Olika religioner har olika begravningsceremonier. Här beskriver vi hur en begravning kan gå till inom olika trosuppfattningar.
Så här kan begravningen se ut enligt Svenska kyrkan
De deltagande samlas i kyrkan.
Vid utsatt tid börjar kyrkklockorna ringa.
Inledande musik.
Eventuell solosång eller annat önskat musikstycke.
Psalmsång.
Prästens tal som har syftet att förmedla vad den kristna tron säger till människor i denna situation, och att ge tröst och hopp.
Överlåtelse med mullpåkastning. Mullpåkastningen innebär att prästen låter mull falla ner på kistan tre gånger. I stället för mullpåkastningen kan prästen göra korstecknet över kistan. Om man vill kan man ta med jord hemifrån, till exempel från trädgården.
Psalm, solosång eller musikstycke.
Begravningsbön och Fader vår.
Psalmsång.
Vid avsked i kyrkan
De deltagande går fram till kistan för ett avsked och för att lägga sin handbukett om man har med sig en sådan.
Prästen lyser frid över den döde och välsignelsen över de närvarande levande.
Avslutande solosång och/eller musikstycke.
Vid avsked på kyrkogården
Välsignelsen.
Avslutande solosång eller musikstycke.
Kistan bärs ut till graven.
De deltagande tar avsked vid kanten av graven. Först går de närmast anhöriga fram och lägger ner sina blommor i graven och sedan går övriga närvarande fram. Efter att alla tagit avsked hålls eventuella tal.
Prästen lyser frid över den döde.
Källa:
När en judisk person dör kan närstående kontakta Chevra Kadisha, det Israelitiska sjukhjälps- och begravningssällskapet.
Dess huvuduppgift är att ta hand om och begrava de döda. Begravningen kan skötas av en vanlig begravningsbyrå men det sker endast i enstaka fall.
I Sverige finns en given process att följa efter ett dödsfall. En läkare utfärdar ett dödsbevis. Dödsfallet registreras av Skatteverket och ett gravsättningsintyg tas fram. Enligt judisk tro ska den avlidne begravas så snabbt som möjligt, helst inom 24 timmar från dödsfallet. Processen med dödsbevis och gravsättningsintyg måste därför skyndas på. Man kan bland annat se till att Skatteverket snabbt får dödsbeviset så att gravsättningsintyget kan tas fram. Sedan behövs också snabb handläggning av intyget och framtagande av gravplats.
Inom judendomen begravs man på en judisk begravningsplats. Ceremonin präglas av enkelhet. Judar begravs i en enkel träkista utan metall eftersom det symboliserar svärd och strid. I ritualerna ingår bland annat tvagning av den döde och svepning. Den döde placeras i träkistan som draperas med ett bårtäcke med Davidsstjärnan på.
Begravningsceremonin sker i ett judiskt kapell eller i en synagoga. Ceremonin är kort och leds av en rabbin eller en kantor. Kistan är stängd. Vid begravningsplatsen tas bårtäcket av och kistan gravsätts med en kort ceremoni.
De anhöriga turas om att skyffla tre skopor jord var över kistan. Religionen förespråkar att man ska begravas i jord. Därför är kremering inte vanligt.
Klädseln på en judisk begravning ska inte vara mörk. Mannens huvud ska vara täckt, antingen av en liten mössa eller en kippa. Kransar eller blommor brukar inte förekomma. I stället brukar man ge pengar till välgörenhet.
Chevra Kadisha följer noggrant alla ritualer som föreskrivs av judendomen. Inga begravningar utförs under shabbat eller på judiska helgdagar.
Vid katolska begravningar kan en vanlig begravningsbyrå anlitas.
Begravningen hålls vanligen inom tre dagar från dödsfallet. Ceremonin kan vara i en vanlig kyrka eller i ett begravningskapell. Dagen innan begravningen kan det hållas en vaka i hemmet eller i kyrkan då anhöriga och vänner äter och dricker tillsammans och tar upp personliga minnen av den döde.
Begravningsceremonin förrättas av en präst eller en diakon som ibland också hjälper till att planera begravningen. En katolsk begravning hålls som en ”ordets gudstjänst” eller en mässa. Om det är en ordets gudstjänst sker uppläsning ur Bibeln, psalmsång, förböner och griftetal för den som gått bort. En mässa är mer högtidlig med nattvardsgudstjänst med katolska böner och riter.
Kistan välsignas med vigvatten och rökelse av prästen. Den bärs till graven av de anhöriga där det sista avskedet sker. Det kan också göras inne i kyrkan. Graven invigs genom att den välsignas av prästen innan kistan sänks ner. Enligt sed kastar deltagarna mull på kistan. Vanlig klädsel vid begravningen är diskret svart. Kvinnliga gäster bär ofta hatt.
En vanlig begravningsbyrå kan anlitas för en muslimsk begravning.
Man kan också kontakta sin lokala moské för hjälp. Enligt islamsk tro ska den avlidne begravas omgående, helst inom 36 timmar.
I Sverige finns en given process att följa efter ett dödsfall. En läkare utfärdar ett dödsbevis. Dödsfallet registreras av Skatteverket och ett gravsättningsintyg tas fram. Processen med dödsbevis och gravsättningsintyg måste därför skyndas på. Man kan bland annat se till att Skatteverket snabbt får dödsbeviset så att gravsättningsintyget kan tas fram. Sedan behövs också snabb handläggning av intyget och framtagande av gravplats. Det kan begravningsbyrån hjälpa till med.
När en muslim dör samlas anhöriga och vänner i hemmet för att be och läsa ur Koranen. Före begravningen ska den döde tvagas och svepas. En muslim ska alltid begravas i jord och traditionellt ska kroppen sänkas ner utan kista i mark som inte tidigare använts för begravningsändamål. Enligt svensk lag får man inte begrava en kropp utan kista. Inom islam används då en enkel kista och som en kompromiss kan ett hål göras i kistan.
Begravningen sker efter middagsbönen, inleds med en kort bön varpå männen följer med den döde till begravningsplatsen och tillsammans lägger ner den döde i graven. Personen ska begravas vänd mot Mekka och graven ska ligga i speciella gravkvarter för muslimer. De finns på de flesta begravningsplatser. Graven får inte beträdas och hålls enkel, utan prydnader men med markeringar vid huvud- och fotändarna. En muslimsk begravning har ingen speciell klädkod. Om ceremonin sker i en moské ska man ta av sig skorna och kvinnor bör täcka sina huvuden.
Källor:
