Frågor och svar om testamente

Vanliga frågor om testamente

Jag har länge funderat på hur arvet efter mig fördelas när jag dör. Min far är avliden men min mor och min mormor lever. Jag har en syster som har tre barn och en avliden bror vars två barn lever. Jag är ogift och har inga barn själv. Hur fördelas arvet efter mig om jag inte har skrivit ett testamente?
Svar: Din mor ärver hälften av din kvarlåtenskap. Din syster erhåller en fjärdedel och dina brorsbarn en åttondel var av kvarlåtenskapen. Din mormor och din systers tre barn ärver inget efter dig.
Kan jag skriva mitt testamente själv eller måste jag anlita en jurist?
Svar: Det finns inget krav på att det ska vara en jurist som upprättar ditt testamente utan du kan göra det själv. Jag rekommenderar dig ändå att konsultera en jurist för jag har sett otaliga exempel på hur fel det kan bli om man skriver det själv och inte riktigt förstår innebörden av de olika juridiska termerna.
Jag och min man har ett mycket gammalt testamente där det står att våra gemensamma barn ska ha rätt att få ut sin laglott när den förste av oss avlider. Gäller det fast lagen har blivit ändrad?
Svar: Det är en tolkningsfråga men troligtvis gäller det. Vill ni att era barn ska få vänta på sin laglott till dess ni bägge är borta bör ni skriva ett nytt testamente och riva det gamla.
Ett testamente blir gällande när testamentsgivaren avlidit och testamentet vunnit laga kraft. Ett testamente vinner laga kraft antingen genom att det godkänns av samtliga legala arvingar eller genom att det delges samtliga legala arvingar. De har sedan sex månader på sig att klandra testamentet, det vill säga försöka få det förklarat för ogiltigt. Klandras inte testamentet inom denna tid vinner det laga kraft.
Den korrekta innebörden i juridiska formuleringar kan vara svår att förstå. Denna ordlista förklarar en del av begreppen:
Arvinge: Legal arvinge är den som ärver enligt lagens arvsordning. Testamentarisk arvinge är den som ärver enligt ett testamente.
Arvsklasser: Är tre stycken och bildar tillsammans den legala arvsordningen.
Arvsordning: Kallas arvingarnas inbördes turordning. Arvsordningen delar in nära släktingar i tre arvsklasser där barn och deras barn hör till den första. När det inte finns någon arvinge i första klassen kommer nästa arvsklass i fråga. Finns det till exempel efterlevande barn får inte släktingar i andra och tredje arvsklassen del av arvet. Arvsordningen kan till viss del ändras genom upprättande av testamente.
Arvslott: Kallas den del av kvarlåtenskapen som en arvinge får.
Bröstarvinge: Är egna barn och barnbarn. Med bröstarvingar jämställs adoptivbarn och deras barn.
Kvarlåtenskap: Är den egendom som en avliden person efterlämnar efter det att en eventuell bodelning gjorts med efterlevande make eller sambo.
Laglott: Är den del av bröstarvingens arvslott (hälften) som inte kan inskränkas av den avlidne genom ett testamente om inte bröstarvingen lämnar sitt godkännande.
Legat: Är något bestämt som ges bort genom ett testamente, till exempel en fastighet, en värdefull tavla, ett smycke eller en specificerad summa pengar.
Särkullbarn: Kallas barn som inte är makarnas gemensamma. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död. Gemensamma barn måste vänta tills båda föräldrarna är döda.
Testator: Kallas den som upprättar ett testamente.
Universell testamentstagare: Är den som får hela eller en viss andel av kvarlåtenskapen. Alternativt återstoden sedan andra testamentstagare fått sitt.