra dagar för att inkluderas i studien.

Det var en jämn könsfördelning, 52 % var kvinnor, och de var samtliga i åldern 50-64 år. Därtill hade deltagarna svarat på en enkät med frågor om bland annat socio-demografi, hälsohistoria och levnadsvanor samt mätt vikt och längd. Studien var en tvärsnittsstudie, vilket gör att orsakssamband inte kunde beskrivas.

De olika delarna i det fysiska aktivitetsmönstret kan beskrivas utifrån hur ansträngande de upplevs;

  • Stillasittande: Ingen ansträngning

  • Låg: Lätt ansträngning

  • Måttlig: Något ansträngande, men kan fortfarande hålla ett samtal med någon

  • Hög: Ansträngande, svårt att hålla ett samtal med någon

Docent Elin Ekblom Bak och professor Örjan Ekblom vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm samt professor Mats Börjesson vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg har ansvarat för att mäta fysisk aktivitet med accelerometri i SCAPIS.

Länk till studien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35080270/
Publicering: Scand J Med Sci Sports, 26 januari 2022

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • förebygga dem

  • ställa bättre och tidigare diagnos

  • påverka sjukdomsförloppet

  • hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell kunskapsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på de sex universitetsorterna genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Hjärt-Lungfondens roll: Som största fristående finansiär av hjärt-kärl- och lungforskning stöder Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt-kärl- och lungsjukdomarna.

SCAPIS är Hjärt-Lungfondens enskilt största forskningssatsning sedan bildandet 1904. Förutom att finansiera studien arbetar Hjärt-Lungfonden med att omsätta resultaten av SCAPIS i patient- och samhällsnytta. Den stora befolkningsstudien har bland annat visat att människor som bor i områden med låg socioekonomi löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck än andra bostadsområden. Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större. Hjärt-Lungfonden arbetar därför aktivt med politisk påverkan för att omsätta forskningen till konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt Sverige. Det handlar till exempel om infrastruktur som underlättar fysisk aktivitet, förbättrat livsmedelsutbud och rökfria miljöer.

Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org




Tre generationer av kvinnor vid gunga

Nyhetsbrev om SCAPIS-studien

Vill du ta del av nyheter och nya spännande resultat från SCAPIS-studien. Anmäl intresse genom att registrera din mejladress.