Magnus Sköld

Gåtfull patientgrupp inom KOL kartläggs

Många drabbas av KOL trots att de aldrig rökt. Ofta finns ingen förklaring – men tack vare Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag vet forskarna snart mer.

20-25 procent av KOL-patienterna i Sverige har i princip aldrig rökt en cigarett. I takt med att rökningen minskar i samhället väntas denna andel KOL-patienter, de som aldrig rökt, öka.

Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Sjukdomen förknippas ofta med rökning, men 20-25 procent av KOL-patienterna i Sverige har i princip aldrig rökt en cigarett. I takt med att rökningen minskar i samhället väntas denna andel KOL-patienter, de som aldrig rökt, öka.

Det här är en stor och gåtfull patientgrupp som inte är särskilt välstuderad. Vissa av de drabbade har exponerats för skadliga ämnen som rök och damm regelbundet, kanske på sina arbetsplatser. Att vara född för tidigt är en annan riskfaktor som är kopplad till nedsatt lungfunktion och KOL senare i livet.

– Mycket tyder på att det finns molekylära och mekanistiska skillnader mellan KOL hos rökare och KOL hos aldrig-rökare. Kanske bör man se dem som olika sjukdomar. I princip alla läkemedel vid KOL är testade på rökare eller före detta rökare. Vi vet alltså egentligen inte hur vi ska behandla den stora gruppen KOL-patienter som aldrig har rökt, säger Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

De här kunskapsluckorna är bakgrunden till det forskningsprojekt som tilldelades Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2016 och som Magnus Sköld leder.

Projektet tar avstamp i SCAPIS

Projektet tar avstamp i SCAPIS, den stora svenska befolkningsstudien som bygger på omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor hos över 30 000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 50–64 år. SCAPIS drivs av sex universitet och Hjärt-Lungfonden är huvudfinansiär.

I Magnus Sköld och hans kollegors studie, BRONCHO-SCAPIS, rekryteras patienter som deltagit i SCAPIS-studien till fortsatta undersökningar. Aldrig-rökande personer som i spirometriundersökningen i SCAPIS uppvisat KOL-sjukdom bjuds in. Dessutom rekryteras ett antal kontrollgrupper med rökare som har KOL respektive friska personer.

– SCAPIS ger oss en bra grund för att undersöka aldrig-rökarna med KOL och jämföra dem med andra grupper. Vi vill försöka bena ut varför de här personerna har drabbats trots att de aldrig rökt. Hur ser sjukdomsmekanismerna ut? Och finns det några gemensamma bakomliggande riskfaktorer? Om vi hittar mekanismer och riskfaktorer kan vi förhoppningsvis också hitta nya angreppspunkter för behandling. En styrka i projektet är att vi, tack vare SCAPIS-studiens storlek, kan studera så många aldrig-rökare med nedsatt lungfunktion och jämföra deras sjukdomsbild, säger Magnus Sköld.

Vid undersökningstillfället kartläggs deltagarens sjukhistoria, aktuella symtom och eventuella kända bakomliggande faktorer via frågeformulär.

– Vi försöker fånga upp allt som kan vara relevant. Frågorna är djupgående och omfattar allt från luftföroreningar, passiv rökning till om de har vetskap om de är för tidigt födda. De får också göra en mer utförlig spirometri och lämna prover som samlas i en biobank, berättar Magnus Sköld.

– Vissa av patienterna får dessutom genomgå bronkoskopi, där man inspekterar lungorna med ett litet böjligt instrument och tar prover. Proverna analyseras sedan grundligt på labb.

– Vi har byggt upp ett nationellt nätverk och samtliga sex universitetsorter i SCAPIS deltar i rekryteringen av patienter och insamlingen av data i BRONCHO-SCAPIS.

SCAPIS-studien hade tur såtillvida att alla 30 000 patienter hann undersökas innan covidpandemin. Det gäller dock inte BRONCHO-SCAPIS som släpar efter sin ”moderstudie” tidsmässigt. När pandemin bröt ut 2020 stannade patientrekryteringen i princip upp. Den operativa sjukvården behövde gå före.

– Vi blev ordentligt försenade, tappade några år, men nu är vi i gång igen och vi befinner oss i slutfasen av patientinsamlingen. Inom något halvår hoppas vi kunna vara färdiga med den fasen.

Femton anslagsmottagare berättar

Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag banat väg för forskningsgenombrott i det stora och lilla formatet. Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Läs mer om forskningsprojekten i rapporten.

Läs hela rapporten

Kan du säga något redan nu om utfallet?

– Vi har gjort några preliminära interimsanalyser. Vi har sett att aldrig-rökarna med KOL verkar vara mer lika astmatiker i jämförelse med KOL-patienter som röker eller har rökt. Det finns en sorts glidande övergång mellan astma och KOL, en gråzon, och de här patienterna verkar alltså ligga mer åt astma-hållet än andra KOL-patienter. Det här kan ha implikationer på vad som egentligen är den mest lämpliga behandlingen. En annan observation är att aldrig-rökarna med KOL verkar vara en mer homogen grupp än vad KOL-patienter som helhet är, säger Magnus Sköld.

Vad har Stora forskningsanslaget betytt?

– Det har möjliggjort hela den här satsningen. Vad den utmynnar i får vi se, det här projektet illustrerar att klinisk forskning tar tid. Vi håller nu på att rekrytera en postdoc som i nästa fas ska få uppgiften att sammanställa data, kvalitetsgranska och föreslå forskningsarbeten.

– Det stora med BRONCHO-SCAPIS blir att vi kommer att lära oss mycket mer om KOL hos aldrig-rökare. Om vi hittar intressanta måltavlor och kandidatmolekyler blir nästa steg att designa kliniska prövningar med sikte på nya behandlingar. Och kanske kan vi börja använda befintliga läkemedel mer optimalt för den här patientgruppen, säger Magnus Sköld.

Läs mer:Om Stora forskningsanslaget | KOL symtom och riskfaktorer

Historien om Stora forskningsanslaget

Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?

Läs historien bakom anslaget

Publicerad 31 mars 2023