Hur hittar vi dem som riskerar få stroke eller hjärtinfarkt?

Många av oss är, utan att vi vet om det, drabbade av åderförfettning – ateroskleros – i våra blodkärl. Fett ansamlas i kärlväggen och bildar förträngningar som kallas åderförkalkningsplack. Sjukdomen ger ofta inga symtom förrän ett plack brister och bildar en blodpropp. Om placket sitter i kärlen som förser hjärtat med blod, kranskärlen, kan man drabbas av en hjärtinfarkt. Brister istället ett plack i ett kärl som försörjer hjärnan med blod, exempelvis halspulsådern, kan man få en stroke. Hjärtinfarkt och stroke är två av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och världen.

Huvudfrågan bakom min forskning är ganska enkel. Hur kan vi i förväg identifiera individer med hög risk att utveckla stroke och hjärtinfarkt, och göra vad vi kan för att det inte ska hända? Det är inte bara plackens storlek som avgör risken. Varför brister vissa plack men inte andra? Och hur hittar vi de allra farligaste placken? 

En av världens största biobanker kan ge svar

För att finna svaren har vi samlat en av de största biobankerna i världen. Här samlar vi både plack, blodprover och bilder på aterosklerotiska plack. Vi kan lära oss mycket genom att jämföra plack som brustit med sådana som inte gjort det. I materialet från biobanken letar vi också efter molekylära signaler som påverkar risken för att placken ska brista. Målet är att hitta måltavlor för läkemedelskandidater som kan förhindra att det händer. I ett delprojekt utvecklar vi dessutom en ny, ultraljudsbaserad metod för att ännu bättre kunna studera plack i halspulsådern. 

Min egen mamma har fått stroke. Alla känner vi någon som drabbats av hjärt-kärlsjukdom. Jag brinner för att jobba med sjukdomar som drabbar många människor. Det gör att vår forskning kan få stor effekt – i hela världen. 

Stort tack för att du stödjer den livsviktiga forskningen!

Isabel Gonçalves
Professor i kardiologi med särskild inriktning mot kärlforskning, Lunds universitet

Läs om hur du kan stödja forskning som räddar liv!