Jan Nilsson och Isabel Goncalves

Antikroppar kan skydda mot hjärtsjukdom

De flesta av dagens läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom behandlar riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter. Forskare i Malmö har tagit fram en behandling som verkar direkt på sjukdomsprocessen i kärlväggen.

Ateroskleros, åderförkalkning, betraktas idag som en kronisk inflammatorisk sjukdom i artärerna. Immunsystemet angriper oxiderade kolesterolpartiklar, LDL, i kärlväggen. Detta orsakar inflammation och bidrar till att åderförkalkningsplack bildas. Om placken spricker kan de ge upphov till hjärtinfarkt och stroke.

– Den här inflammationen regleras via immunreaktioner som både kan vara skyddande och sjukdomsdrivande. Balansen mellan de här båda immunsvaren avgör om placken gradvis försvinner eller tvärtom fortsätter att utvecklas, säger Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, som tillsammans med Isabel Goncalves, professor i kardiologi, tilldelades Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2014.

Vår idé har varit att ta fram nya behandlingar som förstärker det immunsvar som skyddar mot ateroskleros och minskar det skadliga immunsvaret. Vi vill så att säga hjälpa immunförsvaret att göra rätt.

Ett sätt att påverka immunsvaret vore att ge små doser av LDL-fragment som stimulerar immunsystemets produktion av antikroppar. Det är den här principen de flesta vacciner bygger på, men det har aldrig prövats som behandling av åderförkalkning.

En annan strategi, som kan ses som en genväg, är att ge färdiga antikroppar med skyddande effekt direkt till patienten.

Forskargruppen har sedan länge utvecklat en vaccinkandidat som uppvisat skyddseffekt mot ateroskleros i djurförsök. Här är tanken att reglera ned det sjukdomsdrivande immunsvaret. Vissa säkerhetsproblem med metoden har dock ännu inte kunnat lösas och därför har forskarna ännu inte vågat satsa fullt ut på studier i människa.

Kanske är den andra strategin, genvägen, mer framkomlig.

Testar behandling med konstgjorda antikroppar

– Vi utvärderar nu konstgjort framställda antikroppar mot oxiderat LDL i en klinisk studie på patienter. Det är en så kallad fas II-studie som genomförs i USA. Principen är att stärka immunreaktionen som skyddar mot ateroskleros. De som får pröva behandlingen är patienter med den inflammatoriska hudsjukdomen psoriasis som medför en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, säger Jan Nilsson.

– Andra studier som vi genomfört pekar mot att personer med SLE, en autoimmun reumatisk sjukdom som precis som psoriasis ger hudutslag, kan ha särskild nytta av behandlingen. Dessa patienter löper en kraftigt förhöjd risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

– Här handlar det alltså om en typ av högriskpatienter för hjärt-kärlsjukdom som ofta redan har symtom. På sikt kan patientgruppen komma att utvidgas och vi hoppas att behandlingen i framtiden kan komma att användas för att förebygga ateroskleros, säger Jan Nilsson.

– De läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom som finns idag bygger nästan helt på att behandla riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter. Det går att minska risken att drabbas av hjärtinfarkt med upp till 40 procent den vägen, men det är antagligen svårt att komma längre med den strategin. Därför behöver vi läkemedel som verkar direkt på själva sjukdomsprocessen i kärlväggen. Den immunmodulerande behandlingen som vi tar fram är just en sådan terapi.

Undersöker fler behandlingsmetoder med biobanken CPIP

Förekomsten av antikroppar mot oxiderat LDL är alltså en av många faktorer som kan påverka risken för hjärtinfarkt. Men forskarna letar också, både i experimentella modeller och i kliniska studier på människor, andra biomarkörer och mekanismer som kan ha betydelse för om placken spricker eller inte.

– En viktig faktor är vår förmåga att reparera den inflammerade kärlväggen. Kanske kan vi hitta måltavlor för nya läkemedel som stimulerar vävnadsreparationen, säger Isabel Goncalves.

En viktig utgångspunkt för forskningen är en av världens största åderförkalkningsbiobanker, CPIP, som innehåller blod och åderförkalkningsplack från över 1 300 personer. Isabel Goncalves var en av initiativtagarna till biobanken som startade 2005.

Hennes forskargrupp är också på väg att utveckla ny diagnostik som kan identifiera individer med ökad risk för hjärt-kärlhändelser.

– Redan när vi fick Stora forskningsanslaget hade vi börjat utveckla en ultraljudsmetod som kan skilja farliga åderförkalkningsplack från ofarliga. Med hjälp av nya algoritmer har vi gjort metoden ännu bättre och nästa år kommer vi att utvärdera den i en klinisk studie. Den här metoden kan också ge möjlighet att följa effekten av läkemedel på åderförkalkningsplacken, berättar Isabel Goncalves.

Vad har Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag betytt?

– Anslaget gav forskningen ett stort lyft som vi fortfarande har nytta av. De här resurserna har varit helt centrala för att vi skulle lyckas föra in vår nya behandlingsprincip i kliniska studier, säger Jan Nilsson.

– Samma sak gäller för den plackdiagnosmetod som vi har utvecklat. Och anslaget hjälpte till att pusha min tvärvetenskapliga forskargrupp framåt i ett läge när jag själv var en ung forskare. Det var ovärderligt, säger Isabel Goncalves.

Läs mer:Om Stora forskningsanslaget | Hälsa och levnadsvanor

Publicerad: 31 mars 2023