Tbc riskfaktorer

Tbc är ett av världens folkhälsoproblem. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att omkring en tredjedel av jordens befolkning, cirka två miljarder människor, är smittade av tuberkelbakterien, utan att vara sjuka. Nästan varannan flykting i världen bär också på symptomfri latent tbc.

Varje år insjuknar ungefär tio miljoner människor i tbc världen över – fler än hela Sveriges befolkning. Antalet dödsfall till följd av tbc uppgår till tre miljoner årligen.

Situationen är särskilt allvarlig i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa, samt i de nya stater som tillkom inom det forna Sovjetunionens område. Åtta av tio tbc-patienter bor i Afrika söder om Sahara. Det globala problemet förvärras av spridningen av hiv och en ökande förekomst av behandlingsresistent tbc. Totalt beräknas 50 miljoner människor i världen vara smittade med någon av tuberkelbakteriens resistenta stammar.

Förekomsten av tbc har ett tydligt samband med utvecklingsnivå och välstånd i ett land. Undernäring, trångboddhet och bristande hygien är riskfaktorer som underlättar sjukdomsspridningen, konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter likaså.Lågt antal tbc-fall i Sverige

Sverige är i dag ett av de länder i världen som har lägsta antalet tbc-fall i förhållande till folkmängden, även om antalet nya tuberkulosfall under de senaste två åren har ökat markant: från 410 rapporterade nyinsjuknanden under 2003, till 643 nya tbc-fall under 2009. Ökningen jämfört med 2008 var 18 procent.

En rad faktorer kan öka risken för en individ att insjukna i tbc. Risken är förhöjd för personer som i stor utsträckning varit utsatta för smitta, till exempel genom att någon i familjen eller i den närmaste umgängeskretsen har eller tidigare haft öppen tbc. Uppväxt eller längre vistelse i ett land där tbc är vanligt förekommande ger också högre risk, liksom tidigare genomgången tbc.

Tbc-risken är högre även för personer som rör sig i miljöer där den statistiska risken att bli sjuk i tbc är högre än på annat håll. Det gäller till exempel barn vars föräldrar eller annan nära kontakt i hushållet kommer från ett land med hög tbc-förekomst, men också vissa yrkesgrupper inom sjukvård och omsorg, laboratoriearbete, obduktionsverksamhet och flyktingmottagning.

Större risk för barn och äldre

Risken för insjuknande i tbc är större också för individer vars ålder eller hälsotillstånd gör dem mindre kapabla att bekämpa en eventuell infektion. Den gruppen omfattar spädbarn och åldringar vars immunförsvar inte fungerar fullt ut och, på samma grunder, socialt missgynnade personer utsatta för undernäring, trångboddhet, missbruk av alkohol eller narkotika.

Andra parallella sjukdomar som försvagar kroppen underlättar också för en eventuell tbc att bryta ut. Hiv-smittade är särskilt utsatta, eftersom virusinfektionen hos dem angriper specialcellerna i immunförsvaret som spelar en särskilt viktig roll i kroppens bekämpning av mykobakterier.

Barn som exponeras för tuberkelbakterier samtidigt som de har mässlingen eller kikhosta löper också högre risk att insjukna i tbc.

Det finns en rad andra sjukdomar som försvagar immunförsvaret och gör den sjuke sårbarare vid en eventuell tbc-smitta: diabetes, kronisk lungsjukdom, silikos (stendammlunga), elakartad blodsjukdom eller annan cancer, tidigare mag-tarmkirurgi och njursjukdom.

Vissa läkemedel som verkar genom att undertrycka immunförsvaret ökar också risken för insjuknande genom att de får latent tbc att vakna till liv. Cellgifter mot tumörer, kortison mot reumatism och immunsuppressiv terapi efter organtransplantation är några sådana behandlingar.

Återuppväcka latent tbc

Svår reumatism och svåra inflammatoriska tarmsjukdomar behandlas sedan en tid med läkemedel som motverkar TNF-alfa, ett cellprotein som verkar fylla flera funktioner i såväl infektionsförsvaret som tumörförsvaret. Medicinerna som hämmar TNF-alfa har i regel god effekt på sjukdomarna men kan kopplas till en viktig biverkning – de kan återuppväcka latent tbc hos tidigare smittade patienter med svårartade fall av öppen tbc som följd.

En annan riskfaktor för förvärrad sjukdomsbild och död i tbc är den lägre beredskap som kan finnas i ett samhälle där tbc är en sällsynt sjukdom, som till exempel i Sverige. Bristande kunskap bland läkarna om tbc kan leda till att diagnos och behandling av sjukdomen fördröjs, vilket i sin tur kan leda till ökad smittspridning eller allvarligare sjukdomsförlopp, exempelvis hjärnhinneinflammation orsakad av tuberkelbakterier. Under de senaste åren har bland annat rapporterats om smittspridning både på daghem (från vuxna till barn) och i skolmiljö (från vuxna till skolelever eller mellan skolbarn).

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om TBC som är faktagranskad av Markus Maeurer, professor i klinisk immunologi, Karolinska Institutet, samt överläkare på Smittskyddsinstitutet.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04