Hjärtinfarkt symptom

Ju snabbare man får diagnos och behandling vid hjärtinfarkt desto större är möjligheterna att minska skadan på hjärtmuskeln. Ring därför genast 112 och begär ambulans om du misstänker hjärtinfarkt.

Det mest typiska symptomet vid hjärtinfarkt är plötsliga smärtor mitt i bröstet. Smärtan kan variera och kännas svår, djup och sprängande, mitt i bröstet eller ibland som ett band över bröstet. Smärtan är ihållande och kan vara olika stark samt kan stråla ut till en arm eller båda, eller till hals, nacke, käkar, mage eller rygg.

Smärta som sitter i minst 15 minuter och kombineras med hjärtklappning, illamående, kallsvett, andnöd, yrsel eller svimning ökar sannolikheten för att det är en hjärtinfarkt. Samtidigt känner man sig ofta mycket rädd och har ångest.

Symptom vid hjärtinfarkt varierar

I dag vet vi att symptomen vid hjärtinfarkt kan vara väldigt olika hos olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Värk i käkarna eller skulderpartiet, tyngdkänsla eller tryck över bröstet, ont i magen, andnöd och orkeslöshet, stark trötthet, yrsel eller illamående, allt detta kan ibland också vara symptom på hjärtinfarkt. De typiska symptomen med smärtor mitt i bröstet är dock de allra vanligaste. Tidigare kunde viss okunskap om att hjärtinfarkt är vanligt förekommande även hos kvinnor leda till att man underskattade risken för att kvinnor drabbas i den utsträckning de faktiskt gör. I dag genomgår kvinnor och män ett likvärdigt diagnostikförlopp och får samma intensiva behandling.

EKG och blodprov ger säker diagnos vid hjärtinfarkt

Diagnos ställs vanligtvis utifrån symptom i kombination med EKG och blodprov. Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln proteiner som kan spåras i blodet, bland annat så kallade troponiner. EKG och ett initialt blodprov där troponinvärdet undersöks, samt ytterligare undersökningar av troponinvärdet med ungefär sex timmars mellanrum, kan ofta utesluta eller bekräfta en infarkt.

En ultraljudsundersökning görs för att bedöma infarktens storlek och hur hjärtats pumpförmåga påverkats. En kranskärlsröntgen visar eventuella förträngningar i kärlen och var stoppet sitter. Trots diagnosen hjärtinfarkt kan en kranskärlsröntgen i vissa fall visa normala kranskärl. Det kan då ha varit en blodpropp som redan lösts upp. En annan förklaring kan vara att infarkten orsakats av en långvarig sammandragning i ett kärl. Att kärlen ser normala ut vid en kranskärlsröntgen, trots en infarkt, är vanligare hos kvinnor än hos män.

Kärlkramp eller hjärtinfarkt?

Många som haft hjärtinfarkt drabbas av kärlkramp efteråt. Andra kan ha haft besvär av kärlkramp före infarkten, i en del fall dagar eller veckor innan. Symptomen vid kärlkramp liknar dem för hjärtinfarkt, men de är lindrigare och kan återkomma flera gånger utan att det blir någon bestående skada på hjärtat. Ofta uppstår bröstsmärta vid eller efter fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan beror på att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre och näring. Det typiska är att smärtan försvinner efter några minuters vila. Liksom vid hjärtinfarkt kan kvinnors symptom vid kärlkramp vara mindre tydliga än hos män.

Hjärtsvikt eller hjärtinfarkt?

Det är vanligt med hjärtsvikt vid en akut hjärtinfarkt. Många har en övergående hjärtsvikt ett par dagar efter en hjärtinfarkt, medan andra får en bestående hjärtsvikt. Symptomen vid hjärtsvikt kan variera från dag till dag, men de vanligaste tecknen är andfåddhet, trötthet och nedsatt kondition. Hosta på natten och dålig aptit är andra symptom. Många går upp i vikt då benen svullnar på grund av att vätska samlas i kroppen. Vid akut svår hjärtsvikt är symptomen mer dramatiska med kraftig andnöd, kallsvett, blekhet, svår hjärtklappning och ångest. Vissa får rosafärgad vätska från lungorna i munnen.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtinfarkt som är faktagranskad av professor Paolo Parini, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Senast uppdaterad 2014-09-03

"Ingen visste hur länge jag skulle överleva"

När Jan opererades för hjärtfel år 1950 var det bara två läkare i världen som vågade utföra sådana operationer. 

Forskning räddar liv! 

Tack vare dina och andra personers gåvor kan vi stödja cirka 250 forskningsprojekt.

Mer läsning

2014-01-14

Livet är gott också med dialys

Närmare en miljon svenskar har problem med njurarna. Nedsatt njurfunktion är en lika stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes. Bertil Asplund, 75, lever med dessa riskfaktorer.

Läs mer

2014-03-03

Kampanj om hjärtinfarkt

– Hjärtsjukdom är den sjukdom som flest dör av idag. Jag är själv drabbad. Tack vare hjärtforskningen och skickliga läkare kan jag leva vidare.

Läs mer

2014-05-15

Forskning hjärtinfarkt

Stora framsteg har under de senaste åren gjorts inom behandling av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Antalet hjärtinfarkter är färre och dödligheten har minskat med ett par procent varje år de senaste årtiondena. Men fortfarande är...

Läs mer

2012-05-22

Utmaningar för hjärtforskning

Trots att kvaliteten på hjärtsjukvården ökar står vi inför många utmaningar i arbetet mot sjukdom i hjärta och kärl. En anledning är att vi blir allt äldre. En annan anledning är att vi blir allt fetare.

Läs mer

2012-05-22

Alla kan drabbas av hjärtinfarkt

Att kraftigt överviktiga rökare som äter skräpmat och tar bilen överallt drabbas av hjärtinfarkt kommer sällan som en överraskning. Mer förvånad står omgivningen när en vältränad kollega med sunda matvanor drabbas mitt i vardagen. Men riskfaktorer...

Läs mer

2012-05-22

Hjärtinfarkt i släkten

Trots att hennes pappa och två farbröder hade avlidit i hjärtinfarkt trodde inte Maj Wänstrand att hon skulle drabbas. Men en dag för fem år sedan mådde hon plötsligt dåligt. Hon trodde det var influensa men det var hjärtat.

Läs mer

2012-05-22

Yoga för hjärtat

Medicinsk yoga sänker nivåerna på både blodtryck och stresshormon hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Danderyds sjukhus i Stockholm är först i Norden med att erbjuda yoga som en del i sitt hjärtrehabiliteringsprogram.

Läs mer

2014-06-24

Varje minut räknas

Helena åkte i ilfart till sjukhuset, kom snabbt in i operationssalen och en ballongvidgning förbereddes. Varje minut räknades. Just då fick hon frågan: Kan du tänka dig att vara med i en forskningsstudie…?

Läs mer