Symtom på sömnapné

Vanliga symtom på sömnapné är dagtrötthet, muntorrhet på morgonen, humörsvängningar samt morgonhuvudvärk.

Den som remitteras till en sömnapnéutredning har vanligen sökt sig till vården för problem med snarkning i kombination med trötthet på dagen. Andra vanliga symtom är muntorrhet och ont i svalget på morgonen, orolig sömn, kissar flera gånger på natten, humörsvängningar och nedsatt sexualdrift. Ibland förekommer också besvär med morgonhuvudvärk, sura uppstötningar och nattlig hosta.

Man skiljer på sömnapné och sömnapnésyndrom. Påvisade andningsuppehåll kallas vanligen sömnapné, men det är individuellt hur mycket man påverkas av uppehållen. Som sjukdomstillstånd brukar det klassas när den störda sömnen också ger symtom på dagarna, oftast i form av trötthet, och då kallas det sömnapnésyndrom.

Apnéer och hypopnéer

För att räknas som ett andningsuppehåll ska det pågå i minst tio sekunder. Det finns också en distinktion mellan olika typer av andningsuppehåll – apnéer och hypopnéer:

  • Apné = Avsaknad av luftflöde, ingen passage genom de övre luftvägarna.
  • Hypopné = Minskat luftflöde.

För att bedöma graden av sömnapné lägger man ihop summan av alla apnéer och hypopnéer under natten – många har båda delarna – och dividerar med antalet timmars sömn. Då får man ett apnéhypopné-index (AHI). Detta ska normalt vara mindre än 5.

Patienter med mild sömnapné har ett AHI mellan 5 och 15. Vid måttliga besvär ligger man vanligen mellan 15 och 30, och med ett AHI över 30 klassas sömnapnén som grav. Även graden av dagtrötthet vägs in i bedömningen av hur allvarligt sjukdomstillståndet är.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Sömnapné
Vetenskapligt ansvarig: Karl Franklin, universitetslektor och överläkare, Institutionen för Kirurgi och perioperativa vetenskaper
Datum: 2019-01-09