Behandling av diabeteskomplikationer i sikte

Ulf Eriksson har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att förstå varför människor med typ-2 diabetes drabbas av komplikationer i njurar och andra organ. Hans forskning visar att det går att behandla och förebygga komplikationer hos de som lever med diabetes.

Sedan grundskolan har Ulf Eriksson varit nyfiken och intresserad av okända saker. Han kastade sig över nya ämnen, var nyfiken och ville lära sig mycket. Men barndomen präglades också av svår astma.

— När kompisarna var ute och lekte försvann jag in i böckernas värld. Jag tömde Köpings stadsbibliotek, lånade hem allt. Eftersom jag var intresserad av kemi kom jag tidigt i kontakt med forskning och det ämnet. Jag insåg att jag var lite av en outsider, som hade lätt för att lära mig och jag tyckte inte det var svårt att kvantifiera världen, minns Ulf Eriksson.

Idag är han professor i vaskulär biokemi vid Karolinska institutet. Han tar emot oss på sitt arbetsrum, inhyst nära det laboratorium där hans forskning går från idéer på ett papper till att bli verklighet. Ett exempel är nya sätt att förhindra svåra komplikationer hos alla de som lever med typ-2 diabetes.

— Jag har haft en lång karriär, jobbat utomlands, blev professor vid Karolinska Institutet 2010 och varit avdelningschef här på Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik sedan 2011. Om något år är tanken att jag ska bli pensionär. Men hur ska det bli? Jag älskar att arbeta med forskning. Att med nyfikenhet få veta hur saker fungerar och kan bli bättre. Med forskning kommer man alltid ett steg framåt och vi lär oss att titta på problem på nya sätt, konstaterar han.

Tog emot Stora forskningsanslaget 2012

Åren har kantats av både upp- och nedgångar. Inte minst jakten på forskningsanslag har ibland varit utmanade.

— Utan stora anslag går det inte. Att få anslag som sträcker sig över många år är oerhört viktigt. Inte minst för att vi ska få en stabilitet i vår forskning, komma längre och kunna ha kvar våra anställda som ofta utvecklat olika former av spetskompetenser inom forskningen, säger han.

Därför var Hjärt-Lungfondens treåriga anslag på femton miljoner 2012 ett fantastiskt tillskott för Ulf Eriksson och hans forskarteam.

Jag minns exakt var jag befann mig när fondens dåvarande generalsekreterare, Staffan Josephson, ringde. Jag skulle just köra av motorvägen vid Vallbyavfarten i Västerås. Han gratulerade och sa att det skulle bli en tillställning på slottet med kungligheterna. Jag fick lova att inte berätta och det gjorde jag inte heller mer än till en medarbetare som hjälpte till med diverse praktiska detaljer runt tillställningen. Alla i teamet, min fru och mina barn var med på slottet, de visste dock inte att vi skulle dit. Alla gissade på allt möjligt men att det var till slottet vi åkte till kunde de inte gissa. Det var en oerhört minnesvärd och rolig tillställning, säger han.

Det projekt som Ulf Eriksson tilldelades anslaget för handlar om att studera mekanismer för uppkomsten av insulinresistens och typ-2 diabetes. Forskarna är särskilt inriktade på kopplingen mellan tillstånden och hjärt-kärlsjukdom samt andra komplikationer av diabetes.

Syftet har i synnerhet varit att studera hur tillväxtfaktorn Vascular Endothelial Growth Factor-B, VEGF-B, påverkar transport av fett genom kärlväggarna i de minsta blodkärlen.

Hittat nya upptäckter kring diabetes

— Min hypotes har länge varit att det måste finnas något annat som gör att människor med diabetes drabbas av svåra komplikationer som inte har med en bra blodsockerkontroll att göra. Nu har jag och mitt team kommit en bra bit när det gäller att öka kunskapen om detta.

Forskargruppen har visat att VEGF-B har en viktig roll i transporten av fetter från blodet genom endotelcellagret i blodkärlsväggen till omgivande vävnader. Det gäller särskilt muskelvävnader som hjärtat men även andra organ. Fettransporten och inlagringen leder till komplikationer, i värsta fall hjärtinfarkter och stroke, ofta problem med njurar, lever och ögon.

— Vi har sedan fokuserat på att försöka fastställa om en blockering av fettupptaget till olika vävnader, genom att blockera den VEGF-B-medierade signaleringen, kan vara ett nytt och hittills okänt sätt att bota typ-2 diabetes. Vi har sett att det fungerar i prekliniska djurmodeller av typ-2 diabetes, säger Ulf Eriksson.

Om vi når fram kommer många patienter få hjälp

Han hoppas och tror att det går att behandla och förebygga komplikationer hos de som lever med diabetes.

— Vi vet att det går att blockera transporten av fetter genom blodkärlsväggen genom att neutralisera VEGF-Bs funktion genetiskt eller med läkemedel. Det kommer att ta flera år att göra kliniska studier kring det på människor men efter det hoppas jag att vi kan erbjuda människor med diabetes en behandling som kan motverka svåra komplikationer. Det vore helt fantastiskt och skulle kunna betyda väldigt mycket för många människor, säger han.

Ulf Eriksson blickar ut genom kontorsfönstret.

— Inget av allt detta, säger han och pekar på posters och dokument i sitt arbetsrum, hade varit möjligt utan Hjärt-Lungfonden. Anslaget var en katapult för andra anslag, framför allt rådsprofessorsanslaget från Vetenskapsrådet, som lett till många publikationer och flera viktiga resultat. Det har varit ett hårt jobb men otroligt roligt och givande. När man får pengarna är det värdefullt men resultaten kommer ju långt senare. Det gäller att vara ihärdig och inte ge upp. Nu måste den kliniska utvecklingen marschera framåt. När vi når fram kommer många patienter få hjälp.

Om fem eller tio år tror jag att vi kommer att kunna förhindra eller skjuta upp komplikationerna hos de med diabetes.

— Det handlar inte bara om att ha ett bra blodsocker utan om fysiologin och genetiken bakom varför saker sker. Om vi kan kontrollera glukos, fetter och insulin kommer vi att minska belastningen och kanske helt ta bort komplikationerna.

Vill inspirera och visa att forskning är kul

Hittills är det gruppens studier av stroke och diabetisk njursjukdom som har kommit längst, säger Ulf Eriksson.

— De kommer att bli en viktig vägvisare om vilken roll en anti-VEGF-B-behandling kan tänkas få för att bota och förhindra komplikationer. Forskningen gäller typ 2-diabetes men resultaten kan också få betydelse för dem som lever med diabetes typ-1, där mekanismerna för många av komplikationerna är liknande.

— Diabetes handlar alltså inte bara om att ligga bra i blodsockret, fettinlagring i olika vävnader och rollen av VEGF-B är också oerhört viktigt. Vi vet att man inte dör av ett högt blodsocker utan att man skadas av komplikationerna som är kopplade till ett patologiskt upptag av fett i olika vävnader.

När Ulf Eriksson inte är på Karolinska institutet och ägnar sin tid till forskning är han helst på sin gård i Västmanland. Han driver dessutom några företag och är under 2022 ordförande i Nobelförsamlingen på KI. Men det viktigaste är ändå rollen som farfar.

— Att få ta del av mina barnbarns nyfikenhet är underbart. Jag hoppas att jag kan inspirera dem, visa att forskning är roligt. Att man tar små steg framåt, fyller en bild sakta men säkert innan man kan visa upp hela konstverket. Det är otroligt lustfyllt och fint, säger han.

Läs mer: Om Stora forskningsanslaget | Nya kunskaper om diabetes kan stoppa dödliga hjärt-kärlsjukdomar

Historien om Stora forskningsanslaget

Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?

Läs historien bakom anslaget

Publicerad: 31 mars 2023