Frågor om astma

Min gravida dotter har allergisk astma. Kommer barnet också att drabbas?

Olika studier av personer med astma visar att allergisk astma till stor del är en ärftlig sjukdom. Om ena föräldern eller ett syskon har allergi eller astma ökar risken med 25 till 30 procent. Två allergiska föräldrar ökar risken för barnet med 50 procent. Om båda föräldrarna har samma typ av allergi eller astma kan risken för barnet vara ännu större. Om ärftlighet finns är det alltså bra att framöver vara extra uppmärksam på eventuella symptom hos barnet, och kontakta sjukvården om astmabesvär upptäcks.

Enligt nya forskningsresultat har arvet betydelse även för icke-allergisk astma. En person med icke-allergisk astma – både barn och vuxna - reagerar på irriterande ämnen i den omgivande miljön, såsom infektioner, tobaksrök och dammpartiklar.

Nej, eftersom frisk luft och motion är positivt för både vuxna och barn med astma. Ju mer aktiv man är, desto bättre mår vanligen luftvägarna och lungfunktionen förbättras. Rent psykiskt brukar man också må bättre. De flesta med astma har det jobbigt vid ansträngning, och därför bör man ta mediciner innan man ger sig ut.

Det är viktigt att värma upp ordentligt, inte minst om luften är kall och torr, vilket kyler och torkar ut slemhinnan. En halsduk runt munnen gör att luften inte blir så kall. Om man har stora problem kan man prova värmeväxlare, en liten apparat som man stoppar in i munnen och som värmer upp inandningsluften innan den dras ner i luftrören.

All form av rörelse är bra. Simning kan fungera utmärkt liksom bollsporter som tennis och fotboll. För personer med svårare astma kan aktiviteter där man kan växla tempo, exempelvis promenader, stavgång och dans vara bra alternativ.

Vid motionspasset ska man försöka undvika de ämnen man är allergisk mot, genom att exempelvis inte springa utomhus när det är som mest pollen om man är kraftigt pollenallergisk.

Astma kan uppkomma när som helst under livet, även om det är vanligast att sjukdomen debuterar hos barn.

Astmapatienter kan delas in i tre olika grupper utifrån debutålder: Den första gruppen får astma som mycket små och den framkallas ofta av en luftvägsinfektion. Risken ökar om mamman har rökt under graviditeten och fortsätter att röka när barnet har kommit till världen. Pojkar dominerar gruppen som får den här typen av astma. Den växer ofta bort allteftersom luftrören blir vidare.

I en majoritet av astmafallen bland ungdomar och unga vuxna har individerna en allergisk sjukdom och de flesta har utvecklat astma före eller under skolåldern. Uppemot hälften av dem som har fått astma som barn drar med sig sjukdomen till vuxen ålder.

Astma kan också debutera i vuxen ålder – det är den tredje gruppen. Personerna har i vissa fall redan haft lindriga besvär som unga och besvären har förvärrats med åldern. Astma hos äldre är vanligare hos rökare, överviktiga och kvinnor. Den här typen av astma anses vara något mer svårbehandlad. I cirka 30 procent av fallen hittar man en allergi som orsak.

Ja, det stämmer tyvärr att astma har ökat under de senaste decennierna, men nya studier pekar på att ökningar nu har avtagit. För cirka 50 år sedan hade två–tre procent av Sveriges sjuåringar astma och bland de vuxna var förekomsten obetydligt högre. I dag är motsvarande siffra omkring sju−tio procent bland både barn och vuxna.

Det finns olika hypoteser om varför allt fler har fått astma. Sammantaget tror forskarna att flera olika faktorer tillsammans orsakar astma. Förändringar i vår livsstil och inomhusmiljön anses vara möjliga bidragande orsaker, liksom förändringar i kosten och ökad kroppsvikt.

Den omfattande användningen av antibiotika och ändrad mikroflora i kroppen brukar också nämnas. En teori är att immunförsvaret inte får "träna" på samma sätt som förr eftersom hygienen är bättre och vi i mindre utsträckning drabbas av olika infektioner.