Vad är tuberkulos?

Tuberkulos, eller tbc, är en smittsam infektionssjukdom som angriper lungor och andra organ hos människor och djur. Hos människan drabbas främst lungorna. Sjukdomen orsakas av Mycobakterium tuberculosis, en tunn, stavformad bakterie som är svår att upptäcka i mikroskop utan speciella färgningstekniker.

Fakta tuberkulos
  • Tuberkulos (tbc) är en smittsam infektionssjukdom orsakad av en bakterie som hos människor främst angriper lungorna.
  • I Sverige upptäcks varje år cirka 600 nya fall av tuberkulos, samtidigt som det är den mest spridda smittsamma infektionssjukdomen i världen.
  • Tack vare forskningen och Hjärt-Lungfondens insatser sjönk antalet insjuknade i tuberkulos i Sverige dramatiskt under 1900-talet.
  • Hjärt-Lungfondens mål är att ta fram metoder för bättre diagnostik och behandling samt att utveckla ett nytt vaccin.

Tbc har hemsökt människan sedan stenåldern men sambandet mellan tuberkelbakterien och sjukdomen fastställdes först 1882 av den tyske läkaren och bakteriologen Robert Koch. Hans upptäckt belönades med Nobelpriset i medicin 1905.

Tuberkelbakterien är släkt med leprabakterien och ett 60-tal andra arter av "atypiska mykobakterier". De flesta är helt ofarliga för människor med normalt immunförsvar.

Tbc smittar främst via andningsvägarna. Sjukdomen sprids lättast när personer med obehandlad lung-tbc hostar eller nyser. Tuberkelbakterierna finns i den aerosol (små vattendroppar med någon tusendels millimeter i diameter) som kommer ut i luften från den tbc-sjuke. Varje liten vattendroppe kan innehålla 1–3 tuberkelbakterier, och dropparna i aerosolen är precis lagom stora för att nå ända ner till lungblåsorna hos den som råkar andas in dem. Det räcker att ett fåtal bakterier kommer in i lungorna för att en lokal infektion, kallad primärinfektion, ska uppstå efter 3–12 veckor.

Bakterierna som den sjuke hostar eller nyser ut kan hålla sig levande i luften i upp till två timmar. De dör av solljus och luftdrag, men i mörk och fuktig miljö kan smittämnet överleva längre, ibland i månader. Smittrisken ökar vid trångboddhet, dålig ventilation och mörker.

Tbc-infektionen kan få fäste var som helst i lungorna. Men inandade bakterier kan också angripa lymfkörtlarna och halsmandlarna. Om smittan kommer in i kroppen via mat och dryck infekteras tarmarna först, medan bakterier som kommer in i blodet sprids via blodbanan.

En tuberkulös primärinfektion i lungorna är en begränsad infektion i lungvävnaden och i angränsande lymfkörtlar. I nio fall av tio läker den ut av sig själv. Tuberkelbakterierna som når lymfkörtlarna i lungan bekämpas av vita blodkroppar från kroppens immunförsvar. Den kampen lämnar typiska spår efter sig i form av en hård ärrvävnad just på de ställen där primärinfektionen inträffat. Sådana förhårdnader kallas tuberkler (från latinets tuberculus, liten knöl) och har också givit namn åt sjukdomen.

Bara en på tio insjuknar

Bara 10 procent av dem som smittas utvecklar tbc. Sjukdomen bryter vanligen ut inom två år efter smittotillfället, men ibland långt senare, kanske efter flera decennier. Den varierar i förlopp och smittsamhet från person till person.

Vid så kallad öppen lungtuberkulos bildas väldigt många bakterier. Det beror på att infektionen som fått fäste i lungvävnaden bildar hålrum av olika storlekar, så kallade kaverner som innehåller miljarder tuberkelbakterier. Kavernerna är öppna mot luftrören, vilket ger bakterierna mycket syre och följaktligen goda villkor för kraftig tillväxt.

Personer med öppen tbc är mycket smittsamma. I regel räcker det med en titt i mikroskopet för att bekräfta detta. Upphostningsprov från patienter med öppen tbc vimlar av tuberkelbakterier.

Sluten tbc, å andra sidan, är svårare att bekräfta. I sådana fall förekommer inga hålrum med bakteriehärdar i lungvävnaden. Upphostningarna innehåller för få bakterier för att de skulle kunna upptäckas direkt i mikroskop. Tuberkelbakterierna måste i stället odlas fram i laboratoriet under flera veckor. Tuberkelbakterierna delar sig nämligen endast var tjugonde timme, alltså sextio gånger långsammare än till exempel tarmbakterier.

Sluten lungtuberkulos är inte lika smittsam och ännu inte lika allvarlig som den öppna varianten av sjukdomen. Men patienter med sluten tbc måste också behandlas för att eliminera risken att deras sjukdom övergår i öppen tbc.

Uppskattningsvis bär en tredjedel av jordens befolkning på tbc i dess latenta form. Skälet till att sjukdomen inte bryter ut är att immunsystemet håller bakterietillväxten under kontroll. Men om detta naturliga försvar försvagas på grund av åldrande, andra sjukdomar eller immunnedsättande behandling kan dessa personer utveckla aktiv tuberkulos. Under senare tid har det rapporterats många fall från västvärlden där personer som behandlats med läkemedel mot autoimmuna och reumatologiska tillstånd har utvecklat tbc-sjukdom som förmodligen legat latent i tiotals år.

I de fall då tuberkelbakterierna får ordentligt fäste kan de spridas med blodet till andra delar av lungan. Ett stort antal små infektionshärdar bildas på många ställen i lungorna och runtom i kroppen, vilket medför svåra symptom för patienten i form av allmänpåverkan, hög feber och envis hosta. Tillståndet kallas miliartuberkulos och kräver medicinering i större doser och under längre tid.

När tbc-bakterierna sprider sig från lungornas tuberkulösa härdar till lungsäcken drabbas patienten av en tuberkulös lungsäcksinflammation (pleurit).

Lung-TBC är vanligast

Enligt Smittskyddsinstitutets statistik från 2008 är lungtuberkulos, som även kallas lungsot, fortfarande den dominerande tbc-formen i Sverige. 57 procent av totalt 554 rapporterade patienter hade tbc i lungan. Näst vanligast är tbc i lymfkörtlar, 28 procent av de sjuka noteras i statistiken från år 2008.

Enligt statistik från mars 2010 rapporterades totalt 643 fall av tuberkulos i Sverige under 2009 – en ökning med 16 procent jämfört med 2008.

Ett vanligt sätt att insjukna i tbc i Sverige är att en så kallad latent tbc som en
person har levt med i många år övergår i klinisk sjukdom. Tuberkelbakterier som har levt kvar i patientens till synes utläkta tbc-härdar från en primärinfektion aktiveras och formar nya härdar i lungorna.

Latent tbc uppkommer i regel i samband med att kroppens immunförsvar besegrar en primärinfektion av tbc och bildar tuberkler i lymfkörtlarna. Där kan
tbc-bakterier kapsla in sig och "sova" i många år utan att vare sig ge symptom eller vara smittsamma. Men en latent tbc medför livslång tbc-risk.

Ungefär 90 procent av de latent infekterade får ingen tbc, och märker kanske inte ens att de är bärare av bakterien. Hos de övriga kan den slumrande tuberkelbakterien reaktiveras och orsaka tbc inom några år – eller efter flera decennier.

Tbc-smittan sprids främst genom personer med öppen lungtuberkulos. Sluten tbc och tbc i andra organ än lungan är inte särskilt smittsamma. Det beror på att tuberkelbakterierna sprids i mycket mindre omfattning än vid öppen lungtuberkulos. För spädbarn, som är särskilt känsliga för tbc, kan däremot också en primärinfektion vara livsfarlig, då tuberkelbakterierna snabbt kan sprida sig i hela kroppen.

TBC utanför lungorna

Bakterier som når hjärnhinnorna orsakar tuberkulös hjärnhinneinflammation (meningit) som är den allvarligaste formen av tbc. Patienterna insjuknar under flera dagar med feber, tilltagande huvudvärk, psykiska symptom och medvetandesänkning. Tillståndet är särskilt svårbehandlat och för vissa patientgrupper extra känsliga för tbc, till exempel spädbarn, kan tuberkulös meningit vara livshotande.

En tbc-infektion behöver inte alltid ta vägen via lungorna för att få fäste i kroppen. Så gott som alla organ, från lymfkörtlar, tarmar, bukhinnor och skelett till njure, binjure, bitestikel och hud, kan angripas av tbc, också direkt, genom smitta på mindre vanliga sätt. Människor kan få i sig tuberkelbakterier via mat eller dryck, eller direkt i blodet genom exempelvis infekterade injektionsnålar.

Lymfkörteltuberkulos drabbar främst halsens lymfkörtlar och halsmandlarna. Något ovanligare i Sverige är tuberkuloshärdar i skelett och leder, som kan förekomma var som helst i kroppen men oftast i kotorna i ryggraden. Symptomen varierar och beror på vilken led eller vilket ben som drabbas.

När ryggraden infekteras av tuberkelbakterier kan en kall abscess uppkomma. Det är en varhärd som varken är inflammerad eller gör ont, men kan förflytta sig nedåt längs ryggraden. I vissa fall bildas en kanal från abscessen till huden, där det uppkommer ett sår som ger ifrån sig var innehållande stora mängder tuberkelbakterier.

Tuberkulos i huden kan sprida sig långsamt som en rödbrun förändring, oftast i ansiktsregionen hos den sjuke. Den kan också yttra sig som ställen med förtjockningar eller mörk missfärgning av huden.

Vid njurtuberkulos infekteras själva njurarna eller urinvägarna. Hos män infekteras ibland prostata eller bitestiklar i samband med sådan tbcinfektion.

Senast uppdaterad 2014-03-13

Mer läsning

2014-01-10

Forskningsframsteg om multiresistent tbc

Nytt hopp om att celler från benmärg kan bota multirestistent tbc. Hjärt-Lungfonden är med och stödjer projektet.

Läs mer

2013-01-17

Eva kämpade mot tuberkulos på 1940-talet

Ett av Hjärt-Lungfondens första uppdrag var ett projekt i Norrbotten för att minska smittspridningen av tuberkulos. Distriktssköterskan Eva Boman i Töre deltog i arbetet.

Läs mer

2012-05-28

Forskning tuberkulos

Forskningen om tbc och utvecklingen av nya vacciner har varit eftersatt i många år. Det har gått mer än 40 år sedan någon ny tbc-medicin blivit tillgänglig för patienter. Samtidigt är utvecklingen av nya vacciner en världsomfattande och trängande...

Läs mer