För att förbättra och förenkla för dig som besöker vår webbplats använder vi cookies. Du kan själv stänga av funktionen via din webbläsarens säkerhetsinställningar. Mer information om cookies Stäng

Hjärtinfarkt riskfaktorer

Det finns vissa faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt. Ju äldre vi blir desto större är risken. Ärftliga anlag har också betydelse. Andra riskfaktorer för hjärtinfarkt är rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes.

Arvsanlag kan göra att en person inte producerar eller omsätter blodfetter och blodsocker på ett naturligt sätt. Högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. För den som bär på arvsanlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka riskfaktorerna i sin livsstil, genom att sluta röka, motionera mera, ändra matvanor och minska stressen.

Tobaksbruk risk för hjärtinfarkt

Det är väl känt att tobaksbruk ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och även ökar risken för typ 2-diabetes. Risken för hjärtinfarkt hos rökare är högre än för dem som inte röker. Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster i att sluta. Risken för hjärtinfarkt minskar redan första dygnet efter rökstoppet och är nästan halverad ett år senare. Fem år efter rökstopp har risken minskat till samma nivå som hos personer som aldrig rökt.

Stress - en riskfaktor för hjärtat

Den stress som beror på dålig livssituation hemma eller på arbetet, nedstämdhet eller dålig sömn är en riskfaktor. Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller ingen motion, vilket ökar sjukdomsrisken.

Högt blodtryck och hjärtsjukdom

Blodtryck är det tryck som uppstår i ådrorna när blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop sig och kallas det systoliska blodtrycket eller övertrycket. Trycket är lägst när hjärtat slappnar av mellan sammandragningarna och kallas det diastoliska blodtrycket eller undertrycket. Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver – mm Hg – och anges i siffror med högsta och lägsta tryck, exempelvis 130/80. Blodtrycket ökar när man är aktiv och sjunker vid vila.

Ett annat namn för högt blodtryck är hypertoni. Ett blodtryck över 130/90 mm Hg brukar betecknas som högt. Blodtrycket räknas också som högt om enbart övertrycket eller undertrycket är högre än normalt. Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till att åderförfettningen ökar och att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Personer med högt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Speciellt hög är risken för patienter med diabetes, vars blodtryck bör vara lägre än 130/80.

Förhöjda blodfettsnivåer

Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Allt kolesterol är inte dåligt. En viss mängd behövs exempelvis när kroppen bildar hormoner och för att behålla cellstrukturen. Nivåerna av kolesterol i kroppen påverkas av våra arvsanlag och av vad vi äter. För mycket mättat fett – som finns exempelvis i smör, grädde och animaliskt fett – gör att det bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver.

Huvuddelen av kolesterolet finns i skadliga LDLpartiklar och kallas för det onda kolesterolet. Det transporteras runt i kroppen och lagras bland annat i cellväggen. Höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet ökar risken för att utveckla åderförfettning och därmed förträngning i blodkärlen. Det så kallade goda kolesterolet transporteras i HDL-partiklar och har en skyddande funktion.

Övervikt och fetma

Personer med övervikt och fetma löper ofta ökad risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Fetma och övervikt anges utifrån måttet Body mass index (BMI) och genom att mäta midjemåttet.

Diabetes och hjärtsjukdom

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar vars gemensamma nämnare är en avvikande omsättning av socker, eller glukos, i blodet. Typ 2-diabetes är vanligast och kallas även åldersdiabetes. En allvarlig följd av typ 2-diabetes är snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt.

Metabola syndromet

Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma. Dessa tillstånd förekommer ofta hos samma individ och kallas då metabolt syndrom. Bukfetma hos västerländska män betyder ett midjeomfång på över 102 centimeter och hos kvinnor på över 88 centimeter.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtinfarkt som är faktagranskad av professor Paolo Parini, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Senast uppdaterad 2014-12-02

Mer läsning

2014-10-29

Mål för forskningen: Halvera antalet hjärtinfarkter

Varje år drabbas 30 000 svenskar av hjärtinfarkt och 7 700 av dem dör. Tack vare forskningen kan fler liv räddas och människor i riskzonen kommer att upptäckas innan de ens har drabbats.

Läs mer

2014-11-07

Hjärtinfarkten var ett mysterium

Hon spelade innebandy på division 1-nivå, rökte inte och hade varken övervikt, högt blodtryck eller diabetes. Ändå fick hon en hjärtinfarkt, bara 18 år gammal. Ett mysterium för läkarna, men också för Lisa Christensson som tycker att upplevelsen...

Läs mer

2014-01-14

Livet är gott också med dialys

Närmare en miljon svenskar har problem med njurarna. Nedsatt njurfunktion är en lika stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes. Bertil Asplund, 75, lever med dessa riskfaktorer.

Läs mer

2014-03-03

Kampanj om hjärtinfarkt

– Hjärtsjukdom är den sjukdom som flest dör av idag. Jag är själv drabbad. Tack vare hjärtforskningen och skickliga läkare kan jag leva vidare.

Läs mer

2014-10-14

Forskning hjärtinfarkt

Stora framsteg har under de senaste åren gjorts inom behandling av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Antalet hjärtinfarkter är färre och dödligheten har minskat med ett par procent varje år de senaste årtiondena. Men fortfarande är...

Läs mer

2012-05-22

Utmaningar för hjärtforskning

Trots att kvaliteten på hjärtsjukvården ökar står vi inför många utmaningar i arbetet mot sjukdom i hjärta och kärl. En anledning är att vi blir allt äldre. En annan anledning är att vi blir allt fetare.

Läs mer

2012-05-22

Alla kan drabbas av hjärtinfarkt

Att kraftigt överviktiga rökare som äter skräpmat och tar bilen överallt drabbas av hjärtinfarkt kommer sällan som en överraskning. Mer förvånad står omgivningen när en vältränad kollega med sunda matvanor drabbas mitt i vardagen. Men riskfaktorer...

Läs mer

2012-05-22

Hjärtinfarkt i släkten

Trots att hennes pappa och två farbröder hade avlidit i hjärtinfarkt trodde inte Maj Wänstrand att hon skulle drabbas. Men en dag för fem år sedan mådde hon plötsligt dåligt. Hon trodde det var influensa men det var hjärtat.

Läs mer

2012-05-22

Yoga för hjärtat

Medicinsk yoga sänker nivåerna på både blodtryck och stresshormon hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Danderyds sjukhus i Stockholm är först i Norden med att erbjuda yoga som en del i sitt hjärtrehabiliteringsprogram.

Läs mer

2014-06-24

Varje minut räknas

Helena åkte i ilfart till sjukhuset, kom snabbt in i operationssalen och en ballongvidgning förbereddes. Varje minut räknades. Just då fick hon frågan: Kan du tänka dig att vara med i en forskningsstudie…?

Läs mer