Testamentskolan del 2: Sambors och makars arvsrätt

Sambor har ingen arvsrätt efter varandra enligt lag. Vill man att sambo ska ärva måste man upprätta ett testamente.

Däremot kan efterlevande sambo genom att begära bodelning vid den förste sambons död erhålla rätt till hälften av sambornas bostad och bohag under förutsättning att egendomen är anskaffad för gemensam användning.

Särskilda regler för makar

För makar däremot gäller särskilda regler för arvsrätten. Om den avlidne maken inte efterlämnar några arvingar i första eller andra arvsklassen och inte har skrivit testamente ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med full äganderätt. Arvingarna i tredje arvsklassen har i alltså ingen rätt till kvarlåtenskapen om det finns en efterlevande make.

Finns det däremot arvingar i första eller andra arvsklassen så ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den ärvda egendomen, utan den ska fördelas mellan den först avlidnes legala arvingar vid den efterlevande makens död. Detta kallas för efterarv och den först avlidnes arvingar kallas för efterarvingar.

Det finns dock ett viktigt undantag från denna huvudregel. Efterlämnar den avlidne barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn, så ärver dessa hela kvarlåtenskapen. Genom testamente kan man till viss del "skriva bort" särkullbarns arvsrätt.

Det finns även en särskild regel i Ärvdabalken som ger efterlevande make visst skydd mot särkullbarns arvsrätt och det är den så kallade basbeloppsregeln. Den innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den först avlidne erhålla egendom till så stort värde att den tillsammans med den efterlevande makens egen egendom motsvarar fyra gånger det vid dödsfallet gällande prisbasbeloppet. Åberopas basbeloppsregeln av efterlevande make medför detta att särkullbarnen blir efterarvingar och får vänta på sin rätt till arv tills den dag den efterlevande maken avlider.

 

Bodelningsandel, arvslott och laglott

Om ingen av makarna äger enskild egendom är all egendom i äktenskapet giftorättsgods. Vid den förste makens död ska makarna enligt huvudregeln dela lika på makarnas sammanlagda giftorättsgods efter det att varje makes skulder dragits av från respektive tillgångar. Den hälft av det sammanlagda nettogiftorättsgodset som den efterlevande maken erhåller kallas för giftorätts- eller bodelningsandel medan den avlidnes andel av nettogiftorättsgodset kallas arvslotten.

Det finns ett undantag från huvudregeln om hälftendelning som innebär att efterlevande make vid bodelningen kan begära att få behålla sitt giftorättsgods odelat vilket får till följd att det inte blir någon hälftendelning utan vardera sidan behåller sin egendom. Om den efterlevande maken är den mest förmögne av makarna kan det finnas skäl att åberopa denna regel för att slippa hälftendelningen och därigenom kanske behöva avstå egendom till förmån för den först avlidne makens arvingar. Arvslotten blir i detta fall mindre än hälften av makarnas sammanlagda nettogiftorättsgods.

Laglotten är alltid halva arvslotten. En bröst arvinge har alltid rätt att få ut sin laglott i arv efter sin förälder oavsett vad det står i ett testamente.

Förskott på arv

Det är inte ovanligt att en person under sin livstid ger betydande gåvor till ett eller flera av sina barn eller kanske till välgörande ändamål. Om inte något annat föreskrivits betraktas gåva till barn eller annan bröstarvinge som förskott på arv. Det ska då avräknas på bröstarvingens arv till det värde gåvan hade vid gåvotillfället.

Gåva till annan arvinge än bröstarvinge anses inte utgöra förskott på arv under förutsättning att inget annat har kommit till uttryck.

Lär dig mer i vår testamentskola

Hjärt-Lungfondens testamentskola är uppdelad i fyra delar som du hittar här:

Del 1 - Varför skriva ett testamente
Del 3 - Så upprättar du ett testamente 
Del 4 - Alla kan ha hjälp av ett testamente 

Sidan senast uppdaterad 2015-07-03