Dagens forskning är morgondagens vård
Så här vill Hjärt-Lungfonden förbättra livet för personer med tuberkulos.
Se målen för 11 sjukdomarTuberkulos, eller tbc, är en smittsam infektionssjukdom som framför allt angriper lungor men också andra organ.
Vid tbc i lungor eller andra organ är det vanligt att den som blir sjuk känner sig svag, allmänt hängig, trött och aptitlös.
Symtom på tuberkulos
Feber
Nattliga svettningar
Långvarig hosta, ibland med slem och blod i upphostningarna
Bröstsmärtor
Ofrivillig viktnedgång
Trötthet
När tbc drabbar lungorna får den sjuke ofta en envis hosta och upphostningar som varar i flera veckor. Personen kan också få ont i bröstet och det kan i ovanliga fall förekomma blod i upphostningarna. Det är också vanligt att den sjuke blir hängig och trött samt tappar aptiten och därmed går ner i vikt. Feber och nattliga svettningar är också vanligt.
Tuberkulos i lymfkörtlarna och skelettet
Vid tbc i lymfkörtlarna är de främsta symtomen förstorade, oömma körtlar, främst på halsen. Körtlarna växer långsamt.
Vid tuberkuloshärdar i skelettet och lederna är det vanligt med smärta i den drabbade delen av kroppen. Tbc i ryggraden kan ge upphov till en typisk puckel på ryggen.
Så ställs diagnos
Misstänkta fall av tuberkulos remitteras till specialister på lungklinik eller infektionsklinik där personen undersöks och får genomgå röntgen samt lämna upphostningsprover som sedan skickas till tbc-laboratorium för analys. Via blodprov och immunologiska tester kan man undersöka om en person har latent tbc.
Vid tbc utanför lungorna ställs diagnosen genom att tuberkelbakterierna påvisas genom odling, till exempel i ledvätska eller i vävnadsprover. Bentuberkulos syns också på röntgenbilder.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Thomas Schön, professor i infektionsmedicin, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2026-02-11
Tuberkulos är världens mest spridda infektionssjukdom och man räknar med att en fjärdedel av jordens befolkning är friska bärare av tuberkulosbakterien.
Varje år insjuknar omkring 10,7 människor i aktiv tuberkulos och cirka 1,2 miljoner dör till följd av sjukdomen. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien.
Lungtuberkulos är den överlägset vanligaste formen av tuberkulos både i Sverige och globalt, cirka 2/3 av de smittade har lungtuberkulos, de flesta dock med låg smittorisk. Tuberkulos kan även drabba lymfkörtlar men även skelettet och andra organ som, hjärna, mage och urinvägar.
Vad är skillnanden mellan tuberkulos-sjukdom och latent tuberkulos-infektion?
Vid tbc-sjukdom har man sjukdomssymptom som hosta och det kan bildas hålrum i lungvävnaden, så kallade kaverner, som innehåller miljarder tuberkelbakterier. Kavernerna är öppna mot luftrören, vilket ger bakterierna mycket syre och därmed goda förutsättningar för tillväxt. Personer med tbc-sjukdom kan vara smittsamma och i upphostningsprov från patienter med denna form av lungtuberkulos kan man påvisa så höga nivåer av tuberkelbakterier att det är synliga vid mikroskopi.
Vid latent tbc-infektion håller den smittades immunförsvar bakterietillväxten under kontroll i granulom (inkapslingar) och det förekommer inga hålrum med bakteriehärdar. Personen är frisk och har inga symtom på tbc och är heller inte smittsam. Om det naturliga försvaret försvagas på grund av åldrande, andra sjukdomar, eller immunnedsättande behandling, kan en mindre andel av dessa personer utveckla tbc-sjukdom.
Så smittar tuberkulos
Tbc smittar främst via andningsvägarna. Tuberkelbakterien finns i de små vattendropparna som sprids när den tuberkulossjuke hostar eller nyser, och det räcker med att ett fåtal bakterier kommer in i lungorna för att en infektion ska uppstå inom 2–3 månader. Bakterierna kan hålla sig levande i luften länge, framför allt om miljön är mörk och fuktig. Smittrisken ökar därför vid trångboddhet och dålig ventilation.
Mindre än 5−10 procent av dem som smittas och får latent tbc-infektion utvecklar tbc-sjukdom. Sjukdomen bryter vanligen ut inom två år efter smittotillfället, men ibland först efter flera decennier.
Tuberkulos, hiv och diabetes mellitus
Sjukdomar som hiv och diabetes mellitus samt undernäring påverkar immunförsvaret och ökar då risken markant för personer med latent tbc-infektion att utveckla tbc-sjukdomen. Utan behandling avlider cirka en tredjedel av de som insjuknar i aktiv tbc. För de som har både tbc och hiv dör i princip alla som inte kommer under behandling. Detta gör tbc till en av världens tio vanligaste orsaker till död.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Thomas Schön, professor i infektionsmedicin, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2026-02-11
Varje år insjuknar cirka 10,7 miljoner människor i världen i tbc och år 2024 avled 1,2 miljoner enligt siffror från Världshälsoorganisationen WHO.
Situationen är särskilt allvarlig i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Det globala problemet förvärras av spridningen av hiv och en ökande förekomst av behandlingsresistent tbc.
Lågt antal tbc-fall i Sverige
Under 1900-talets förra hälft var tbc fortfarande vanligt i Sverige. Ännu 1940 insjuknade cirka 20 000 svenskar i tbc och antalet dödsfall uppgick till nästan 5 000 per år. Sedan dess har antalet tbc-fall bland personer födda i Sverige sjunkit stadig och i dag är landet ett av de i världen som har lägst antal tbc-fall i förhållande till folkmängden.
Ungefär 90 procent av de som insjuknar i tuberkulos i Sverige är födda i något annat land och oftast har de blivit smittade innan de flyttade hit. Förekomsten av tbc har ett tydligt samband med utvecklingsnivå och välstånd i ett land. Undernäring, trångboddhet och bristande hygien är riskfaktorer som underlättar sjukdomsspridningen, liksom konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter.
Ökad risk för spädbarn, gamla och missbrukare
Risken för insjuknande är större också för individer vars ålder eller hälsotillstånd gör dem sämre rustade att bekämpa en eventuell infektion. Gruppen omfattar spädbarn och gamla, vars immunförsvar inte fungerar fullt ut. Samma förhållande gäller för socialt utsatta grupper som lider av undernäring eller missbrukar alkohol och narkotika.
Parallella sjukdomar som försvagar immunförsvaret ökar också risken för att en eventuell tbc-infektion ska bryta ut. Det gäller framför allt hiv, men även diabetes, kronisk lungsjukdom, cancer och njursjukdom innebär en ökad risk.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Thomas Schön, professor i infektionsmedicin, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2026-02-11
Behandlingen av tbc omfattar en sex månader lång intensiv medicinering med antibiotika.
En kombination av flera läkemedel
Tuberkulos som upptäcks i tid kan nästan alltid botas med hjälp av antibiotika. Det är nödvändigt att kombinera flera läkemedel för att minska risken för att bakterierna utvecklar resistens, det vill säga motståndskraft, mot de vanligaste tbc-läkemedlen. Risken för att utveckla resistens ökar hos den som avbryter behandlingen i förtid eller tar sina mediciner oregelbundet. Eftersom alla tbc-patienter som är smittsamma enligt smittskyddslagen är tvungna att vårdas på sjukhus, övervakar vården patienternas följsamhet till medicineringen.
Multiresistent tuberkulos (MDR-tbc)
Multiresistent tuberkulos (MDR-tbc) definieras som resistent mot de två viktigaste läkemedelen (rifampicin och isoniazid) som används vid behandling av sjukdomen. I dag har multiresistenta bakteriestammar fått omfattande spridning, och Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att cirka 5 procent av alla tuberkulosfall är multiresistenta.
För att bota multiresistent tuberkulos har nya forskningsframsteg och nya läkemedel som bedakilin bidragit till att förkorta behandlingstiden från 1-2 år till 6-9 månader i de flesta fall. Behandlingen av MDR-tbc kan idag ske med 3-4 läkemedel med lägre grad av biverkningar än tidigare.
Tyvärr ökar resistensen även mot de läkemedel som används mot MDR-tbc vilket leder till extremt resistent tuberkulos (XDR-tbc). Denna form är mycket svårbehandlad och innebär fortfarande behandlingstider upp till två år med en prognos som närmar sig den för svår cancersjukdom.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Thomas Schön, professor i infektionsmedicin, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2026-02-11
Hjärt-Lungfonden startade 1904 som Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos och är fortfarande engagerad i kampen mot tbc genom att finansiera hela eller delar av olika forskningsprojekt.
Nytt vaccin och effektivare antibiotika
Forskningen kring tuberkulos följer flera spår. Bland annat försöker man ta fram ett bättre vaccin än det gamla BCG-vaccinet, som funnits i snart 100 år och vars skyddseffekt är begränsad, framför allt hos vuxna.
Annan forskning är inriktad på hur andra infektioner, som hiv och kroniska maskinfektioner, påverkar utvecklingen av tuberkulos.
Bättre och snabbare diagnostik, effektivare antibiotika och nya former av antibiotika för att kunna bota extremt resistent tuberkulos är andra utmaningar för forskningen, liksom ökad kunskap om hur kroppens eget immunförsvar kan stimuleras.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tuberkulos
Vetenskapligt ansvarig: Thomas Schön, professor i infektionsmedicin, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2026-02-11
Symtom på lung-tbc är envis hosta och upphostningar under flera veckor.
Många tuberkulospatienter kan få måttlig, men långdragen, feber samt nattsvettningar. Viktminskning är vanligt. Tbc i lymfkörtlarna märks vanligen genom förstorade, oömma körtlar, främst på halsen. Tuberkuloshärdar i skelettet och leder ger symtom i knän, höfter eller ryggkotor. Misstänkta fall av lungtuberkulos brukar remitteras till specialister på lungklinik eller infektionsklinik. Där fastställs eller utesluts diagnosen tbc genom en rad undersökningar. Bland annat görs en grundlig genomgång av patientens sjukdomshistoria och en lungröntgenundersökning. I Sverige görs alltid bakterieodling från tbc-misstänkta.
Det vanligaste sättet som tbc smittar är genom att någon som insjuknat nyser eller hostar. Cirka tio procent av de som smittas utvecklar tbc. Sjukdomen sprids lättast när personer med obehandlad lung-tbc hostar eller nyser. Smittämnet dör av solljus och luftdrag, men i mörk och fuktig miljö kan det överleva i månader. Det vanligaste är att en tbc-infektion drabbar lungorna, men den kan angripa så gott som alla organ. Ett vanligt sätt att insjukna i tbc i Sverige är att en så kallad latent tbc, som en person har levt med i många år, övergår i klinisk sjukdom.
Tbc behandlas framför allt med antibiotika. Den som får rätt behandling blir med största sannolikhet smittfri inom ett par veckor, och så småningom botad.
Hela behandlingen kan genomföras i öppenvården. Smittsamma tbc-patienter är enligt smittskyddslagen skyldiga att genomgå behandling. Bacillus Calmette-Guérin-vaccin, BCG, är det enda tillgängliga vaccinet mot tbc. Vaccinet ingår sedan 1974 i WHO:s globala vaccinationsprogram.
Den största utmaningen för forskningen om tbc är den stora spridningen av multiresistenta bakterier. En global utmaning är en allt större spridning av multiresistent tbc. Den är resistent, mot två av de tre antibiotika som har god förmåga att döda tuberkelbakterierna och alltså mycket svår att bota.
I Sverige är tuberkulos ingen utbredd sjukdom, men globalt sett är tbc ett mycket stort problem.
I västvärlden betraktas tuberkulos, tbc, ofta som något som hör det förflutna till. Tyvärr kan inget vara mer felaktigt. Tuberkulos är den mest spridda smittsamma infektionssjukdomen i världen, och varje år insjuknar nästan nio miljoner människor.
Antalet dödsfall uppgår till 1,5 miljoner årligen. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är cirka två miljarder människor smittade av tuberkelbakterien utan att vara sjuka. Förekomsten av tbc har ett tydligt samband med ett lands utvecklingsnivå och välstånd. Undernäring, trångboddhet och bristande hygien är riskfaktorer som påverkar sjukdomsspridningen. Situationen är särskilt allvarlig i Afrika, Asien, Latinamerika, Östeuropa, samt i forna Sovjetunionen.
Tbc var vanligt i Sverige under 1900-talets första hälft. Under decennierna därefter har tbc-förekomsten sjunkit. Sverige är ett av de länder i världen som har lägsta antalet tbc-fall i förhållande till folkmängden. I dag registreras drygt 300 nya fall om året.