Behandling av sömnapné

Vid behandling av sömnapnésyndrom brukar det bli aktuellt med antingen CPAP eller apnéskena.

CPAP – övertrycksandning med mask

CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) är en behandling med kontinuerligt luftvägsövertryck som ordineras till många patienter med måttligt till gravt sömnapnésyndrom. CPAP fungerar som en bakvänd dammsugare. Via en slang fäst på en mask blåser den in luft genom näsan, eller ibland genom både näsan och munnen. Detta skapar ett övertryck i luftvägen och hindrar den från att falla samman när musklerna slappnar av under sömnen.

Behandlingen är påvisat effektiv och tar bort såväl dagtrötthet som andningsuppehåll och snarkningar. Men då gäller det naturligtvis att patienten verkligen använder apparaten och individuell utprovning och uppföljning oerhört viktig. Näsmasker, eller näs- och munmasker, finns i en mängd fabrikat och måste passa utan att läcka.

Numera används smarta CPAP-apparater, eller autoCPAP. De är gjorda för att känna av när luftflödet förändras och därmed avgöra när en apné eller hypopné är på väg. Då höjer apparaten trycket av sig själv. Höjningen sker successivt tills det inte kommer några nya tecken på andningsuppehåll, och vid den nivån får trycket ligga kvar en stund. Därefter börjar apparaten på prov att sänka trycket. Och så fortsätter regleringen automatiskt.

Under hösten och vintern är luften ofta väldigt torr. Detta kan ge problem med uttorkade näs- och munslemhinnor, vilket hos en del patienter förvärras vid användning av CPAP. Befuktare, som både värmer och fuktar luften, finns som tillbehör till alla CPAP-apparater.
Om CPAP-behandlingen krånglar, om du får besvär av utrustningen eller om du inte tycker den ger den effekt du önskar, be om ett snart återbesök. Du kan då få prova andra masker, justera CPAP-trycket eller göra nya undersökningar för att se om du kanske ska ha en annan behandling.

Bi-level PAP – en enkel hemrespirator

Bi-level PAP är egentligen en enkel tryckstyrd hemrespirator som påminner om CPAP-apparaten. Den ger ett högre tryck på inandningen och ett lägre tryck på utandningen.
Behandlingen är särskilt effektiv för den som lider av obstruktiv sömnapné och grav övervikt, så kallat Pickwicksyndrom. Vid svår övervikt räcker inte CPAP utan där behöver patienterna ofta även en ventilationshjälp vilket de kan få med Bi-level PAP.

Underkäksframdragande apnéskena

Apnéskena, används huvudsakligen för dem som snarkar och har lätt till måttlig sömnapné. Tanken med apnéskenan är att göra luftvägarna friare genom att underkäken hålls framåt under sömnen. Även tungan och mjuka gommen lyfts därmed framåt och luftvägen vidgas även på bredden. Effekten av underkäksframdragningen på luftvägen varierar dock mellan olika individer. Behandlingseffekten av apnéskenan är därför mer individberoende än vid CPAP-behandling.

Apnéskenan finns i många olika utföranden, men det viktigaste är att den för underkäken framåt och att framflyttningen är lagom stor. Om underkäken flyttas fram för långt kan man få problem, exempelvis smärta. Om framflyttningen av underkäken är för liten får man däremot ingen effekt av skenan. Efter remiss från specialistläkare vid andningsenhet provas apnéskenan ut hos en tandläkare med speciell kompetens inom området. Tandläkaren tar tandavtryck och bestämmer lämpligt läge för underkäken. Därefter kontrolleras behandlingseffekten.

Det finns också prefabricerade apnéskenor som man anpassar själv genom att värma dem i hett vatten. Dessa kan köpas på internet och apotek, men de har sämre effekt än de individuellt anpassade, troligen för att de inte sitter lika bra på tänderna. Individuellt tillverkade underkäksframdragande apnéskenor rekommenderas därför för dem som har sömnapnésyndrom.

Livsstilsråd och egenvård

Det finns många ”goda råd” mot sömnapné, men effekten är oftast dålig och en adekvat behandling med CPAP eller apnéskena är alltid förstahandsval. När man väl har behandlat sin sömnapné vet man att såväl viktminskning som rökstopp, motion och minskat intag av alkohol har stora hälsoeffekter.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Sömnapné
Vetenskapligt ansvarig: Karl Franklin, universitetslektor och överläkare, Institutionen för Kirurgi och perioperativa vetenskaper
Datum: 2019-01-08