Forskningsprojekt om covid-19

Hjärt-Lungfonden genomför en extra satsning på forskning med koppling till covid-19.

Här har vi samlat pågående forskningsprojekt om covid-19 i kategorin övrigt.

Överläkare Judith Bruchfeld, Karolinska Universitetssjukhuset
Forskarna vill följa upp patienter som skrivits ut efter vård av svår covid-19-sjukdom på Karolinska universitetssjukhuset. Framför allt vill de kartlägga om dessa patienter får en bestående funktionsnedsättning i organsystem som hjärta och lungor. Kunskapen kan sedan komma att användas för att erbjuda patienter kvalificerad uppföljning och behandling.
Docent Anna Smed-Sörensen, Karolinska Universitetssjukhuset
Forskarna vill bygga en biobank med prover från luftvägarna från covid-19-patienter som har olika grad av sjukdom. Genom att kartlägga patienternas immunsvar mot infektionen försöker de hitta förklaringar till att vissa patienter får en mild sjukdom medan andra dör av covid-19. Målet är ytterst att hitta vägar att dämpa eller blockera den inflammation som hos vissa covid-19-patienter skadar hjärta, lunga och njurar och kan leda till döden.
Docent och överläkare Anne Lindberg, Luleå
En registerstudie som ska kartlägga hur stor andel av befolkningen som har antikroppar mot coronavirus. Studien utgår från två redan i dag befintliga studiekohorter, en från Norrbotten och en från Västra Götaland. Forskarna hoppas också via registren kunna koppla riskfaktorer till sjukdomens svårighetsgrad. Studien har potential att bidra med viktiga kunskaper inför en förväntad andra och möjlig tredje våg av covid-19-pandemin.
Professor Johan Sundström, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Studie som undersöker om en viss typ av blodtryckssänkande läkemedel har effekt vid svår covid-19. Forskarnas hypotes bygger på att viruset som orsakar covid-19 använder ett särskilt enzym när det infekterar kroppsceller. Det är samtidigt känt att mängden av detta enzym på cellytan förändras vid behandling med blodtryckssänkaren. Läkemedlen är billiga, välbeprövade och ofarliga. Skulle hypotesen stämma finns potential att rädda många liv.
Professor och överläkare Kristian Riesbeck, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Det är fortfarande oklart hur stark och långvarig immuniteten är efter en covid-19-infektion. Parallellt med antikroppsutveckling aktiverar kroppen vid infektioner ett så kallat T-cellssvar. Denna immunologiska studie syftar till att bredda kunskapsbasen om hur viruset aktiverar T-celler hos patienter med covid-19. Kunskapen är tänkt att användas för att designa ett vaccin som aktiverar T-celler.
Med dr, överläkare Maria Thunander, Växjö, Lund, Stockholm
Brist på proteinet alfa-1-antitrypsin (AAT) kan leda till lungskador i samband med inflammation. Liknande mönster har setts vid svår och dödlig covid-19. Forskarna vill undersöka om AAT-brist är vanligt bland svårt sjuka covid-19-patienter. Hypotesen är att AAT-brist kan ligga bakom oförklarade försämringar och dödsfall vid covid-19.
Professor Klinisk Allergologi Jan Lötvall, Sahlgrenska universitetssjukhuset
För att världen skall återgå till någon form av normalitet efter covid-pandemin är det viktigt att ett vaccin mot viruset utvecklas och görs tillgängligt nationellt och internationellt. Det här projektet syftar till att ta fram ett innovativt vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten är baserad på så kallade exosomer, ett slags nanostora partiklar som kan mediera kommunikation mellan celler.
Professor Magnus Nordenskjöld, Karolinska Institutet
Projektet syftar till att identifiera genetiska faktorer som bidrar till att covid-19-infektionen får ett allvarligt förlopp. Forskarna ska studera DNA från fyra grupper av covid-19-patienter med olika svårighetsgrad av sjukdomen. Målet är att hitta genetiska variationer som förklarar skillnaderna i utfall. Kunskapen kan användas för att skydda särskilt känsliga individer mot smitta och för utveckling av nya behandlingsstrategier.
Professor Maria Lerm, Linköpings universitet
Både tuberkulos och tuberkulosvaccinet orsakar epigenetiska förändringar hos människan, det vill säga att arvsmassan påverkas så att vissa gener slås av och andra slås på. Forskarna vill i denna studie undersöka hur epigenetiken påverkas av en genomgången covid-19-infektion. Kanske kan denna information på sikt användas för att identifiera om en person är skyddad mot en ny infektion. Kunskapen kan få särskild betydelse om det dröjer innan ett vaccin är tillgängligt. Forskarna vill också undersöka om exponering för tuberkulos eller dess vaccin kan påverka sjukdomens svårighetsgrad om man drabbas av covid-19-infektion.
Professor Clas Ahlm, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
En klinisk studie på Covid-patienter i Umeå och Örebro kartlägger varför covid-19 så hårt mot vissa individer – men inte mot andra. Studien har en bred ansats för att studera sjukdomsmekanismer. Prover ska tas på covid-19-patienter, både inneliggande och sjuka som befinner sig hemma. Virusmängden i övre luftvägarna mäts och blodprov tas där man analyserar markörer för bland annat inflammation och immunsvar. Utfallet kopplas sedan till patientens kliniska bild, behovet av syrgas, intensivvård med mera.
Postdoc Peter Ueda, Karolinska institutet.
Studie som bygger på den stora befolkningsstudien SCAPIS som Hjärt-Lungfonden finansierar. Forskarna vill länka samman SCAPIS-kohorten med Folkhälsomyndighetens covid-19-register, Svenska intensivvårdsregistret och andra kvalitetsregister. Genom att identifiera studiedeltagare som drabbats av covid-19 kan hoppas forskarna kunna lära sig mer om vilka olika hjärt-, kärl- och lungparametrar som är riskfaktorer vid covid-19.