Hon undersöker hur generna programmeras om av covid-19
Epigenitiken kan beskrivas som läran om hur
uttrycket av våra gener programmeras. Det här är
Maria Lerms specialområde.
Hon är professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet och sedan många år undersöker hon och hennes kollegor vilka sådana omprogrammeringar, epigenetiska förändringar på forskarspråk, som sker i kroppen när vi infekteras med bakterien som orsakar tuberkulos.
Maria Lerm hade egentligen inga planer på att ändra sin forskningsinriktning när covid-19-pandemin bröt ut 2020.
– Jag är ju inte virolog. Men en kollega från Stockholm, Judith Bruchfeld, ringde upp. »Du borde studera epigenetiken vid covid-infektion«, tyckte hon. Sedan kom det en lång rad utlysningar av forskningsmedel, bland annat Hjärt-Lungfondens särskilda covid-anslag. Och jag förstod vilken samhällsutmaning som den nya pandemin innebar.
Dessutom insåg jag att det fanns en uppenbar och viktig vetenskaplig fråga för mig att studera. Hur förändras epigenetiken vid en covidinfektion? Vår pågående forskning om epigenetik vid tuberkulos gav oss en bra plattform, säger Maria Lerm.
Kanske kan vårt fynd komma att kunna hjälpa patienter med misstänkta postcovid-symtom att få en bekräftad diagnos.
En av de stora gåtorna kring covidpandemin är varför vissa, men inte andra, drabbas så hårt av sjukdomen. Vad avgör om du kommer att sväva mellan liv och död på IVA eller om du klarar dig med influensaliknande symtom? Den smittade personens individuella epigenetiska svar på infektionen kan ge en viktig del av förklaringen.
– Vi söker dels svar på hur den epigenetiska programmeringen går till på cellulär nivå, dels vilken betydelse den har för infektionens svårighetsgrad. Vi planerar också att studera hur infektionen påverkar de meddelanden med epigenetisk programmering som förs över från mamma till barn under graviditeten, berättar Maria Lerm.
– Vi kombinerar kliniska provmaterial med experimentella metoder där vi odlar celler. Vi kommer att behöva använda artificiell intelligens, AI, för att identifiera epigenetiska mönster i de stora datamängder som vi skapar i projektet. Vi har därför satt ihop ett team med experter inom infektionsbiologi och AI som tillsammans har format projektet.
Epigenetiken kan ha en stor del i att barn oftast inte drabbas lika hårt som vuxna av covid-19.
– När det gäller barnsjukdomar som orsakas av
virus är det ju precis tvärtom. Barnen saknar de
immunceller som vuxna har och blir sjukare. Men
covid-viruset är ju nytt, och varken barn eller vuxna
hade några immunceller när de exponerades för
viruset första gången under pandemin.
När viruset
infekterar oss, delar sig och kapar cellernas maskineri
är vår hypotes att kroppen svarar med epigenetiska
förändringar som ger oss ett visst skydd.
Forskning har visat att det epigenetiska svaret hos
unga är mer anpassningsbart, plastiskt, än hos
äldre där dessa mekanismer är stelare. Det kan vara
en förklaring till varför vuxna drabbas hårdare än
barn, säger Maria Lerm.
Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag banat väg för forskningsgenombrott i det stora och lilla formatet. Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Läs mer om forskningsprojekten i rapporten.
Läs hela rapportenHennes forskargrupp I Linköping, som bland annat samarbetar med forskare i Stockholm och Umeå, har redan lyckats mäta och beskriva de spår i vårt DNA som covid 19-infektionen triggar. De har sett att covid-19 ger en distinkt epigenetisk signatur i arvsmassan, som kan ses som ett förändrat mönster i en så kallad DNA-metylering. De har också nyligen visat att postcovid ger helt andra, specifika epigenetiska förändringar.
– Det finns ju ännu inget labbtest för postcovid. Kanske kan vårt fynd komma att kunna hjälpa patienter med misstänkta postcovid-symtom att få en bekräftad diagnos, säger Maria Lerm.
Före Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag fick Maria Lerm fondens särskilda covid-anslag för forskningsprojektet i två omgångar. Tack vare Stora anslaget kunde projektet sedan förstärkas avsevärt och flera vetenskapliga publikationer är redan på väg.
– Anslaget har öppnat stora möjligheter och ger projektet välkommen stabilitet. Vi kan bland annat anställa unga forskare som får chansen att meritera sig, säger Maria Lerm.
Läs mer: Om Stora forskningsanslaget | Maria Lerm tilldelas stora forskningsanslaget 2022
Personer som har haft covid-19-infektion kan drabbas av en långvarig symtombild med olika typer av funktionsnedsättningar som följd.
Drabbade upplever allt från kraftig trötthet, andfåddhet och hjärtklappning till ångest och depression. En del får inte tillbaka lukt och smak och det är vanligt med koncentrations- och minnesproblem.
Omkring 36 000 personer i Sverige fick diagnosen postcovid mellan oktober 2020 och oktober 2021, enligt Socialstyrelsen.
Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?
Läs historien bakom anslagetPublicerad: 29 mars 2023
