Hjärt-lungsjuka kan drabbas hårt av covid-19

Hjärt-lungsjuka kan drabbas hårt av covid-19

Var fjärde som intensivvårdas på sjukhus i covid-19 har en underliggande hjärt- eller lungsjukdom. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen. Hjärt-Lungfonden lyfter nu behovet av mer forskning och förebyggande arbete för att hjärt-lungsjuka ska få bättre förutsättningar inför liknande pandemier i framtiden.

– Akutläget i vården till följd av corona visar med all tydlighet att vi behöver lära oss mer om hur vi kan undvika att så många insjuknar och dör vid framtida liknande pandemier. Hjärt-lungsjuka löper en högre risk att drabbas allvarligt av den här typen virus. Därför är mer forskning och förebyggande arbete kring hjärt-kärl- och lungsjukdomar viktigare än någonsin, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom minskat med en fjärdedel på tio år. Under samma period har också förutsättningarna för lungsjuka förbättrats avsevärt. Men personer med hjärt- eller lungsjukdom och riskfaktorer som övervikt, diabetes, högt blodtryck och rökning utgör alltjämt tydliga riskgrupper vid insjuknande i covid-19.

Fakta om hjärt-kärlsjukdom

  • I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag.

  • Över 30 000 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.

  • Riskfaktorer som stillasittande, övervikt, diabetes och högt blodtryck ökar dramatiskt och riskerar att öka dödstalen i hjärt-kärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre livsstilsråd krävs för att vända utvecklingen.

  • Tack vare forskning och ny medicinteknik har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom minskat med en fjärdedel på tio år.

  • Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Av Socialstyrelsens intensivvårdsregister framgår att en fjärdedel, 25 procent, av de patienter som intensivvårdas för covid-19 i Sverige lider av kronisk hjärt-lungsjukdom. Sammanlagt har tre fjärdedelar av de intensivvårdade någon riskfaktor som exempelvis diabetes, högt blodtryck eller kronisk hjärt-lungsjukdom. Fjärde veckan i maj hade totalt 2 730 personer i landet vårdats på intensiven för covid-19.

– Med en bakomliggande hjärt-lungsjukdom kan symptomen av covid-19 bli mycket allvarliga, och risken att dö av viruset ökar. Nu måste forskningen och preventionsarbetet kring hjärt-lungsjukdom intensifieras, så att vi bättre kan förstå sambanden och underlätta för vården i framtiden genom att fler lever bättre och färre blir sjuka, säger Jan Nilsson, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Fakta om lungsjukdom

  • Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom.

  • De vanligaste lungsjukdomarna i Sverige är astma, sömnapné och KOL.

  • Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.

  • Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen, inhalatorn och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL.

  • Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Mer resurser krävs för att vända utvecklingen.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att övervinna vår tids största folksjukdomar. Till exempel pågår en satsning på covid-19-relaterade forskningsprojekt för att utveckla förebyggande och akut behandling i form av vaccin och antiviral behandling, samt studera hur mediciner som används i behandling av hjärt-lungsjuka påverkar risken att smittas.